Course syllabus

Kurs-PM CLS035 Naturvetenskapligt och tekniskt lärande VT21

 

Kursens syfte

Syftet med denna kurs är att studenterna skall kunna planera och genomföra kurser, arbetsområden, lektioner och lärandeaktiviteter i sina naturvetenskapliga eller tekniska ämnen utifrån kursnära styrdokument och medvetna didaktiska val på ett sätt som stödjer alla elevers lärande och möjliggör för en likvärdig bedömning.

Kursen behandlar följande teman: 

• Planera, bedöma och betygsätta (fysik, kemi och teknik)
• Perspektiv på hållbar utveckling och dess integrering i fysik-, kemi- eller teknikundervisning på gymnasienivå
• Ämnesdidaktisk fördjupning för fysik, kemi och teknik  
• Utvärdering och utveckling av egen kompetens 

En stor del av kursens aktiviteter kontextualiseras i gymnasieskolans inledande kurser i fysik, kemi och teknik.

Lärandemål

Vid kursens slut ska studenten kunna uppvisa förmåga att:

• planera och genomföra undervisning som stödjer elevers lärande i fysik, kemi eller teknik på gymnasienivå utifrån ämnesplaner, relevanta källor och medvetna didaktiska val.
• designa bedömningsmoment i fysik, kemi eller teknik på gymnasienivå som skapar förutsättningar för likvärdig och rättssäker betygsättning.
• reflektera över sin ämneskompetens och sina pedagogiska utvecklingsbehov.

• planera fysik-, kemi- eller teknikundervisning på gymnasienivå med utgångspunkt i hållbar utveckling

Kursens upplägg

I och med att studenter med olika ämnes-inriktningar (fysik, kemi, teknik och matematik) deltar i undervisningen blandas gemensamma seminarier med ett antal praktiskt orienterade ämnesdidaktiska fördjupningstillfällen samt arbetsuppgifter kopplade till ämnena. Vid fördjupningstillfällena delas studentgruppen upp efter ämnen och undervisningen sker i stor utsträckning med hjälp av yrkesverksamma gymnasielärare (programmets mästarlärare) eller i vissa fall personer med annan relevant kompetens.

Både gemensamma och ämnesspecifika pass har seminarieform, vilket innebär att studenten inför varje kurstillfälle kommer att ta del av utvalt material som förberedelse och klassrumstiden kommer att ägnas åt föreläsningsinslag, diskussioner och övningar. Ett återkommande inslag i fördjupningspassen är att studenter planerar och genomför kortare lektionsinslag för de andra deltagarna, fokuserat på olika delar av det centrala innehållet i gymnasiets kemi/fysik/teknik-kurser.

Kursens examinationsuppgifter genomförs delvis individuellt och delvis i grupper, för att främja kunskapsutbyte och social interaktion. Gruppsammansättning utformas av lärarlaget i början av kursen.

Projektgrupper NTL 2022.pdf

Schema

Schema finns i TimeEdit och på kursens startsida på canvas. Eftersom kursen har många olika spår rekommenderar vi att läsa schemat på canvas där mer detaljer framgår.

https://cloud.timeedit.net/chalmers/web/public/ri1Y70y0Z65ZZ6Q8666626055Q56x3505gW650QQ037.html

Kurslitteratur

Nedan redovisas kursböckerna, utvalda kapitel ur dessa kommer att användas under kursens gång. Fullständigt litteraturlista innehållande artiklar och relevanta texter från Skolverket läggs upp under kursens filer -> Kurslitteratur.

Böcker

• Allmän didaktik (alla kursmedlemmar): Brent, Rebecca and Felder, Richard M. (2016).Teaching and Learning STEM: A practical guide. Ebok via Biblioteket (Länkar till en externa sida.).
• Fysikfördjupning: Angell, Carl (red.) (2011). Fysikkdidaktikk. Kristiansand: Høyskoleforl. Språk: norska (bokmål). [Låneexemplar finns.]
• Kemifördjupning: Eilks, Ingo and Hofstein, Avi. (2013)Teaching Chemistry : A Studybook : A Practical Guide and Textbook for Student Teachers, Teacher Trainees and Teachers. Sense Publishers. Ebok via Biblioteket (Länkar till en externa sida.).  
• Teknikfördjupning: de, Vries, Marc J. (2016). Teaching about Technology. 2a uppl. Springer International Publishing, Ebok via Biblioteket (Länkar till en externa sida.); samt, de, Vries, Marc J. (Red.) (2018). Handbook of Technology Education. Springer International Publishing, Ebok via Biblioteket (Länkar till en externa sida.).

Ibland krånglar de inbäddade länkarna till e-böckerna. Om så är fallet är det bara att gå in via Chalmers biblioteks hemsida (lib.chalmers.se), söka efter boken i sökfältet och gå in den vägen istället.

Examination

CLS035 examineras genom två uppgiftssekvenser, varav en är graderad. Nedan redovisas en övergripande beskrivning av inlämningsuppgifterna. En mer detaljerad beskrivning återfinns i separata uppgiftsdokument för de olika delarna.

• Kurs- och arbetsområdesplanering

Den största uppgiftssekvensen behandlar planering av inledande gymnasiekurs i teknik, fysik, kemi eller matematik. Denna uppgiftssekvens genomförs i mindre grupper i de fall då detta är möjligt. Denna uppgiftssekvens består av tre delinlämningar

Kursskiss: I början av CLS035 (LV2) genomförs en första delinlämning, en skissartad planering av en gymnasiekurs, för att bekanta sig med kursen som studenterna ska planera och för att börja skapa en bild av ämnets centrala innehåll.

Arbetsområdesplanering med HU/LHU-integrering: Denna delinlämning genomförs i mitten av CLS035 (LV5) med fokus på lärande för hållbar utveckling. I uppgiften planerar studenterna ett arbetsområde till sin gymnasiekurs med fokus på att integrera hållbar utveckling och något/några av FN:s globala mål från Agenda 2030 i sin undervisning. I samband med uppgiften skrivs också en didaktisk motivering med hjälp av teori kring hållbar utveckling och kring lärande för hållbar utveckling. Den didaktiska motiveringen genomförs individuellt.

Slutinlämning kurs och arbetsområdesplanering: I slutinlämningen skapar studenterna en uppdaterad och mer detaljerad kursplanering, med ytterligare ett tillhörande arbetsområde som planeras i större detalj och med fokus på både undervisning och bedömningsmoment. Till denna inlämning bifogas en didaktisk motivering som skrivs individuellt, igen med utgångspunkt i de perspektiv, teorier och modeller som introducerats i kursen.

• Ämnet och jag

Den individuella uppgiftssekvensen Ämnet och jag består av två skriftliga delinlämningar som sker i början och slutet av kursen. Uppgifterna syftar till att stimulera reflektion över den egna ämneskunskapen, den allmändidaktiska förmågan, den ämnesdidaktiska förmågan och utvecklingsbehov.

Betygsättning

För att få godkänt på kursen behöver alla inlämningsuppgifter vara genomförda.

Kurs- och arbetsområdesplaneringarna ges ett graderat omdöme. För att avgöra eventuella överbetyg görs en sammantagen bedömning av dessa uppgifter av examinator i samråd med övriga lärare. I denna bedömning spelar slutinlämningar större roll eftersom de genomförs senare i kursen och behandlar fler av kursens lärandemål. Vidare tas individuella delar av bedömningsunderlaget i särskilt beaktande.

Sena inlämningar och inlämningar som bedöms underkända beläggs med komplettering. En kompletterad uppgift bedöms inte med möjlighet till överbetyg.

Kontaktuppgifter

Oskar Hagvall Svensson (kursansvarig, doktorand, Ingenjörsutbildningsvetenskap, oskarsv[at]chalmers.se)

Jens Kabo (examinator, universitetslektor, Ingenjörsutbildningsvetenskap, jens.kabo[at]chalmers.se)

Thorbjörn Engdahl (mästarlärare, samordnar teknik-fördjupning, thorbjorn.engdahl[at]chalmers.se)

Carina Ståhl Alsop (mästarlärare, samordnar kemi-fördjupning, carina.stahlalsop[at]chalmers.se)

Fredrik Nordling (mästarlärare, samordnar fysik-fördjupning, fredrik.nordling[at]chalmers.se)