Course syllabus
Kurs-PM
MMS135 MMS135 Mekanik 1 lp3 VT21 (6 hp)
Kursen ges av institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper
Kontaktuppgifter
Examinator och föreläsare och övningsledare:
-
- Peter Olsson ( peter.olsson@chalmers.se )
Administrativ personal:
-
- Carina Schmidt (carina.schmidt@chalmers.se)
Handledare (Beräkningsuppgiftens numerik)
-
- Daniel Pettersson (dapet@student.chalmers.se)
- Erik Säterskog (eriksat@student.chalmers.se)
Studentrepresentanter i kursnämnden
- Erik Götvall erik.gotvall@gmail.com,
- Oliver Henrikz henrikz.oliver@gmail.com,
- Dennis Hjertén dhjertn@gmail.com,
- Kevin Nguyen viengu0126@hotmail.com,
- Ida Udd udd.ida01@gmail.com
Kursens syfte
- Ge förmåga att lösa konkreta mekaniska problem genom att formulera matematiska modeller utifrån grundläggande lagar, lösa motsvarande matematiska problem samt därefter bedöma rimligheten i såväl modell som lösning.
- Förbereda för studier i angränsande ämnen som hållfasthetslära, maskinelement, konstruktionsteknik och tillverkningsteknik samt för fortsättningskurser i mekanik.
- Ge den nödvändiga grunden för kommunikation, i frågor som rör mekanik, med ingenjörer med annan utbildningsbakgrund.
Se vidare kursens Studieplan
Schema
Se TimeEdit
Kurslitteratur
Mekanik, av Ragnar Grahn, Per-Åke Jansson och Mikael Enelund. ISBN: 9789144116594. Fjärde upplagan. Studentlitteratur 2018.
Formelsamling i mekanik, M.M. Japp. Finns tillgänglig på kurshemsidan, och finns också att hämta på Institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper.
Kursens upplägg
Kursen ges i form av videoföreläsningar samt digitala räkneövningar och digitala räknestugor.
Vecka |
Föreläsning |
Kursboken |
Innehåll |
Räkneövning |
Salsproblem |
Hemproblem |
Vecka 3
|
Förel 1 |
I, 1.1 – 1.2 |
Introduktion |
Övning 1 |
1.7, 12, 15a, 24, 32 |
1.1, 8, 11, 17, 20afg, 22, 23ab |
Förel 2 |
1.3 |
Kraftgeometri |
Övning 2 |
1.36, 48, 53, 54, 58 |
1.37, 39ab, 40, 51, 56, 65 |
|
Vecka 4 |
Förel 3 |
2.1 – 2.2(d) |
Jämviktslära |
Övning 3 |
2.7c, 18, 20, 21d, 42 |
2.3a, 4, 6,7ab,16abcf, 18c |
Förel 4 |
2.3 |
Jämviktslära |
Övning 4 |
2.71, 72, 83, 84 |
2.65, 70, 77, 85, 89 |
Vecka |
Föreläsning |
Kursboken |
Innehåll |
Räkneövning |
Salsproblem |
Hemproblem |
Vecka 5 (Läsvecka 3) |
Förel 5 |
3 |
Masscentrum – Tyngdpunkt. |
Övning 5 |
3.8, 13, 19 |
3.3, 5, 7, 21a, 24 |
Förel 6 |
4.1(a) – (b) |
Friktion |
Övning 6 |
4.23, 32 |
4.1cd, 7a, 15, 21a, 26 |
|
Vecka 6 (Läsvecka 4) |
Förel 7 |
5.1 |
Partikelns kinematik |
Övning 7 |
5.4, 11, 17, 23 |
5.5, 7, 15, 18 |
Förel 8 |
6.1 - 6.2 |
Partikelns kinetik, Newtons lagar |
Övning 8 |
6.12, 15, 29, 42 Intro till beräkningsuppgiften |
6.2, 27, 43, 46, 52 |
Vecka |
Föreläsning |
Kursboken |
Innehåll |
Räkneövning |
Salsproblem |
Hemproblem |
Vecka 7 (Läsvecka 5) |
Förel 9 |
6.3(a) – (c) | Partikelns kinetik, härledda lagar Arbete, effekt Kinetisk och potentiell energi Energilagen |
Övning 9 |
6.111, 113, 122b, 127 |
6.106, 110, 114, 120, 125, 126, 138 |
Förel 10 |
6.3(d) – (e) | Partikelns kinetik, härledda lagar Rörelsemängd Rörelsemängdsmoment |
Övning 10 |
6.130, 149, 154, 158 |
6.151, 152, 157, 158de, 159 |
|
Vecka 8 (Läsvecka 6) |
Förel 11 |
6.4(a) – (c) |
Svängningsrörelse Inledning Fria kontra drivna, och odämpade kontra dämpade svängningar |
Övning 11 |
6.166ab, 170b, 177
|
6.166c, 169, 170a, 172 6.190, 180ab, 199, 201 |
Förel 12 |
7.1 - 7.2 | Partikelsystem Lagen för tyngdpunktens rörelse Arbete och energi |
Övning 12 |
7.6, 4, 16, 34 |
7.1, 11, 15, 17, 29, 32, 37 |
Vecka |
Föreläsning |
Kursboken |
Innehåll |
Räkneövning |
Salsproblem |
Hemproblem |
Vecka 9 (Läsvecka 7) |
Förel 13 |
7.3 | Partikelsystem Rörelsemängd Rörelsemängdsmoment |
Övning 13 |
7.47, 49, 50 |
7.44, 46, 51 |
Förel 14 | 10.2 |
Stöt |
Övning 14 |
Beräkningsuppg. |
||
Vecka 10 (Läsvecka 8) |
Förel 15 |
Sammanfattning Uppgifter av "tentamenstyp" |
Övning 15 |
10.28, 30, 32, 46, 49 |
10.27, 29, 31, 42, 43, 47, 48 | |
Förel 16 |
Sammanfattning Uppgifter av "tentamenstyp" |
Övning 16 |
Beräkningsuppg. |
|
Lärandemål
Studenten skall efter genomgången kurs
- kunna förklara innebörden av begreppen fysikalisk storhet, mätetal, enhet och enhetssystem,
- kunna utföra en dimensionsanalys och bedöma rimligheten i svaren,
- kunna tillämpa begreppen kraft och kraftmoment, för att kunna beräkna kraftmoment med avseende på en punkt eller en axel,
- kunna reducera godtyckliga kraftsystem,
- kunna förklara innebörden av begreppen jämvikt och jämviktsvillkor,
- kunna frilägga materiella system samt ställa upp jämviktsekvationer och lösa dessa,
- kunna förklara innebörden av begreppen masscentrum och tyngdpunkt samt bestämma masscentrums läge för geometriskt enkla kroppar,
- kunna förklara innebörden av begreppen vilofriktion, glidfriktion och friktionsvillkor samt lösa statiska problem med friktion,
- kunna förklara innebörden av begreppen statisk bestämdhet och statisk obestämdhet samt kunna avgöra vilket av begreppen som gäller för en given konstruktion,
- kunna tillämpa sambanden mellan läge, hastighet och acceleration vid rätlinjig och tvådimensionell kroklinjig rörelse,
- kunna tillämpa Newtons 2:a lag på problem med partiklar i rätlinjig eller kroklinjig rörelse,
- kunna innebörden av begreppen arbete, kinetisk energi, potentiell energi och konservativ kraft samt sambanden mellan dem, för att kunna tillämpa energibetraktelser för att lösa dynamiska problem för partiklar,
- kunna lösa problem då rörelsemängd eller rörelsemängdsmoment för en partikel eller ett system av partiklar bevaras,
- kunna lösa enklare problem med fria och påtvingade svängningar, med eller utan dämpning,
Examination
- Examinationen består av en skriftlig tentamen (4,5 hp) och en beräkningsuppgift (1,5 hp)
- Slutbetyg är detsamma som betyget som erhålls på tentamen
- För slutbetyg på kursen krävs godkänd tentamen + godkänd beräkningsuppgift
- Tentamen genomförs som digital examination
- Tillåtna hjälpmedel på den digitala tentamen är allt utom konsultation av någon annan person
Förändringar sedan förra kurstillfället
Våren 2021 är första gången kursen ges