Kursöversikt

Kurs-PM

CLS040 Humanvetenskapliga perspektiv på naturvetenskap och teknik lp1 HT20 (7,5 hp)

Kursen ges av institutionen för Vetenskapens kommunikation och lärande

Litteraturlista:  publicerad 2020-07-03
Kurs PM:  publicerat 2020-07-03

Kontaktuppgifter

  • Jens Kabo (examinator, universitetslektor ingenjörsutbildningsvetenskap, 031-772 27 82, 073-367 88 35, jens.kabo@chalmers.se)
  • Malin Nordvall (lärare, doktorand Science, Technology and Society, 031-772 12 06, malin.nordvall@chalmers.se)
  • Per Lundin (gästföreläsare, biträdande professor Science, Technology and Society)
  • Olof Jakobsson (Alumn från MPLOL som håller i ett kursmoment)

Kursens syfte

Syfte: Studenterna skall via olika humanvetenskapliga perspektiv, såsom vetenskapsteori,
1.) bredda och fördjupa sin förståelse för naturvetenskap eller teknik,
2.) utveckla sin förmåga att diskutera och bedöma naturvetenskapens eller teknikens syfte och karaktär, dess relation till människa och samhälle, dess potentiella möjligheter och begränsningar samt relevanta etiska och samhälleliga aspekter, och slutligen
3.) förbättra sin förmåga att göra sitt undervisningsämne relevant och tillgängligt för gymnasieelever.

Lärandemål

Efter fullgjord kurs ska studenten kunna...

  • reflektera kring sitt ämne utifrån olika humanvetenskapliga perspektiv  
  • relatera sitt ämne till det omgivande samhället utifrån olika relevanta humanvetenskapliga perspektiv  
  • diskutera och problematisera teknikens eller naturvetenskapens möjligheter och begränsningar utifrån relevanta humanvetenskapliga perspektiv  
  • diskutera etiska aspekter på forsknings- och/eller utvecklingsarbete utifrån relevanta humanvetenskapliga perspektiv  
  • kritiskt granska teknik eller naturvetenskap utifrån relevanta humanvetenskapliga perspektiv med betoning på etiska och samhälleliga aspekter och människans roll och ansvar  
  • använda olika humanvetenskapliga perspektiv för att göra sitt ämne mer relevant och tillgängligt för gymnasieelever  

Innehåll

Kursen behandlar naturvetenskap och teknik via en serie humanvetenskapliga perspektiv, såsom historiska, vetenskapsteoretiska och teknikfilosofiska.

Organisation

Kursen har två parallella undervisningsspår, ett för teknik och ett för naturvetenskap, med vissa gemensamma lektioner. Kursen drivs generellt i seminarieform där gemensamma diskussioner kan blandas med smågruppsdiskussioner och eventuellt vissa praktiska övningar. Seminarierna kombineras med individuellt läsande och skrivande. Det är av yttersta vikt att ni kommer väl förberedda till seminarierna genom att ha läst de angivna texterna!

Kursen går på tisdagar och torsdagar under läsperiod 1. Nytt för i år är att kursen genomförs (nästan) uteslutande på distans via seminarier i Zoom. Se schemat i TimeEdit för detaljer: TimeEdit

Kursstruktur för NV och TE

NV & TE Kursintroduktion + “Vad är teknik+”-föreläsning med Per Lundin (lv1)

NV Tema 1: Vikten av vetenskapligt tänkande (lv1-2)
TE Tema 1: Evolution eller revolution: den tekniska förändringens mekanismer (lv1-2)

NV Tema 2: Försök att förklara hur vetenskap fungerar (vetenskapsteori) (lv2-3)
TE Tema 2 Den tekniska kunskapen (lv2-3)  

NV Tema 3: Vetenskapen och samhällets utveckling (lv3-4)
TE Tema 3: Att förklara teknisk förändring (lv3-4)

NV Tema 4: Vetenskapen, krig och makt (lv4-5)
TE Tema 4: Teknikens och vetenskapens oförutsägbara konsekvenser (lv4-5)

NV & TE Tema 5: Teknik, naturvetenskap och genus (lv5-6)
NV & TE Kompletterande etikpass (lv6)

NV Tema 6: Humanvetenskaplig kritik av naturvetenskap (lv7)
TE Tema 6:  Teknikhistoria som akademisk disciplin: Ursprung och nya utmaningar

(lv7)

NV & TE Tema 7: Vision II I praktiken med Olof Jakobsson (lv8)

Examination och bedömning

Grundkravet för att bli godkänd på kursen är aktivt deltagande vid kursens seminarier. Vidare krävs en aktiv läslogg för de läsbeting som ges veckovis. Utöver seminarier och läslogg består examinationen av skriftliga inlämningsuppgifter som utförs under kursens gång och bedöms med differentierad skala (U, 3, 4 eller 5). En sammanvägning av dessa bedömningar resulterar i ett kursbetyg.

Kravet på aktivt deltagande vid kursens seminarier innebär inte obligatorisk närvaro vid samtliga seminarier, men givet att diskussion av texter är en viktig del av kursens design så förväntas ni medverka vid seminarierna. Frånvaro på grund av sjukdom eller liknade omständigheter är förstås OK, men då ska ni meddela ansvarig lärare. Eventuellt kan det bli aktuellt med någon form av komplettering beroende på seminariets innehåll.

Vi praktiserar kontinuerlig examination genom att de skriftliga inlämningsuppgifter som bygger på argumenterade text lämnas in efter korresponderande spårspecifikt tema (Tema 1-6) har avslutats. En del av grundkravet för att bli godkänd på kursen är att dessa texter lämnas in i tid. Sena inlämningar och inlämningar som bedöms underkända beläggs med komplettering. En kompletterad uppgift bedöms inte med möjlighet till överbetyg. Tema 1 bedöms endast formativt. Tema 5 är obligatoriskt för summativ bedömning. Vid kursens slut väjer du ut ytterligare två av dina argumenterande texter (Tema 2-4 eller 6) för summativ bedömning. Varje summativt bedömd text ges en poäng mellan 0-2 (enligt angivna generella bedömningskriterier). En sammanvägning av poängen ger nivån på ditt kursbetyg:

0-2p: U
3p: 3a
4-5p: 4a
6p: 5a

En annan del av grundkravet för att bli godkänd på kursen är tre inlämningsuppgifter av mer reflekterande karaktär som bedöms med icke-differentierad skala (U/G): “Tema 7 – Vision II i praktiken”, “Etikfall” och “Ämnet och jag – Topp-3 nya insikter från kursen”.

Förändringar sedan förra kurstillfället

En sammanfattning av gjorda förändringar sedan förra kurstillfället, baserat på protokoll från kursnämndsmötet.

  • Överväga styra tiden för att lägga mer tid på kursen tex genom
    • Kontinuerliga inlämningar som styr starkare än läslogg
    • Obligatorisk närvaro för överbetyg
    • Styrt schema

-> Vi har infört sex spårspecifika och ett gemensamt tema som behandlas och examineras sekventiellt, vilket ger kursen en lite tydligare styrd struktur.

  • Överväga att göra examinationsfrågorna om genus obligatoriska.

-> Implementerat.

  • Samtidigt uttrycktes tanken att kanske inte göra stora förändringar redan nästa år utan prova nuvarande utformning ytterligare ett år först.

-> Innehåll och kurslitteratur är i mångt och mycket detsamma som 2019.

-> Examinationen är fokusmässigt mer eller mindre densamma som 2019 men har strukturerats om och expanderats för att bättre passa kontinuerlig examination och avskaffandet av läslogg.

-> Nytt för i år är att kursen genomförs (nästan) uteslutande på distans via seminarier i Zoom, vilket delvis är ett resultat av covid-19 och delvis ett försök att ge mer flexibilitet för övningsundervisningen i VFU-kursen.

Kurslitteratur 2020

För E-resurser via Biblioteket klicka på länken och tryck sedan på “Full Text Finder” eller “Read e-book” i menyn till vänster. Om ni upptänker länkar som inte fungerar vänligen upplys examinator om detta. Ni kan dock alltid hitta E-resurserna via Biblioteket genom att söka på dem i Bibliotekets söktjänst.

Böcker

Information från Biblioteket om E-böcker från Ebook Central.

För alla:

  • de Vries, Marc J., Teaching about Technology, edited by Vries, Marc J. de, Springer International Publishing, 2016. Ebok via Biblioteket

För fysik och kemi:

  • Agar, Jon (2013). Sciencein the Twentieth Century and Beyond. Ebok via Biblioteket.
  • Collins, Harry & Trevor Pinch, The Golem: What You Should Know About Science, 2a uppl., Cambridge University Press, 2012.* Ebok via Biblioteket.
  • Harari, Yuval Noah (2018). Sapiens : en kort historik över mänskligheten. 2a uppl. Natur & kultur.*
  • Sjøberg, Svein (2009/2010). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. 3.2., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur.* 

*Boken finns tillgänglig som talbok via Myndigheten för tillgängliga mediers bibliotek Legimus.


Artiklar och bokkapitel

För alla:

  • Lövheim, Daniel, Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle: rekrytering till teknik och naturvetenskap under svensk efterkrigstid, Nordic Academic Press, Lund, 2016, 61-89, 112-117 [25 s] E-bok via Biblioteket.
  • Mezirow, J. (1997). Transformative Learning: Theory to Practice. NEW DIRECTIONS FOR ADULT AND CONTINUING EDUCATION, no. 74, 5-12. 
  • Nationella sekretariatet för genusforskning, En introduktion till genusvetenskapliga begrepp, 2016, 15-18 [4 s].
  • Osborne, Jonathan (2007). Science Education for the Twenty First Century. Eurasia Journal of Mathematics, Science & Technology Education, 3(3), 173-184.
  • Sommestad, Lena, “Att skapa genus: Teknik och kvinnlighet i svenska mejerier”, Dædalus 61 (1993), 30–52. Öppen E-resurs.

För fysik och kemi:

  • Resnik, David B. och Kevin C. Elliott (2016). The Ethical Challenges of Socially Responsible Science [~10s], https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4631672/ 
  • Schiebinger, Londa. "Creating sustainable science."Osiris 12 (1997): 201-216.
  • Schiebinger, Londa (2004). “Preface” i Nature's Body: Gender in the Making of Modern Science, 2nd ed., ss. ix-xix. Rutgers University Press.
  • Subramaniam, Banu. "Snow Brown and the Seven Detergents: A Metanarrative on Science and the Scientific Method." Women's Studies Quarterly28, no. 1/2 (2000): 296-304.

För teknik:

  • Basalla, George, ”Continuity and Discontinuity”, i The Evolution of Technology (Cambridge: Cambridge University Press, 1988), 26–63. E-bok-via Biblioteket [Direkt till kapitlet].
  • Berner, Boel, ”Experiment som ingenjörsarbete”, i Perpetuum Mobile? Teknikens utmaningar och historiens gång (Lund, Arkiv, 1999), 47–82.
  • Berner, Boel, ”En olycka händer så lätt?”, i Perpetuum Mobile? Teknikens utmaningar och historiens gång (Lund, Arkiv, 1999), 125–155. [31s]
  • Berner, Boel, ”Educating Men: Women and the Swedish Royal Institute of Technology, 1880–1930”, i Crossing Boundaries, Building Bridges: Comparing the History of Women Engineers, 1870s–1990s, ed. Annie Canel, Ruth Oldenziel & Karin Zachmann (Amsterdam: Harwood Academic, 2000), 75–102. Ebok via Biblioteket.
  • Bray, Francesca, “Introduction”, Technology, Gender and History in Imperial China: Great Transformations Reconsidered(London, Routledge, 2013)
  • Crouch, Tom D., ”Why Wilbur and Orville? Some Thoughts on the Wright Brothers and the Process of Invention,” i Inventive Minds: Creativity in Technology, ed. Robert J. Weber & David N. Perkins (Oxford: Oxford University Press, 1992), 80–92.
  • David, Paul A., “Clio and the Economics of QWERTY”, The American Economic History Review 75, no. 2 (1985): 332–337. E-resurs via Biblioteket.
  • de la PEÑA, Carolyn. “The History of Technology, the Resistance of Archives, and the Whiteness of Race.” Technology and Culture, vol. 51, no. 4, 2010, pp. 919–937.
  • Ensmenger, Nathan. "“Beards, Sandals, and Other Signs of Rugged Individualism”: Masculine Culture within the Computing Professions." Osiris 30, no. 1 (2015): 38-65.
  • Ferguson, Eugene S., ”The Mind’s Eye: Nonverbal Thought in Technology”, Science, New Series 197, no. 4306 (Aug 26, 1977): 827–836. “Öppen” E-resurs via Biblioteket.
  • Hughes, Thomas P., ”Technological Momentum”, i Does Technology Drive History? The Dilemma of Technological Determinism, ed. Merritt Roe Smith & Leo Marx (Cambridge, MA: MIT Press, 1994), 101–113.
  • Hunt, Lynn,”Nu mer än någonsin,” i Historien: och varför den angår oss (Lund: Studentlitteratur, 2019.
  • Elaine Leong, “Introduction: Recipes, Households, and Everyday Knowledge” in Recipes and Everyday Knowledge: Medicine, Science, and the Household in Early Modern England (University of Chicago Press, 2018), 1-17.  (valfritt)
  • Mauskopf, Seymor and Alex Roland, “The Historiography of Science and Technology,” i The Oxford History of Historical Writing, (Oxford: Oxford University Press, 2011)
  • Nye, David E., “Can We Define ‘Technology’?”, i Technology Matters: Questions to Live With(Cambridge, Mass.: MIT Press, 2006), 1–15. E-bok via Biblioteket.
  • Nye, David E., ”How Do Historians Understand Technology?”, i Technology Matters: Questions to Live With (Cambridge, Mass.: MIT Press, 2006), 49–66. E-bok via Biblioteket.
  • Nye, David E., ”More Security, or Escalating Dangers?”, i Technology Matters: Questions to Live With (Cambridge, Mass.: MIT Press, 2006), 161–184. [24s] E-bok via Biblioteket.
  • Perrow, Charles, “Fukushima and the Inevitability of Accidents”, Bulletin of the Atomic Scientists 67, no. 6 (2011): 44–52. [9s] E-resurs via Biblioteket.
  • Pinch, Trevor & Wiebe E. Bijker, ”The Social Construction of Facts and Artifacts: Or How the Sociology of Science and the Sociology of Technology Might Benefit Each Other”, i The Social Construction of Technological Systems: New Directions in the Sociology and History of Technology, ed. Wiebe E. Bijker, Thomas P. Hughes & Trevor Pinch (Cambridge, MA: MIT Press, 1987), 17–50. E-bok via Biblioteket.
  • Rosenberg, Nathan, ”Spårbundna aspekter på den tekniska förändringsprocessen”, i Den tekniska förändringens ekonomi (Stockholm:SNS, 1997), 20–34.
  • Schatzberg, Eric, “From Art to Applied Science”, Isis 103, no. 3 (2012): 555–563. Öppen E-resurs?
  • Slaton, Amy, Race, Rigor, and Selectivity in US Engineering: The History of an Occupational Color Line  (Cambridge, Mass.: Harvard University Press, 2010), förord+ett empiriskt kapitel (valfritt)
  • Winner, Langon, Autonomous Technology: Technics-out-of-control As a Theme in Political Thought, MIT Press, 1978, ss. 86-88.


Videoklipp och andra medier

För alla:

  • Code: Debugging the gender gap [54min] (endast fördjupning).
  • Command and Control (2016) [92 min].
  • Lecture by Laura Ettinger, What Pioneering American Women Engineers Tell Us Choices and Challenges in Context, Chalmers, May 2019,[43 min] (endast fördjupning).
  • Lecture by Lorraine Daston: “The Future of the History of Science: What isn’t the History of Knowledge”. Dan David Prize, Presentation May 6, 2018. 
  • The Social Beaver (1956), [30 min].

För fysik och kemi:

  • Olausson Peter, Sven Ove Hansson och Åsa Wikforss, Faktaresistens och vetenskapsförnekande, 2 maj 2017, IVA. Länk till video.
  • • Exquisite Bodies: historical anatomy model, July 2009.
  • Gendered Innovations: Londa Schiebinger at TEDxCERN, May 2013,
    (endast fördjupning).

För teknik


Referenslitteratur och vidare läsning (kommer att fyllas på)

  • Brian M. Arthur, “Competing Technologies and Economic Prediction”, i The Social Shaping of Technology, ed. Donald MacKenzie & Judy Wajcman, 2d ed. (Buckingham: Open University Press, 1999), 106–112. Ladda ner pdf
  • Headrick, Daniel R. Technology: A World History, Oxford: Oxford University Press, 2009.* Ebok via Biblioteket. Beställd till Cremona.
  • Kranzberg, Melvin, “Technology and History: ’Kranzberg’s Laws’”, Technology and Culture 27, no. 3 (1986): 544–560.
  • Layton Jr, Edwin T., ”Technology as knowledge”, Technology and Culture 15 (1974): 31–41.
  • LIGO Lab Caltech, What are Gravitational Waves?, https://www.ligo.caltech.edu/page/what-are-gw
  • Mokyr, Joel, The Lever of the Riches: Technological Creativity and Economic Progress (Oxford: Oxford University Press, 1990).
  • Winner, Langdon. (1986). "Do Artifacts Have Politics" i The whale and the reactor: a search for limits in an age of high technology. Chicago : University of Chicago Press. Ebok via Biblioteket.
  • Kovac, J. (2015). Ethics in Science: The Unique Consequences of Chemistry. Accountability In Research: Policies & Quality Assurance, 22(6), 312-329. [16s] E-resurs via Biblioteket.
  • Resnik, David B. (2015) What is Ethics in Research & Why is it Important? [~8s] Öppen E-resurs.
  • Weinersmith, Zach och Kelly, Soonish: Ten Emerging Technologies That Will Improve and/or Ruin Everything, Penguin Books Ltd, 2017. Beställd till Cremona.
  • Mogrip, Jimmy (2018). Uppkopplad, urkopplad, avkopplad: så missbrukar vi skärmen och så kan vi koppla bort den. Ordalaget Bokförlag.* Beställd till Cremona.
  • Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Skolverket.
  • Piled Higher and Deeper (PHD Comics) (2016). Gravitational Waves Explained.
  • Veritasium (2017). The Absurdity of Detecting Gravitational Waves.
  • Werner, Jack (2019). Blogg: http://kwasbeb.se
  • Bowler, P. J., & Morus, I. R. (2005). “Gender and Science” i Making modern science : a historical survey, ss. 487-509 University of Chicago Press.
  • Edgerton, David, ”Significance”, i The Shock of the Old: Technology and Global History Since 1900(Oxford: Oxford University Press, 2007), 1–27. E-bok via Biblioteket.
  • Hughes, Thomas P., ”How Did the Heroic Inventors Do It?”, American Heritage of Invention and Technology1, no. 2 (1985): 18–25.
  • Hughes, Thomas P., ”The Dynamics of Technological Change: Salients, Critical Problems, and Industrial Revolutions”, i Technology and Enterprise in a Historical Perspective, ed. Giovanni Dosi, Renato Giannetti & Pier Angelo Toninelli (Oxford: Clarendon Press, 1992),97–116.
  • Varma, Roli, and Deepak Kapur. "Decoding femininity in computer science in India." Communications of the ACM 58, no. 5 (2015): 56-62. E-resurs via Biblioteket.

Länk till kursplanen i Studieportalen Studieplan

Kurssammanfattning:

Datum Information Sista inlämningsdatum