Course syllabus

Kurs-PM

CIU307 CIU307 Akademiskt skrivande - skrivprocess och vetenskapliga metoder lp2 HT20 (7,5 hp; 200 arbetstimmar)

Kursen ges av Institutionen för Vetenskapens kommunikation och lärande

Avdelningen för fackspråk och kommunikation

Hörsalsvägen 2, 41296 Göteborg

Kursen introducerar grunder i vetenskapligt undersökande arbete och uppmärksammar undersökningsstrategi, undersökningsdesign, undersökningsmetoder, kunskapsorganisation, kritiskt läsande och formellt och akademiskt skrivande. Kursen förbereder studenterna för examensarbetet som en integrerad undersöknings- och skrivprocess. Den avslutande examinationen resulterar i en översiktlig planeringsrapport inför examensarbetet.  

Kontaktuppgifter

Lärare:

Annamaria Gabrielli (examinator) annamaria.gabrielli@chalmers.se

Hans Malmström mahans@chalmers.se

Jessica Byström (informationskompetens) jessica.bystrom@chalmers.se

Frågor om kursen riktas med fördel till läraren som är ansvarig för det aktuella momentet. Lärarna har inga fasta mottagningstider, men tider för konsultation/dylikt kan bokas direkt med lärarna via mail.

Lärplattformen Canvas används för information, lektionsmaterial, inlämningsuppgifter och dylikt.

Studentrepresentanter:

Oliver Bokvist
Wilma Olofsson
Jonas Stenberg

Kursens syfte

Kursen består av tre med varandra integrerade spår:

Spår 1: Kunskapsorganisation och kritisk läsning (Annamaria Gabrielli och Jessica Byström)

Spår 2: Vetenskapligt förhållningssätt (Hans Malmström)

Spår 3: Akademiskt skrivande (Annamaria Gabrielli och Hans Malmström)

Det huvudsakliga syftet med kursen är att förbereda studenten för en enklare forskningsuppgift/undersökande arbete med avseende på:

• kunskapsorganisation och kritisk läsning, d v s systematiskt och medvetet söka efter, tillgodogöra sig, och förhålla sig till/värdera relevant information i vetenskaplig och annan litteratur,
• vetenskapligt förhållningssätt, d v s urskilja, formulera och lösa problem med hjälp av en medveten undersökningsstrategi, -design och -metod,
• akademiskt skrivande, d v s utveckla en medvetenhet om den formella textens förväntningar vad gäller språkriktighet, textriktighet och stil.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Formulera relevanta och väl avgränsade frågor och/eller hypoteser som utgångspunkt för undersökande arbete.
• Söka efter, identifiera, kritiskt läsa, värdera, organisera och integrera vetenskaplig information med direkt koppling till en given frågeställning/hypotes.
• Formulera en teoretisk referensram/motsvarande med utgångspunkt ifrån en given frågeställning/hypotes.
• Reflektera kring tillämpligheten av och formulera och motivera en undersökningsstrategi, -design och –metod med utgångspunkt ifrån en given frågeställning/hypotes.
• Skriva en akademisk text som är språkriktig (följer svenska språkets regler/normer), textriktig (är sammanhängande, logisk och effektiv) och stilmässigt anpassad för användning i ett formellt sammanhang.  

Kursens upplägg

Kursen inleds med ett informationstillfälle (21/10) där kursen förankras i en bredare kontext, en översikt ges och kursdokumentation och kursadministration gås igenom.

I en kurs som syftar till att förbereda studenterna för en enklare forskningsuppgift/undersökande arbete är det naturligt att inledningsvis fokusera på vikten av en klar, konkret, och otvetydig frågeställning/problemformulering/hypotes/motsvarande. Kursen inleds därför med detta som fokus. Under kursens inledande skede är det naturligt att inte ha en färdig frågeställning. Här itereras och kritiseras därför en/flera preliminära frågeställningar (ibland handlar det kanske snarare om ett någorlunda avgränsat intresseområde) – ambitionen är att studenterna i detta skede av kursen succesivt ska utveckla en alltmer avgränsad och tydlig frågeställning som sedan kan utgöra en grund för det fortsatta arbetet i kursen.

Parallellt med att frågeställningen tar form inleds arbetet med att avgöra vilken litteratur/kunskapsmassa (vetenskaplig och annan) som projektet behöver förhålla sig till. I detta skedet av kursen lär sig studenterna söka efter, identifiera, kritiskt läsa, värdera och relatera till vetenskaplig och annan litteratur; denna litteratur sammanställs i en litteraturportfölj som tar formen av en annoterad bibliografi, och allt eftersom kursen fortskrider och studenterna bearbetar materialet i litteraturportföljen kommer denna att växa och minska på ett dynamiskt sätt. Med utgångspunkt ifrån sin litteraturportfölj formulerar studenterna ett preliminärt teoretiskt ramverk för sitt examensarbete som kommer till uttryck i såväl planeringsrapporten (den avslutande examinationen) och examensarbetesrapporten.

Parallellt med arbetet med litteraturportföljen utvecklar studenterna en ökad medvetenhet kring vetenskapligt förhållningssätt (med särskild fokus på undersökningsstrategier, undersökningssdesign, undersökningssmetoder och undersökningssetiskt förhållningssätt); det är en uttalad ambition att studenterna genom kursen ges verktyg för att fortsätta utforska konceptet vetenskapligt förhållningssätt på egen hand. Kursen introducerar de viktigaste hänsynen och stegen i såväl kvantitativ undersökningsstrategi som kvalitativ undersökningsstrategi, med särskilda nedslag i konkret design (t ex tvärsnittsstudie, fallstudie och jämförande studie) och metodtillämpning (t ex intervju, enkät, och observation); avslutningsvis introduceras flermetodsundersökning översiktligt, d v s undersökning där en blandning av kvantitativ och kvalitativ undersökningsstrategi används. Grundläggande perspektiv på undersökningssetik behandlas i begränsad utsträckning.

Akademiskt skrivande utgör ytterligare ett parallellt spår i kursen (med start läsvecka 3). Studenterna introduceras till tre centrala dimensioner av den akademiska texten: språkriktighet, textriktighet och stil. Språkriktighet (svenska språkets regler/normer) behandlas i begränsad utsträckning i kursen, men studenterna ges verktyg för egenanalys och självhjälp. Ansenligt fokus läggs i stället på textriktighet, d v s språkliga strategier som bidrar till att göra en text sammanhängande, logisk och effektiv; i fokus står struktur på både makro- och mikronivåer i texten.  M a p stil kontrasteras informell, personlig, och subjektiv stil med formell, opersonlig och objektiv skrivstil. Målet är att medvetandegöra stilistiska skillnader mellan akademiska och andra texter och utveckla studenternas känsla för målgruppsanpassning.         

Kursen genomförs utifrån principer om aktivt lärande med ett stort mått av eget ansvar för studenterna. Inslaget av traditionell föreläsning är begränsat och kursen antar en seminariestruktur som förutsätter goda (ofta omfattande) förberedelser för studenterna – en förutsättning för godkänt betyg (erfarenhetsmässigt). Kursen genomförs hösten 2020 digitalt, med hänsyn till Chalmers rekommendationer om distansundervisning. Samarbete inom skrivgrupp och seminariegrupp uppmuntras i samband med lektionsförberedelser och är ett medvetet pedagogiskt verktyg under lektionstid. Inför varje lektion förbereder sig studenterna på flera sätt, t ex genom att läsa utvalda delar i kursboken (och/eller annan relevant litteratur), titta på videoklipp där relevanta koncept introduceras, förbereda korta informella presentationer (avsedda för kurskamraterna), samt genom att arbeta med frågeställningar och skrivuppgifter av reflekterande karaktär. Kursen förutsätter ett synnerligen aktivt deltagande i samtliga av kursens lektionsaktiviteter.

Förändringar sedan förra kurstillfället

Informationskompetensinslaget är numera indelad i frivillig EndNote-workshop och obligatorisk föreläsning. Omfattningen på delar av examinationen har förändrats och en del (synopsis) har lagts till.

Examination

Examinationen utgörs av två inlämningsuppgifter under kursen (U/G) och en avslutande rapport (U/G).

Inlämningsuppgift 1: Annoterad bibliografi, med referenslista (ca 200 ord/annotering, 10–12 annoterade referenser)

Studenterna sammanställer en systematiskt annoterad bibliografi som i varje post innehåller uppgifter om källa, sammanfattning av det huvudsakliga innehållet i källan, och en anteckning som värderar innehållet och hur det kan tänkas relatera till det planerade projektet. En korrekt annoterad bibliografi blir en oumbärlig hjälp för studenterna för att bestämma vilka källor som är de mest användbara, och varför, i examensarbetet. Deadline: 2020-12-04, kl. 23.59 (återkoppling 2020-12-16)

Inlämningsuppgift 2: Reflekterande motivering av undersökningsstrategi, undersökningssdesign och undersökningsmetod (max 1000 ord)

Med utgångspunkt i en specifik undersökningsfråga/motsv. författar studenterna en motivering för undersökningsstrategi, undersökningssdesign, och undersökningsmetod. Peer-granskning föregår inlämning. Deadline: 2020-12-18, kl. 23.59 (återkoppling 2021-01-09)

Avslutande rapport: Planeringsrapport (max 2000 ord, exklusive referenser) 

Planeringsrapporten omfattar (i) en bakgrundsbeskrivning/kontextualisering och motivering till projektet, (ii) en precisering av syftet, (iii) en utvecklad teoretisk referensram, (iv) en beskrivning av undersökningsstrategi, undersökningssdesign och undersökningsmetod, (v) en kort diskussion om tänkbara resultat och vad som ska hända med resultatet (-en), (vi) och en förenklad tidplan för genomförandet; d v s planeringsrapporten besvarar frågorna Vad, Varför, Hur och När? Planeringsrapporten ska innehålla referenser till relevant litteratur och en korrekt referenslista. Planeringsrapporten ska dessutom, som ett försättsblad, innehålla en synopsis (en A4-sida) på svenska. Deadline: 2021-01-13, kl. 23.59

Examinationen (inlämningsuppgifter och avslutande rapport) sker i par om två studenter (studenterna väljer själva sina skrivgrupper i samband med kursstart). Bedömningen av inlämningsuppgifter och rapport är kriteriestyrd för ökad transparens. Inlämningsuppgifter och avslutande rapport körs genom Urkund i samband med inlämning i Canvas.

För godkänt slutbetyg (U/G) måste samtliga obligatoriska moment, de båda inlämningsuppgifterna och den avslutande rapporten vara godkända.

Kurslitteratur

För spår 1, kunskapsorganisation och kritisk läsning, och spår 3, akademiskt skrivande, används utdelad kurslitteratur/fritt tillgängligt material.

För spår 2, vetenskapligt förhållningssätt, används kursboken, Företagsekonomiska forskningsmetoder (Liber förlag, 3:a svenskspråkiga upplagan från 2017) av Alan Bryman och Emma Bell. Kursboken kompletteras av annan kurslitteratur när det är nödvändigt. Notera dock att hela kursboken inte kommer att användas i kursen. Litteraturen inom området vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapliga metoder är synnerligen rik (det finns alltså gott om alternativa källor till ungefär samma information); vissa utvalda delar kommer att delas ut till studenterna.

Länk till kursplanen i Studieportalen Studieplan

Schema

TimeEdit

Lektionsplan

För varje lektion presenterar tabellen översiktligt innehållet och förväntningarna m a p förberedelser.

Kursen genomförs hösten 2020 digitalt med hänsyn till Chalmers rekommendationer om distansundervisning. Notera datum och tid i TimeEdit. Vissa lektioner kan komma att genomföras asynkront—material tillgängliggörs då via Canvas.

OBS: för all läsning i kursboken (Bryman & Bell, 2017) gäller följande grundläggande princip: läs medvetet och strategiskt. Om ditt ansvar är att presentera ett specifikt område i läsningen, då behöver du läsa detta mer fokuserat; i annat fall bör du fokusera din läsning på de områden som förefaller mest relevanta givet idéinriktningen på ditt projekt.