MVE471 Flervariabelanalys V25

På denna sida finns programmet för kursen: föreläsningar, räkneövningar, och duggor. Övriga uppgifter, såsom t.ex. kursmål, lärare, kurslitteratur och examination, finns i ett separat kurs-PM.

 

Aktuellt: 

Lösningsförslag till tentamen/omtentamen den 21/3(observera skillnad på uppgift 8, som delvis gällde bara MVE470)

 

Program

Kursens schema finns i TimeEdit

Föreläsningar

 

Läsvecka Innehåll     sammanfattning, läsmål, och rekommenderade övningar övningar

Läsvecka 1

 

10.1/2: Analytisk geometri i tre dimensioner
10.5/2: Kvadratiska ytor
13.1/3.1-3: Reelvärda funktioner av flera variabler, nivåkurvor, nivåytor
13.2/3.4: Gränsvärden och kontinuitet
13.3/4.1: Partiella derivator
13.4/4.6: Derivator av högre ordning
13.5/4.3+6(s.194-196): Kedjeregeln

Vecka 1

Lösningar K1-2

Under första vecka skillnad mellan Adams upplagor är att kapitel 12 i upplaga 9 (som indikerat i planeringen) motsvarar till kapitel 13 i upplaga 10 (allt intern numrering är samma)

Läsvecka 2

13.6/4.2,8: Linjära approximationer, differentierbarhet och differentialer
Bevis av kjedjeregel och likhet av blandade derivator (s.731-4,717/s.140-143)
13.7/4.4: Gradient och riktningsderivata
13.9/5.1: Taylorserier och approximationer
14.7: Newtons metod

Vecka 2

Lösningar K3-4

Under andra vecka skillnad mellan lärobokens upplagor är att kapitlar 12 och 13 i upplaga 9 (som indikerat i planeringen) motsvarar till kapitlar 13 och 14 i upplaga 10 (allt intern numrering är samma)

Läsvecka 3

14.1: Extremvärden
14.2: Extremvärde med bivillkor
14.3: Lagranges multiplikatormetod
15.1: Dubbelintegral
15.2: Upprepad integration

Vecka 3

Lösningar K5

Under tredje vecka skillnad mellan lärobokens upplagor är att kapitel 14 i upplaga 9 (som indikerat i planeringen) motsvarar till kapitel 15 i upplaga 10 (allt intern numrering är samma)

Läsvecka 4

15.3: Generaliserade dubbelintegraler och medelvärdessatsen
15.4: Dubbelintegraler i polära koordinater, variabelsubstitution
15.5: Trippelintegraler
10.6: Cylindriska och sfäriska koordinater
15.6: Variabelsubstitution i trippelintegraler

Vecka 4

Lösningar K6-7

Under 4de lv skillnad mellan upplaggor är bara i det att kap.14  i upplagga 9 är samma som kappitel 15 i upplaga 10.

Kapitel 10 är samma i båda upplagor.

Läsvecka 5

8.2: Parametrisering av plana kurvor
12.1: Vektorvärda funktioner av en variabel
12.3: Kurvor och parametrisering
16.1: Vektorfält
16.2: Konservativa fält
16.3: Kurvintegraler
16.4: Kurvintegraler för vektorfält

 

Wiktionary: patologisk - (matematiskt) ett exempel som är korrekt, men som saknar egenskaper man vanligtvis tar för givna.

 Vecka 5

Lösningar K-uppgifter LV5.pdf 

Kapitel 8 är samma för båda upplagor.

Kapitlar 11 och 15 i upplaga 9 blev 12 och 16 i upplaga 10

Läsvecka 6

15.5: Ytor och ytintegraler
15.6: Orienterade ytor och flödesintegraler

föreläsning 1: Parametrisering av ytor, tangent/normal

föreläsning 2: Areaberäkning

föreläsning 3: Flödesintegral och orientering av ytor och kanter.

 Vecka 6

Lösningsförslag K11-13 

Lösningsförslag K14-15

Läsvecka 7

Föreläsning 1: 16.1: Gradient, divergens och rotation
16.2: Nablaräkning
Föreläsning 2: 16.3: Greens sats
Föreläsning 3: 16.4: Gauss divergenssats
16.5: Stokes sats

 Vecka 7

Lösningsförslag K16

Läsvecka 8

Föreläsning 1: Sammanfattning och repetition

Föreläsning 2,3: Täntaräkning

 

Lösningsförslag K18

Lösningsförslag K19

 

Bevislistan

En sammanfattning av bevis/motivering som vi går genom under kursen (och som kan examineras under tentamen)

Tillbaka till toppen

Rekommenderade övningsuppgifter

Se föreläsningsprogram.

Extra övningar för repetition av envariabelanalys

Storgruppsdemonstration (preliminär planering)

En del av uppgifterna kan tas upp på föreläsningar. Om det blir tid över kommer vi eventuellt lösa några fler uppgifter med liknande innehåll. Mest fokus ligger på att lösa uppgifter men vid behov kan det blir teoretisk utvikningar eller förklaringar. I princip kommer dock inget nytt teoretiskt material att presenteras.

 

Läsvecka Uppgifter
Vecka 1 10.1.22, 10.1.28, 10.5.4, 10.5.12, 13.1.14, 13.1.22, (13.2.9, 13.2.16)
Vecka 2 13.3.4, 13.3.22, 13.4.10, 13.5.6, 13.5.17, 13.6.8, (13.7.6, 13.7.8, 13.7.12)
Vecka 3 14.1.4, 14.1.20, 14.2.6, 14.3.4, 15.1.14, 15.2.10, 15.2.18
Vecka 4 15.3.9, 15.4.10, 15.4.16, 15.4.34. på föreläsning : 15.5.8, 15.5.19, 10.6.4*, 10.6.6*, 15.6.13*
Vecka 5 12.1.5, 12.1.10, 12.1.16, 12.3.11, 12.3.20. på föreläsning:16.1.5, 16.2.2, 16.3.11
Vecka 6 16.5.8,  16.5.15, 16.6.4
Vecka 7 17.1.4, 17.3.2, 17.3.4, 17.4.4
Vecka 8 Tentaräkning

 

Tillbaka till toppen

 

Duggor 

För att uppmuntra studier under hela läsperoden ges tre stycken friviliga duggor som liknar frågor på tentamen. Duggorna genomförs m.h.a. webverktyget Möbius och nås under Moduler här på kurshemsidan i Canvas. Varje dugga kan göras om ett obegränsat antal gånger (dock med nya men likartade uppgifter) så länge som den är öppen.

Dugga 1 omfattar allt som finns redovisat i veckoplanerna för läsvecka 1 och 2.

Dugga 2 omfattar allt som finns redovisat i veckoplanerna för läsvecka 3 och 4.

Dugga 3 omfattar allt som finns redovisat i veckoplanerna för läsvecka 5 och 6 (och något från 7).

Info om tentamenskrav  finns under rubriken Examination i kurs-PM.

Det främsta syftet med duggorna är att du skall kunna kontrollera att du kan det som för tillfället är aktuellt i kursen.

Varje exemplar av din dugga är öppet fram till stängning. Du kan välja att arbeta med samma dugga hela tiden, eller att öppna en ny (i så fall klickar du på SUBMIT på det gamla exemplaret och öppnar ett nytt). För att arbeta med samma dugga hela veckan, låter du bli att klicka på SUBMIT förrän du känner dig klar.

Om du vill logga ut innan du är klar, så går det bra om du först klickar på SAVE & CLOSE. Nästa gång du loggar in har du kvar ditt exemplar så som du sist lämnade det. Högst uppe till höger på duggan kan du också se den tid du har kvar.

Det är alltså bara om du Submittar hela duggan och öppnar en ny som du kan få nya frågor.

När du vill rätta duggan klickar du på SUBMIT.

Hur skriver man? Generellt kan man säga att man ska skriva som man gör på en miniräknare. Tänk på följande:

  • multiplicera med *, skriv x*y, aldrig xy.
  • potenser skrivs med ^, t ex 2^8. e^x skrivs exp(x).
  • kvadratrot skrivs sqrt. Kvadratroten ur 2 : sqrt(2) (eller 2^(1/2)).
  • skriv hellre bråk i allmän form än i decimalform, t ex 1/8 hellre än 0.125 (i decimalform används punkt, inte komma)
  • i ett svar ska man helst skriva ut heltalspotenser som 81 (istället för 3^4) om de lätt kan beräknas.

I vissa uppgifter finns länken PREVIEW. Den ger dig en möjlighet att se om Möbius uppfattat det du skrivit korrekt (fungerar dock inte alltid).

 

 

 

 

Tillbaka till toppen

Kurssammanfattning:

Datum Information Sista inlämningsdatum