Course syllabus

Kurs-PM

ACE180 Samhällsplanering: grunder och tillämpning lp4 VT21 (9 hp)
Kursen ges av institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

Kontaktuppgifter

Examinator: Anna-Johanna Klasander, konstnärlig professor. Även kursansvarig. 0705-668708 anna-johanna.klasander@chalmers.se 
Kursansvarig: Julia Fredriksson, forskare. 031-7722311, julia.fredriksson@chalmers.se 

Lärare
Jorge Gil, forskarassistent. Ansvarig för GIS. 031-772 6346, jorge.gil@chalmers.se 
William Westin, gästlärare. Ansvarig för BIM. william.westin@chalmers.se 

Föreläsare

Annie Hohlfält, Meta Berghauser Pont, Nils Björling, Mikael Ekegren, Lars Marcus, Gianna Stavroulaki, Lena Boman, Jens Forssén

Handledare
Lena Boman, arkitekt, Liljewall arkitekter. Handledare projekt. 010 205 10 80, lebo@liljewall.se 
Joanna Henje, arkitekt, Liljewall arkitekter. Handledare projekt. 0765-48 70 16, johen@liljewall.se
Stefano Delia, tekniklektor ACE. Handledare projekt. 031-772 2349, stefano@chalmers.se 
Amanda Leo, planarkitekt, Krook & Tjäder. Handledare projekt. 0733-38 04 20, amanda.leo@krook.tjader.se 
Gianna Stavroulaki, docent ACE. Handledare GIS. 031-772 2347, gianna.stavroulaki@chalmers.se 

Studieadministratör: Susanne Pettersson, 031-772 6102, susanne.pettersson@chalmers.se 

 

Kursens syfte

Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper om stads- och samhällsplanering, utformning av den byggda miljön, samt översiktlig förståelse om hur planeringsprocessen fungerar utifrån lagar, regelverk och praxis. Kursen belyser olika aspekter av hållbart samhällsbyggande och ger träning i översiktlig hållbarhetsanalys av ett projektområde. Kursen syftar även till att ge kunskap om hur digitala hjälpmedel såsom geografiska informationssystem (GIS) och byggnadsinformationsmodellering (BIM) kan användas inom samhällsplaneringen. I denna del av kursen tränas färdigheter i modellering, visualisering samt analys under utformningen av projektområdet.

 

Schema

TimeEdit

 

Kurslitteratur

Obligatorisk litteratur

Forsberg, Gunnel (red). Samhällsplaneringens teori och praktik. Stockholm, 2019

Följande kapitel är obligatoriska:
04. Samhällsplaneringens nyckelverktyg och arbetsformer
06. Globala och lokala mål för hållbarhet
07. Sociala aspekter av hållbar planering
08. Hållbarhetsaspekter i den fysiska planeringen
14. Visioner om god stadsplanering i en historisk belysning
16. Planerat kontra levt stadsrum
19. Förtätning och gröna kilar – konsekvenser för friluftslivet
30. Kollektivtrafik i storstad och glesbygd
31. Socialt hållbara persontransporter
34. Grön infrastruktur- ett nytt paradigm

Referenslitteratur

Boverkets Byggregler, BBR, 2011

Forsberg, Gunnel (red). Samhällsplaneringens teori och praktik. Stockholm, 2019, övriga kapitel

PBL Kunskapsbanken Planering, www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/

Plan- och bygglagen, 2010, www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900 

Trafik för en attraktiv stad. TRAST utgåva 3. Trafikverket m.fl. 2015

Kursens innehåll och upplägg

Kursen handlar om stads- och samhällsplanering för hållbar utveckling och följer upp innehåll i tidigare kurser med nya vinklar och övningar med tillämpning i praktiken. Genom ett praktiknära projektarbete kopplas specifika frågor på den aktuella platsen till större och principiella frågor i samhällsplaneringen.

I kursen behandlas teman som bebyggelseutveckling och stadsbyggnadsprinciper, samt planeringsprocesser och drivkrafter; ni får träna på digitala verktyg för modellering, analyser och visualisering. Kursen utgår från att utformningen av bebyggelse och infrastruktur inte har några givna rätta svar utan alltid bygger på avvägningar mellan olika intressen. En viktig del i kursen är att träna er på att diskutera och själva reflektera över den byggda miljön, men också tänka på vad er professionella roll innebär i det stora grupparbete som samhällsbyggnad är.

Kursen är upplagd i tre moduler där ni bygger upp och tar med kunskap längs vägen. Ni arbetar huvudsakligen i grupp, både för att få fram ett fylligt material och för att träna er på att resonera och lösa sammansatta uppgifter tillsammans. Ni har också indivi­duella uppgifter där ni får tillfälle att utveckla er egen förmåga.  

 

Förändringar sedan förra kurstillfället

Efter synpunkter i kursenkäterna har vi ändrat upplägget med lärarledda workshops. Större vikt läggs vid förståelse av stadsutvecklingens drivkrafter och värdeskapande än vid detaljerade instruktioner. Reflektioner kring utformingens påverkan på olika hållbarhetsaspekter ges större utrymme och blir en viktigare del av examineringen. 

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Beskriva hur stads- och samhällsplaneringsprocessen fungerar utifrån lagar, regelverk och praxis för utformning av den byggda miljön ur ett hållbarhetsperspektiv.
• Redogöra för grundläggande begrepp och processer som regleras i plan- och bygglagen (PBL), och kunna läsa och tolka en detaljplan.
• Förklara och använda stadsbyggnadsprinciper samt tillämpa mått, dimensioner och dimensionerande förutsättningar för utformning av gaturum, kvarter, platser, parker, och trafikanläggningar.
• Analysera och beskriva olika värden i stadsområden samt identifiera brister, behov och möjligheter i byggnader och deras miljö.
• Visualisera och kommunicera idéer om hur stadsplanering kan påverka boendekvaliteter och stadsliv i form av verksamheter, vistelse, rörelse och tillgänglighet.
• Tillämpa geografiska informationsystem (GIS) och byggnadsinformationsmodeller (BIM) för att modellera, beskriva samt visualisera projektområdet och frågeställningar kopplade till projektet.
• Reflektera över sin yrkesroll och visa insikt om samverkan mellan olika roller i en projektgrupp, och mellan olika sakägare och intressenter i stadsbyggnadsprojekt.

 

Examination

Kursen examineras i tre delar, varav alla måste vara godkända för godkänt resultat på kursen som helhet. Förståelsen av samhällsplanering (modul A) examineras med bedömning U/G genom en gruppuppgift och en individuell skrivuppgift. Förståelse och färdigheter inom GIS (modul B) examineras genom inlämningsuppgifter som bedöms med U/G. Projektarbetet (modul C) redovisas gruppvis både muntligt och i en skriftlig rapport med tillhörande analys och illustrationer, samt en individuell skriftlig inlämning; denna del betygssätts med U/3/4/5. Graden av aktiv närvaro på övningar, handledning och genomgångar vägs in i bedömningen.

Obligatorisk närvaro gäller för introduktioner, platsbesök, handledning och redovisningar. Giltig frånvaro kompenseras med kompletteringsuppgifter. 

Länk till kursplanen i Studieportalen Studieplan