Course syllabus

Kurs-PM

ARK063 ARK063 Stadsbostaden lp2 HT21 (15 hp)

Kursen ges av institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

 

Kontaktuppgifter

Examinator: Anna Braide

Kursansvarig: Anna Braide

 

Momentansvariga lärare:

Monteten Projekt och Historia, teori och nutida tendenser: Anna Braide, anna.braide@chalmers.se

Momentet Modellera i dator, arbetsmetoder och verktyg: Steno D'elia, stefano@chalmers.se

Momentet Form och teknik, byggnad och detaljer: Peter Lindblom, peter.lindblom@chalmers.se  

Momentet Form och teknik, klimatskal och innemiljö: Pär Johansson, par.johansson@chalmers.se

 

Kursadministration: Susanne Pettersson, susanne.pettersson@chalmers.se

 

Uppgifter om handledare ges vid respektive moment.

 

Kursens syfte

Kursen ska utveckla förmågan att reflektera över lärandet genom att planera ochgenomföra ett projekt. Kursen syftar till att utveckla grundläggande kunskaper och insikter om stadsbostadens (flerbostadshusets) arkitektur, dess historia och utveckling, dess funktioner, hustyper, lägenhetstyper, ekonomiska förutsättningar samt regelverk. Kursen ska ge färdighet och kunskap i bostadsgestaltning och flerbostadshusets stomprinciper, byggnadstekniska detaljer och energianvändning. Kursen ska utveckla och träna detaljritning och ritningsredovisning. Kursen ska utveckla kunskaper om byggnadsfysik och färdigheter i att utföra energibalansberäkningar. Kursen ska träna färdigheter i 3D-modellering med koppling till BIM.

 

Kursbeskrivning

Stadsbostaden är en fristående kurs som bygger vidare på kursen Boendets rum i A1.  I Stadsbostaden ökar komplexiteten kring bostadens utformning och kunskapen om boende i en markbostad utvecklas till att omfatta boende i flerbostadshus med många lägenheter, trapphus, hissar och krav på tekniklösningar såsom schakt och stomsystem.

I kursen integreras aktuell bostadsforskning i övningar och föreläsningar. Ansvariga lärare är disputerade forskare som är verksamma inom Centrum för boendets arkitektur. En stark koppling mellan forskning och undervisning är något som Chalmers vill ska genomsyra all kursverksamhet.  Ett antal olika moment samverkar i kursen: Projekt, Modellera i dator, Arbetsmetoder och verktyg, Historia, teori och nutida tendenser och Form och teknik. Precis som i tidigare kurs Boendets rum vävs kunskapen om hållbarhet och teknik in som viktiga delar i projektet.

Projektuppgiften för Stadsbostaden är att utforma ett flerbostadshus, lägenhetsbostäder, där rummens form och funktion är en viktig del i kombination med rumsorganisationen av bostaden, tillsammans med trapphus, hissar, samt kopplingen till platsen, det urbana rummet med gaturum och gård, och olika grader av privat och offentligt.

Under fortsatta studier kan denna kunskap sedan utvecklas vidare i Master programmet Future Visions for Healthcare, Housing and Work: Residential Healthcare, Housing for Seniors och Housing Inventions. Masterkurserna ger möjlighet att fördjupa kunskapen om bostaden och boendet utifrån aktuella kritiska frågeställningar, frågor om hållbarhet och aktuell forskning.

 

Schema

TimeEdit

Detaljerat schema visas under Modules (för salar gäller alltid Time edit).

 

Kurslitteratur

Se respektive moment under Modules

 

Kursens upplägg

Kursen har fem moment:

Projekt, 7,0 p

Nutida arkitektur Historia, teori och nutida tendenser, 2,0 p

Modellera i dator, arbetsmetoder och verktyg, 3,0 p

Form och teknik, byggnad och detaljer, 1,5 p

Form och teknik, klimatskal och innemiljö, 1,5 p

 

Kursupplägg: Illustration av kursupplägg-1.pdf

Kursen planeras och genomförs av ett lärarlag. Projekt och moment samverkar kring kursens tema som är att gestalta ett flerbostadshus med ett komplext innehåll. Undervisning sker med föreläsningar, seminarier, övningar, genomgångar och skissarbete med handledning av projekt på ritsalar. Kursen är indelad i tre delar. Del 1, första kursveckan, omfattar en introduktion till designprogrammet Rhino (en del av momentet Modellera i dator, arbetsmetoder och verktyg). Del 2, de följande fyra veckorna, omfattar projektarbetet med ett flerbostadshus samt föreläsningar och övningar (en del av momentet Projekt och Nutida arkitektur, historia, teori och nutida tendenser). Del 3, efter arbetet med projektet, omfattar arbetet med en detaljsektion samt klimatskal (en del av momenten Modellera i dator, arbetsmetoder och verktyg och Form & teknik- byggnad och detaljer, och Klimatskal & innemiljö). Sista kursveckan görs även en avslutande del med seminarium och en studie av flerbostadshusexempel (en del av Nutida arkitektur, historia, teori och nutida tendenser). Perioden över jul och nyår med självstudiedagar och tentavecka används för eget arbete i kursen.

 

Del 1, introduktion till Rhino, ett lite mer avancerat 3D-modellerings verktyg.

 

Del 2, projektarbetet med flerbostadshuset, inleds under den andra kursveckan. Den startar med tre övningar som ger kunskap om utgångspunkter för gestaltningen av flerbostadshuset samt träning i hur flerbostadshuset utformas. Delar som ingår är: olika typer av flerbostadshus, lägenhetstyper, normalplan och trapphusutformning. Övningarna tränar utformning av lägenhetsplanlösningar. Referensexempel, planlösningar av befintliga lägenheter med kvaliteter, studeras och används som utgångspunkt för övningarna. Under övningarna deltar handledare på respektive ritsal. 

Efter genomgång av övningarna utvecklas skissarbetet med flerbostadshuset vidare på ritsalar med handledning. För att strukturera arbetet ska varje student nu lägga upp en arbetsplan så att alla delar som ska redovisas finns inplanerade fram till att skissarbetet ska vara färdigt och arbetet med presentationsplanscher tar vid. Arbetsplanen görs i samråd med handledare. Under gestaltningsarbetet med flerbostadshuset ges föreläsningar som visar på exempel på byggda och teoretiska flerbostadshus, bostadshistoria, teori och forskning om lägenheter, flerbostadshus och boendemiljöer. En studieresa görs också där intressanta bostadsprojekt i Göteborg besöks. Under en eftermiddag hålls en föreläsning och övning i ekonomin för bostadshuset. Del 2 avslutas med inlämning och kritikgenomgång av bostadsprojektet. Kritiken görs i mindre grupper för att möjliggöra ett samtal och nå en bredare och djupare kunskap om de olika designförslagen.

 

Del 3, arbetet med en detaljsektion från bostadsprojektet genomförs med hjälp av AutoCad 2D eller motsvarande. I denna del vidareutvecklas och fördjupas arbetet och tekniska frågor om vägguppbyggnad och fasaddetaljer samt byggnadens karaktär bearbetas. Detaljarbetet berikar och förfinar byggnadens uttryck. Syftet är att kunna gestalta detaljer som lyfter arkitekturen. Och att ge kunskap om klimatskärmens funktion och hur olika byggnadsdelar är uppbyggda genom att uppöva förmåga att gestalta och förstå bostadens olika byggtekniska möten. En 3D detalj och en korresponderande fasad, 1:20, ritas som ett sätt att utveckla och förstå principsektionen. För att få förståelse för storleksordningar och tekniska lösningar som påverkar energibalansen undersöks byggnaden ur energisynpunkt. Detta görs genom beräkningar och parameterstudier.  Kursblocket avslutas med inlämning och en gemensam summering.

En avslutande summering hålls också under v2 med tematisk kritik och utställning av inlämnat projektmaterial.

 

Kursens läraktiviteter:

• föreläsningar: Dessa  bygger kunskap om teori, historia, forskning, tekniska lösningar och byggda exempel inom bostadsfältet. Kunskapen kan sedan kan användas i designarbetet med lägenheter.
• övningar: Dessa bygger kunskap om normer, regler och funktioner som rör bostadens utformning samt ger möjlighet att praktiskt öva utformningen av lägenheter och andra delar av flerbostadshuset. Dessa ger också kunskap om bostadens ekonomi. 
• projekt: detta ger möjlighet att öva i att gestalta ett flerbostadshus med alla ingående delar såsom entréplan, trapphus, normalplan, trapphus, vändplan och lägenheter. Digitala verktyg tränas också i designarbetet.
• handledning: denna ger stöd i designarbetet med möjlighet att ställa frågor och utvärdera och utveckla det egna skissandet.
• feedback: i projektarbetet ges feedback från handledare. Vid kritiktillfälle ges feedback från kritiker, med möjlighet att ställa frågor.
• seminarier: Ske ge möjlighet att läsa och reflektera över en text för att sedan diskutera frågor om texten. Avsikten är att genom diskussion i grupp genomlysa texten utifrån olika perspektiv. 

 

Förändringar sedan förra kurstillfället

Som ett svar på kursutvärderingen från förra kurstillfället har: Projektarbetet minskats i omfång, nu ingår inte att som en del av bostadsprojektet arbeta med ett utsnitt av gården. Övningarna i projektarbetets början har minskats från fem till tre och förlagts till en vecka istället för två veckor. Kritiken av projektarbetet genomförs i små blandade grupper (ca 10 pers) istället för i ritsalsgrupp.  Och med kritiker både från lärarna och utomstående arkitektkontor i stället för med endast ritsalshandledare. En studieresa tillkommer. 

 

Lärandemål

Moment: Projekt (7,0 hp)
Utveckla förmåga att relatera till olika hus- och lägenhetstyper.
Utveckla förmåga att gestalta bostäder med insikt om estetiska och funktionella värden avseende hustyper, rumsgestaltning samt material och detaljer.
Utveckla förmåga att gestalta bostäder som medger användbarhet och långsiktig hållbarhet för en mångfald av hushåll.   
Visa förtrogenhet med myndigheternas regelverk och normer vid gestaltning av bostaden.
Förståelse för boendekostnader i nyproducerade bostäder.

Förståelse för yrkesetiska aspekter på bostadsplanering.

Examination

Examinationskrav för respektive moment:

Projekt: 

Godkänt bostadsprojekt och närvaro vid slutkritik, samt godkänd ekonomiuppgift.

Historia, teori och nutida tendenser: 

Genomfört litteraturseminarium (med närvaro). Genomförd studie av flerbostadshusexempel.

Modellera i dator, arbetsmetoder och verktyg: 

Godkända ritningar i 2D och 3D.

Form och teknik:

Byggnad och detaljer, Godkänd inlämning och närvaro vid seminarierna.

Klimatskal och innemiljö, Godkänd inlämning, 80% närvaro vid föreläsningar och närvaro på redovisning.

 

Större kompletteringar av moment i kursen bedöms och registreras vid omtentaperioder enligt stomschema. Lämnas en större komplettering i mellantid bedöms och registreras den i nästkommande omtentaperiod. 

 

Kommunikation i kursen

All information mellan kursledning och studenter sker via Canvas. Kompletterande information som exempelvis information om gruppindelningar vid genomgång och kritiktillfällen läggs under kursens gång ut på Canvas och studenterna meddelas via epost. Gällande schema för salar är Time-edit, ett mer detaljerat schema visas på kurshemsidan (Canvas). 

 

Handledning

I arbetet med bostadsprojektet har varje ritsal en handledare. Handledaren är på ritsalen någon eller några dagar per vecka. Vilka dagar som det gäller kommer handledare och studenterna på ritsalen överens om. Inför genomgång eller handledning ska studenten ha sitt skissmaterial framme på papper i lämplig skala för att kunna diskutera arbetet (handledning ska inte ske vid datorskärmen).  

 

Tider - arbetsveckan

För Stadsbostaden, liksom övriga kandidatprojekt, gäller 45 timmars arbetsvecka. I princip är samtliga dagar schemalagda med aktiviteter såsom föreläsningar och övningar mellan kl 8.00-17.00. Utöver de schemalagda timmarna förväntas ni läsa in kurslitteratur och förbereda seminarier under resterande del av arbetsveckan. Den tiden finns inte inlagd i schemat, men ska alltså räknas in i samtliga arbetsveckor.

 

Länk till kursplanen i Studieportalen Studieplan