Kursöversikt

Hoppa fram till i dag

Kurs-PM

CLS040 Humanvetenskapliga perspektiv på naturvetenskap och teknik lp1 HT21 (7,5 hp)

Kursen ges av institutionen för Vetenskapens kommunikation och lärande

Litteraturlista: publicerad 2021-07-05
Kurs PM: publicerat 2021-08-16

Kontaktuppgifter lärare

Kursens studentrepresentanter

  • Henning Holmgren, Fysik, MPLOL
  • Matilda Hurtig, Teknik, MPLOL
  • Sandra Lövgren, Kemi, MPLOL
  • Magnus Palmlöf, Kemi, KPLOL
  • Alice Sjöqvist, Teknik, MPLOL

Kursens syfte

Studenterna skall via olika humanvetenskapliga perspektiv 1) bredda och fördjupa sin förståelse för naturvetenskap eller teknik, och 2) utveckla sin förmåga att diskutera och bedöma naturvetenskapens eller teknikens syfte och karaktär, dess relation till människa och samhälle, dess potentiella möjligheter och begränsningar samt relevanta etiska och samhälleliga aspekter.

Lärandemål

Efter fullgjord kurs ska studenten kunna...

  • reflektera kring sitt ämne utifrån olika humanvetenskapliga perspektiv och i relation till sin professionella/pedagogiska praktik
  • relatera sitt ämne till det omgivande samhället utifrån olika relevanta humanvetenskapliga perspektiv  
  • diskutera och problematisera teknikens eller naturvetenskapens möjligheter och begränsningar utifrån relevanta humanvetenskapliga perspektiv  
  • diskutera etiska aspekter på forsknings- och/eller utvecklingsarbete utifrån relevanta humanvetenskapliga perspektiv  
  • kritiskt granska teknik eller naturvetenskap utifrån relevanta humanvetenskapliga perspektiv med betoning på etiska och samhälleliga aspekter och människans roll och ansvar  

Innehåll

Kursen behandlar naturvetenskap och teknik via en serie humanvetenskapliga perspektiv, såsom historiska, vetenskapsteoretiska och/eller teknikfilosofiska.

Organisation

Kursen har två parallella undervisningsspår, ett för teknik och ett för naturvetenskap, med vissa gemensamma lektioner (läsvecka 1-2, 7-8).  Kursen drivs i seminarieform där gemensamma diskussioner kan blandas med smågruppsdiskussioner och vissa praktiska övningar. Seminarierna kombineras med individuellt läsande och skriftliga inlämningsuppgifter. Det är av yttersta vikt att ni kommer väl förberedda till seminarierna genom att ha läst de angivna texterna!

Kursen går på måndagar (Zoom, undantaget lv1) och onsdagar (campus om pandemin tillåter) under läsperiod 1. Se schemat i TimeEdit för detaljer: TimeEdit

Examination och bedömning

I kursen praktiseras kontinuerlig examination med veckovisa inlämningar. Ett urval av dessa inlämningar utgör sedan grunden för ett kursbetyg, givet att alla uppgifter har lämnats in. 

Examinationen i kursen består av nio veckovisa teman som alla behöver genomföras för att bli godkänd på kursen. Tema 1 och 8 är gruppuppgifter som bedöms med icke-differentierad skala (U/G) och Tema 9 är ett individuellt dito. Fyra texter från Tema 2-7 utgör grunden för den betygsgrundande summativa bedömningen. Tema 2 och 7 är obligatoriska och sedan väljer studenten ut en text från Tema 3 eller 4 och en text från Tema 5 eller 6. Notera dock att för alla sex teman (2-7) ska åtminstone en kortare essäskiss lämnas in vid slutet av motsvarande läsvecka. De fyra fullängdsessäerna ska lämnas in senast under tentaveckan (vecka 43). Varje summativt bedömd essä ges en poäng mellan 0-2 (enligt angivna generella bedömningskriterier). En sammanvägning av poängen ger nivån på kursbetyget:

0-3p: U
4-5p: 3a
6-7p: 4a
8p: 5a

Avslutningsvis behöver CLEO modulen fullföljas och klaras för att bli godkänd på kursen.

Förändringar sedan förra kurstillfället

En sammanfattning av gjorda förändringar sedan förra kurstillfället, baserat på protokoll från kursnämndsmötet.

Protokollpunkt: Föreslagna förändringar 

  • Mer ledning i diskussionerna: NV-ledning för att komma igång och hitta punkter att fördjupa sig kring i de annars relativt generella texterna. Teknik-ledning för att sålla bland de många intrycken och få en samlad diskussion.

Detta är något som kursens lärare tittar på.

  • Ett tema per vecka (inte nödvändigtvis måndag-söndag) för att undvika att teman överlappar och ge möjlighet till ett avslut innan man går vidare.

Nu motsvarar varje läsvecka ett specifikt tema.

  • Inom Teknikspåret förtydliga och/eller jobba mer aktivt för att peka ut/identifiera hur de olika temana skiljer sig åt.

Ses över.

  • Omfattningen på inlämningen i anslutning till Vision II ses över i dialog med parallella kursen CIU212.

Utgiften i dess dåvarande form har utgått.

Protokollpunkt: Övrigt [en kommentar om önskad förändring]

  • Kursens upplägg i år där det varit två tillfällen på olika dagar har uppskattats. Man önskar inte behålla ett helt digitalt upplägg om möjligt men skulle kunna tänka sig att ha ett digitalt och ett fysiskt. Förslag är då att till exempel ha digital träff som fungerar som ett kortare intro i början på veckan och sedan har ett andra tillfälle senare i veckan där man möts fysiskt för att diskutera mer på djupet. Man tar med sig dessa tankar inför planeringen av kommande kurstillfälle.

Kombinationen av ett kortare digitalt möte och ett lite längre fysiskt möte har implementerats i årets kurs.

I mångt och mycket är kursen relativt oförändrad från 2020, men några teman har justerats eller bytts ut och examinationen har vidareutvecklats i linje med omläggningen till kontinuerlig examination 2020. På vissa områden har även antalet sidor att läsa trimmats ner något.

Kurslitteratur 2021

För E-resurser via Biblioteket klicka på länken och tryck sedan på “Full Text Finder” eller “Read e-book” i menyn till vänster. Om ni upptänker länkar som inte fungerar vänligen upplys examinator om detta. Ni kan dock alltid hitta E-resurserna via Biblioteket genom att söka på dem i Bibliotekets söktjänst.

Böcker

Information från Biblioteket om E-böcker från Ebook Central.

För alla:

  • Collins, Harry & Trevor Pinch, The Golem: What You Should Know About Science, 2a uppl., Cambridge University Press, 2012.* Ebok via Biblioteket. Finns i Legimus.

För fysik och kemi:

  • Agar, Jon (2013). Science in the Twentieth Century and Beyond. Ebok via Biblioteket.
  • Harari, Yuval Noah (2018). Sapiens : en kort historik över mänskligheten. 2a uppl. Natur & kultur.* [Ej beställd via Cremona] Finns i Legimus.

*Boken finns tillgänglig som talbok via Myndigheten för tillgängliga mediers bibliotek Legimus.

Artiklar och bokkapitel

För alla:

  • Berner, Boel, ”En olycka händer så lätt?”, i Perpetuum Mobile? Teknikens utmaningar och historiens gång (Lund, Arkiv, 1999), 125–155. [31s] Finns i Legimus.
  • Björkman, Karin. Etiska dilemman gör NO spännande, Origo, 12 oktober 2015 [~3s]: https://www.lararen.se/grundskollararen/annat/etiska-dilemman-gor-no-spannande
  • Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Løkensgard Hoel, Torlaug (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. 2a rev. uppl.  Lund:Studentlitteratur. Kapitel 5 [6s].
  • Ekborg, M., Ideland, M., & Malmberg, C. (2009). Science for life—A conceptual framework for construction and analysis of socio-scientific cases. NorDiNa, 5(1), 35 – 46 [10s]: https://journals.uio.no/nordina/article/view/277
  • Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Skolverket. ss. 56-77 [22s]. Ladda ner PDF.
  • Hansson, L., & Lindahl, B. (2007). Apropå Fuglesang: Världsbilder och rekryteringen till naturvetenskapliga/tekniska utbildningar. NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, 3(2), 99–106. http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:207538/FULLTEXT01.pdf  [7s]
  • Jakobsson, Olof (2020). The humanistic viewpoint. Master’s thesis in Master Programme Learning and Leadership, Chalmers. Läs kapitel 2 (ss. 4-13). [10s]
  • Newton-Smith, W. H. (2000). “Introduction” i A companion to the philosophy of science. Oxford: Blackwel. ss. 1-8 [8s]. Ladda ner som PDF.
  • Nye, David E., ”More Security, or Escalating Dangers?”, i Technology Matters: Questions to Live With (Cambridge, Mass.: MIT Press, 2006), 161–184. [24s] E-bok via Biblioteket. Finns i Legimus.
  • Osborne, Jonathan (2007). Science Education for the Twenty First Century. I -Eurasia Journal of Mathematics, Science & Technology Education, 3(3), 173-184. E-resurs via Biblioteket [10s]

För fysik och kemi:

För teknik:

  • Basalla, George, ”Continuity and Discontinuity”, i The Evolution of Technology (Cambridge: Cambridge University Press, 1988), 26–63. E-bok-via Biblioteket [Direkt till kapitlet].
  • Berner, Boel, ”Experiment som ingenjörsarbete”, i Perpetuum Mobile? Teknikens utmaningar och historiens gång (Lund, Arkiv, 1999), 47–82. Finns i Legimus.
  • Berner, Boel, ”Educating Men: Women and the Swedish Royal Institute of Technology, 1880–1930”, i Crossing Boundaries, Building Bridges: Comparing the History of Women Engineers, 1870s–1990s, ed. Annie Canel, Ruth Oldenziel & Karin Zachmann (Amsterdam: Harwood Academic, 2000), 75–102. Ebok via Biblioteket.
  • David, Paul A., “Clio and the Economics of QWERTY”, The American Economic History Review 75, no. 2 (1985): 332–337. E-resurs via Biblioteket.
  • Ensmenger, Nathan. "“Beards, Sandals, and Other Signs of Rugged Individualism”: Masculine Culture within the Computing Professions." Osiris 30, no. 1 (2015): 38-65.
  • Ferguson, Eugene S., ”The Mind’s Eye: Nonverbal Thought in Technology”, Science, New Series 197, no. 4306 (Aug 26, 1977): 827–836. “Öppen” E-resurs via Biblioteket.
  • Hughes, Thomas P., ”Technological Momentum”, i Does Technology Drive History? The Dilemma of Technological Determinism, ed. Merritt Roe Smith & Leo Marx (Cambridge, MA: MIT Press, 1994), 101–113.
  • Nationella sekretariatet för genusforskning, En introduktion till genusvetenskapliga begrepp, 2016, 15-18 [4 s]. http://www.genus.se/wp-content/uploads/En_introduktion_till_genusvetenskapliga_begrepp.pdf  
  • Nye, David E., ”How Do Historians Understand Technology?”, i Technology Matters: Questions to Live With (Cambridge, Mass.: MIT Press, 2006), 49–66. E-bok via Biblioteket. Finns i Legimus.
  • Pinch, Trevor & Wiebe E. Bijker, ”The Social Construction of Facts and Artifacts: Or How the Sociology of Science and the Sociology of Technology Might Benefit Each Other”, i The Social Construction of Technological Systems: New Directions in the Sociology and History of Technology, ed. Wiebe E. Bijker, Thomas P. Hughes & Trevor Pinch (Cambridge, MA: MIT Press, 1987), 17–50. E-bok via Biblioteket.

Videoklipp, bloggar och andra medier

För alla:

För fysik och kemi:

För teknik

  • Lecture by Laura Ettinger, What Pioneering American Women Engineers Tell Us Choices and Challenges in Context. Chalmers, May 2019. [43 min]. Länk till videoklipp.  

Länk till kursplanen i Studieportalen

Kurssammanfattning:

Datum Information Sista inlämningsdatum