Course syllabus

Välkomna till MTS-kursen TEK130 Vetenskapshistoria 2021-4.

Zoomlänken till kursens diskussionstillfällen (se schema) är: https://chalmers.zoom.us/j/68310857726 Lösenord: 2021. Samma länk gäller för seminarierna.

 

Kurs-PM

TEK 130 Vetenskapshistoria lp4 VT20 (7.5hp)
Kursen ges av avdelningen för Teknik, vetenskap och samhälle vid institutionen för Teknikens ekonomi och organisation.
Alla moment i kursen sker digitalt.

 

Kontaktuppgifter

Kursansvarig:
Julia Ravanis, doktorand i teknikhistoria, julia.ravanis@chalmers.se

Examinator:

Per Lundin, biträdande professor i teknikhistoria, per.lundin@chalmers.se

 

Lärare:

Gustav Holmberg, docent och universitetslektor i idé- och lärdomshistoria, GU

Anna Åberg, forskare i teknikhistoria, Chalmers

Saara Matala, post-doc i teknikhistoria, Chalmers

 

Syfte och lärandemål

Syfte

Kursen ger en översikt av den moderna vetenskapens framväxt från den vetenskapliga revolutionen fram till idag, med ett särskilt fokus på 1900‐talet. Den placerar vetenskapliga idéer och vetenskaplig praktik i ett socialt, politiskt, ekonomiskt och kulturellt sammanhang.

Lärandemål

Efter fullgjord kurs ska studenten kunna:

-    Redogöra för de övergripande dragen i den moderna vetenskapens framväxt.

-    Beskriva och analysera de sociala, politiska och kulturella faktorer som formar vetenskaplig utveckling.

-    Tolka och förklara historiska förlopp.

-    Redogöra för grundläggande teoretiska begrepp och förklaringsmodeller inom vetenskapshistoria.

-    Problematisera de samhälleliga konsekvenserna av den moderna vetenskapens framväxt.

-    Uppmärksamma de etiska problem som vetenskaplig utveckling kan vara behäftad med.

-    Skriva argumenterande text.

 

Litteratur

Litteraturen består av en kursbok och ett antal artiklar/bokutdrag, se nedan. Kursboken finns till försäljning på Store. Den kan även köpas i de flesta nätbokhandlar och det finns några ex på Chalmers bibliotek. Artiklarna finns tillgängliga för nedladdning i Canvas.

Kursbok:

Bowler, Peter J. & Iwan Rhys Morus, Making Modern Science: A Historical Survey, 2:a upplagan (Chicago & London: University of Chicago Press, 2020).

Artiklar:

Agar, Jon, Science in the Twentieth Century and Beyond (Cambridge: Polity, 2012), s. 330–353 & 367–395.

Asner, “The Linear Model, the U.S Department of Defense, and the Golden Age of Industrial Research,” in The Science-Industry Nexus. History, policy, implications. Eds. Grandin, Wormbs, Widmal (Nobel Symposium, 2004), s. 3-30.

Edgerton, David, “The Linear Model” Did not Exist,” The Science-Industry Nexus. History, policy, implications. Eds. Grandin, Wormbs, Widmal (Nobel Symposium, 2004): 31-58.

Ensmenger, Nathan, “’Beards, Sandals, and Other Signs of Rugged Individualism’: Masculine Culture within the Computing Professions”, Osiris 30, no. 1 (2015), s. 38–65.

Irwin, Alan & Wynne, Brian (red.), Misunderstanding science? The public reconstruction of science and technology (New York: Cambridge University Press, 1996), s. 1–10.

Kirby, David A, Lab Coats in Hollywood: Science, Scientists, and Cinema (Cambridge, MA: MIT Press, 2013), s. 21–63.

Larsson, Maja, “Om en kvinna som befunnits tillhöra genus masculinum: synen på kön, klass och sexualitet i 1800-talets medicin och kultur”, i Från Sapfo till cyborg: idéer om kön och sexualitet i historien, Lena Lennerhed (red.) (Hedemora: Gidlund, 2006), s. 109–134.

Schiebinger, Londa, “Creating sustainable science”, Osiris 12, (1997), s. 201–216.

Strasser, Bruno J & Edwards, Paul N, “Big data is the answer… But what is the question?”, Osiris 30 (2017), s. 328–345.

Watts, Ruth, “Whose Knowledge? Gender, Education, Science and History”, History of Education 36, no. 3 (2007), s. 283–302.

Williams, Rosalind, “The Expansive Disintegration of Engineering” in Retooling. A Historian confronts Technological Change (MIT Press, 2002), s. 28-89.

 

Kursens upplägg

Undervisningen består av fyra moment: föreläsningar, diskussionstillfällen, seminarium och inlämningsuppgifter. Alla sker digitalt.

Föreläsningar:

Kursen består av sex föreläsningsblock som läggs ut på Canvas på måndagar kl 9.00. Ett block är vanligtvis tudelat, i en längre föreläsning där ett centralt vetenskapshistoriskt tema eller en tidsperiod behandlas, samt en kortare föreläsning som ägnas åt introduktion av inlämningsuppgifter, skrivstöd eller administrativ information. Föreläsningarna är förinspelade och baserade på powerpoints.

Diskussionstillfällen:
Från och med den andra kursveckan hålls diskussionstillfällen på Zoom på måndagar kl 11.00–12.00. Närvaro på dessa är valfria. Diskussionstillfällena är till för att ställa frågor om inlämningsuppgifter, föreläsningar, texter eller något annat relaterat till kursen. Allmän feedback från inlämningsuppgifterna kommer även att ges vid dessa tillfällen.

Seminarium:

I slutet av kursen hålls ett litteraturseminarium, där delar av kurslitteraturen diskuteras. Seminariet sker på Zoom. Aktivt deltagande på seminariet krävs för att få godkänt i kursen. Inför seminariet ska studenterna ha förberett diskussionsunderlag. Seminariet är 45 min långt och genomförs i grupper om cirka tio personer. Mer information ges när seminariet närmar sig.

Inlämningsuppgifter:

På måndagar kl 12.00 publiceras frågor som anknyter till föreläsningarnas teman. Frågorna ska besvaras skriftligt, i normalfallet 10 dagar efter respektive föreläsning, i essäer om 800±100 ord. Den första inlämningsuppgiften görs i slumpgenererade par om två, resterande görs individuellt. Inlämning sker via Canvas. För godkänt i kursen krävs godkänt på de fem första obligatoriska inlämningsuppgifterna. Dessutom krävs godkänt på två kamratgranskningar, där studenterna läser och ger återkoppling på varandras inlämningar. Dessa görs i samband med inlämning av uppgift 3 och 4. Den sjätte inlämningsuppgiften krävs för överbetyg och är valfri. För mer detaljerade instruktioner, se hemtentamensinstruktionen.

 

Examination

För godkänt betyg (3) i kursen krävs följande:

- Aktivt deltagande på seminariet och godkänt seminarieunderlag.

- Godkänt på två kamratgranskningar.

- Godkänt på de fem första obligatoriska inlämningsuppgifterna.

 

För överbetyg (4, 5) i kursen krävs utöver kraven för betyg 3:

- Överbetyg på den sjätte, valfria inlämningsuppgiften.

 

Ovanstående krav utgör tillsammans en hemtentamen som betygsätts i skalan U, 3, 4 och 5. De fem första obligatoriska hemuppgifterna betygsätts med icke godkänt eller godkänt. Erhålls icke godkänt ges möjlighet att komplettera inlämningsuppgiften till ett godkänt innan terminens slut. Den sjätte inlämningsuppgiften är valfri och betygsätts med U, 3, 4 eller 5.