Kurs-PM, CTE031 Teknikhistoria VT22

OBS! På grund av de rådande covid-restriktionerna och smittspridningen i samhället har vi i kursledningen beslutat att hålla kursen online fram t.o.m. 9 februari. Vi tar nytt beslut om kursens undervisningsform i samband med de nya regeringsbesluten som skall fattas i februari.

Kursen ges i LP3 och består av föreläsningar samt ett obligatoriskt textseminarium. Föreläsningar och andra moment ligger i Block A.

Kursintroduktion och första föreläsning äger rum onsdag 19 januari, 9.00-11.45.  

OBS! Den introducerande kursboken examineras genom dugga den 31 januari. Se därför till att införskaffa kursboken i god tid.

OBS! Vill du göra en sen anmälan till kursen? Se kursvalsinformationen i Studentportalen: https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/minkursinformation/Kursval/Sidor/Kursval-kommande-termin.aspx. Av kursvalsinformationen framgår att kursvalet är öppet för sen anmälan den 7–18 januari och att sista dag för registrering på kurser i LP3 är den 24 januari.

 

Lärare

Examinator och huvudlärare

Per Lundin (PL), professor (bitr.) i teknikhistoria, per.lundin@chalmers.se

Kursansvariga och lärare

Saara Matala (SM), postdoktor i teknikhistoria, matala@chalmers.se

Jens Millkrantz (JM), doktorand i teknikhistoria, jens.millkrantz@chalmers.se

 

Syfte

Kursens syfte är att ge en fördjupad förståelse av samspelet mellan teknisk förändring å den ena sidan, samhällelig förändring å den andra. Kursen ska ge kunskap om karaktäristiska drag i den tekniska utvecklingen.

 

Lärandemål

Efter fullgjord kurs ska studenten kunna:

• Beskriva och analysera samspelet mellan teknisk förändring å den ena sidan, samhällelig (ekonomisk, kulturell, politisk och social) förändring å den andra
• Identifiera vilka faktorer som styr teknisk förändring
• Beskriva och analysera den tekniska förändringens mekanismer
• Tolka och förklara historiska förlopp
• Redogöra för grundläggande historieteoretiska begrepp och förklaringsmodeller
• Problematisera de samhälleliga konsekvenserna av teknisk förändring, då och nu
• Uppmärksamma de etiska problem som utveckling och användning av teknik kan vara behäftade med
• Skriva argumenterande text

 

Organisation och examination

Kursen består dels av föreläsningar vilka behandlar centrala teknikhistoriska problemområden, dels av ett litteraturseminarium där delar av kurslitteraturen diskuteras. Litteraturseminariet är obligatoriskt, däremot inte föreläsningarna.

 

Kursen examineras genom hemtentamen. Hemtentamen består av maximalt fem inlämningsuppgifter, fyra kamratgranskningar, skriftlig och muntlig redovisning av litteraturseminariet samt en dugga som examinerar kursboken. Duggan äger rum under den tredje läsveckan. Dessa tre moment bildar tillsammans en hemtentamen som betygssätts i skalan U, 3, 4 och 5. Inlämningsuppgifterna kan skrivas på svenska eller engelska. Detaljerat upplägg presenteras under den första läsveckan.

 

Seminariet är 45 minuter långt och genomförs i grupper om cirka tio personer. Flera valbara tider kommer att erbjudas.

 

Kurslitteratur

Kurslitteraturen består av artiklar och bokutdrag samt en introducerande kursbok. Kursboken examineras genom dugga. Artiklar och bokutdrag examineras genom inlämningsuppgifter och litteraturseminarium. Läsbördan per vecka är typiskt 3 artiklar (ca 60–90 sidor) samt 1–2 kapitel i kursboken. Som förberedelse inför seminariet ingår även att se och analysera dokumentärfilmen Command and Control (2016).

Kursbok

Kursbok är Daniel R. Headrick, Technology: A World History (Oxford: Oxford University Press, 2009), 179 s. Den har ISBN 978-0-19-533821-8.

 

Kursboken kommer att finnas till försäljning på Cremona. Den kan även köpas i de flesta nätbokhandlare. Boken ger en lättillgänglig introduktion till ämnet och läses med fördel inför kursstart.

Artiklar och bokutdrag

Artiklarna och bokutdragen kommer att finnas tillgängliga för nedladdning via kurshemsidan.

• Basalla, George, “Continuity and Discontinuity”, i The Evolution of Technology (Cambridge: Cambridge University Press, 1988), 26–63.
• Bennett, Judith M., ”Brewsters”, i History Matters: Patriarchy and the Challenge of Feminism (Manchester University Press, Manchester, 2006), 72–79.
• Berner, Boel, ”Experiment som ingenjörsarbete”, i Perpetuum Mobile? Teknikens utmaningar och historiens gång (Lund: Arkiv, 1999a), 47–82.
• Berner, Boel, ”En olycka händer så lätt?”, i Perpetuum Mobile? Teknikens utmaningar och historiens gång (Lund: Arkiv, 1999b), 125–155.
• Berner, Boel, ”Educating Men: Women and the Swedish Royal Institute of Technology, 1880–1930”, i Crossing Boundaries, Building Bridges: Comparing the History of Women Engineers, 1870s–1990s, ed. Annie Canel, Ruth Oldenziel & Karin Zachmann (Amsterdam: Harwood Academic, 2000), 75–102.
• Bjereld, Ulf, Marie Demker & Jonas Hinnfors, ”Problematiska problem: Om den vetenskapliga problemställningens plats i undervisning och forskning”, Statsvetenskaplig tidskrift 102, no. 4 (1999), 436–442.
• Crouch, Tom D., “Why Wilbur and Orville? Some Thoughts on the Wright Brothers and the Process of Invention,” i Inventive Minds: Creativity in Technology, ed. Robert J. Weber & David N. Perkins (Oxford: Oxford University Press, 1992), 80–92.
• David, Paul A., “Clio and the Economics of QWERTY”, The American Economic History Review 75, no. 2 (1985): 332–337.
• Edgerton, David, ”Significance”, i The Shock of the Old: Technology and Global History Since 1900 (Oxford: Oxford University Press, 2007), 1–27.
• Ensmenger, Nathan, “’Beards, Sandals, and Other Signs of Rugged Individualism’: Masculine Culture within the Computing Professions”, Osiris 30, no. 1 (2015): 38–65.
• Ferguson, Eugene S., ”The Mind’s Eye: Nonverbal Thought in Technology”, Science, New Series 197, no. 4306 (Aug 26, 1977): 827–836.
• Hughes, Thomas P., “How Did the Heroic Inventors Do It?”, American Heritage of Invention and Technology 1, no. 2 (1985), 18–25.
• Hughes, Thomas P., “The Dynamics of Technological Change: Salients, Critical Problems, and Industrial Revolutions”, i Technology and Enterprise in a Historical Perspective, ed. Giovanni Dosi, Renato Giannetti & Pier Angelo Toninelli (Oxford: Clarendon Press, 1992), 97–116.
• Hughes, Thomas P., “Technological Momentum”, i Does Technology Drive History? The Dilemma of Technological Determinism, ed. Merritt Roe Smith & Leo Marx (Cambridge, MA: MIT Press, 1994), 101–113.
• Matala, Saara, “Flashy Flagships of Cold War Cooperation: The Finnish-Soviet Nuclear Icebreaker Project”, Technology and Culture60, no. 2 (2019): 347–377.
• Myrdal, Janken, “Den ensammes monografi och forskargängets pek”, Axess 4, no. 2 (2005), 21–24.
• Nye, David E., “Can We Define ‘Technology’?,” i Technology Matters: Questions to Live With (Cambridge, Mass.: MIT Press, 2006a), 1–15.
• Nye, David E., ”How Do Historians Understand Technology?”, i Technology Matters: Questions to Live With (Cambridge, Mass.: MIT Press, 2006b), 49–66.
• Nye, David E., ”More Security, or Escalating Dangers?”, i Technology Matters: Questions to Live With (Cambridge, Mass.: MIT Press, 2006c), 161–184.
• Oreskes, Naomi,  ”Science in the Origins of the Cold War”, i Science and Technology in the Global Cold War, ed. Naomi Oreskes and John Krige (Cambridge: MIT Press, 2014), 11–29.
• Perrow, Charles, “Fukushima and the inevitability of accidents”, Bulletin of the Atomic Scientists 67, no. 6 (2011), 44–52.
• Pinch, Trevor & Wiebe E. Bijker, ”The Social Construction of Facts and Artifacts: Or How the Sociology of Science and the Sociology of Technology Might Benefit Each Other”, i The Social Construction of Technological Systems: New Directions in the Sociology and History of Technology, ed. Wiebe E. Bijker, m.fl. (Cambridge, MA: MIT Press, 2012), 12–44.
• Roland, Alex, “Was the Nuclear Arms Race Deterministic?”, Technology and Culture51, no. 2 (2010): 444–461.
• Rosenberg, Nathan, ”Spårbundna aspekter på den tekniska förändringsprocessen”, i Den tekniska förändringens ekonomi (Stockholm: SNS, 1997), 20–34.
• Schatzberg, Eric, “From Art to Applied Science”, Isis 103, no. 3 (2012): 555–563.
• Sommestad, Lena, ”Att skapa genus: Teknik och kvinnlighet i svenska mejerier”, Dædalus 61 (1993), 30–52.

Schema

F = föreläsning, S = seminarium

Moment	Datum och tid	Beskrivning av moment	Litteratur	Lärare
F1	19 jan 9.00-11.45	Kursintroduktion   Vad är teknik?	Frivillig läsning: Bjereld et al., Myrdal [11 s.] Edgerton, Nye (2006a), Schatzberg [51 s.]	PL
F2	26 jan 10.00-11.45	Evolution eller revolution? Den tekniska utvecklingens mekanismer	Basalla, David, Rosenberg (1997) [59 s.]	PL
Dugga	31 jan 9.00-9.45	Dugga	Headrick (2009), kap. 1–7. [129 s.]	JM
F3	2 feb 10.00–11.45	Den tekniska kunskapen	Berner (1999a), Crouch, Ferguson, Hughes (1985) [67 s.]	PL
F4	7 feb 10.00-11.45	Att förklara teknisk förändring	Hughes (1992), Hughes (1994), Nye (2006b), Pinch & Bijker [84 s.]	PL
F5	16 feb 13.15-15.00	Seminarieintroduktion: Teknikens oförutsägbara konsekvenser	Berner (1999b), Nye (2006c), Perrow [64 s.] samt filmen Command and Control [92 min.] som ses på egen hand	PL
S	Valbara tider: 21 & 23 feb	Seminarium: Teknikens oförutsägbara konsekvenser	Se F5 ovan	JM, SM
F6	23 feb 10.00-11.45	Teknik och politik	Matala, Oreskes, Roland [71 s.]	SM
F7	2 mars 10.00-11.45	Teknik och genus	Bennett, Berner (2000), Ensmenger, Sommestad [87 s.]	PL