Course syllabus

Kurs-PM

TEK 130 Vetenskapshistoria lp4 VT22 (7.5hp)

Kursen ges av avdelningen för Teknik, vetenskap och samhälle vid institutionen för Teknikens ekonomi och organisation.

 

Allmän information

Föreläsningar och seminarium i kursen kommer att hållas på plats i klassrum, i enlighet med Chalmers riktlinjer. Se schema. Administrativ info läggs upp som videos på kurshemsidan men för att tillgodogöra sig själva kursinnehållet i föreläsningarna behöver man vara på plats. Det enda tillfället med obligatorisk fysisk närvaro är seminariet, man kan välja att göra det antingen 16 eller 18 maj. Har man inte möjlighet att delta på det kommer chans till komplettering erbjudas. Vi följer utvecklingen av covid-19 och har denna i åtanke under kursens gång, så har man inte möjlighet att delta pga sjukdom försöker vi lösa detta på bästa sätt.

Sista dag för registrering på kursen i Ladok är den 28e mars (mer info här). Om du är registrerad och efter ett dygn ännu inte fått tillgång till hela kurshemsidan, mejla studentcentrum@chalmers.se

 

Kontaktuppgifter

Om du har allmänna frågor om kursen, gå gärna in och ställ dem i kursens Q&A.

Kursansvarig:
Julia Ravanis, doktorand i teknikhistoria. Kontakta Julia för frågor om kursupplägg, kurshemsida, kurslitteratur och inlämningar: julia.ravanis@chalmers.se

Examinator:

Per Lundin, biträdande professor i teknikhistoria. Kontakta Per för övergripande frågor om kursens syften och lärandemål: per.lundin@chalmers.se

Lärare:

Gustav Holmberg, docent och universitetslektor i idé- och lärdomshistoria på GU.

Anna Åberg, docent i teknikhistoria, Chalmers.

Saara Matala, post-doc i teknikhistoria, Chalmers.

Kursassistent:

Jack Vahnberg, student i vetenskapsteori och nationalekonomi.

 

Syfte och lärandemål

Syfte

Kursen ger en översikt av den moderna vetenskapens framväxt från den vetenskapliga revolutionen fram till idag, med ett särskilt fokus på 1900‐talet. Den placerar vetenskapliga idéer och vetenskaplig praktik i ett socialt, politiskt, ekonomiskt och kulturellt sammanhang.

Lärandemål

Efter fullgjord kurs ska studenten kunna:

-    Redogöra för de övergripande dragen i den moderna vetenskapens framväxt.

-    Beskriva och analysera de sociala, politiska och kulturella faktorer som formar vetenskaplig utveckling.

-    Tolka och förklara historiska förlopp.

-    Redogöra för grundläggande teoretiska begrepp och förklaringsmodeller inom vetenskapshistoria.

-    Problematisera de samhälleliga konsekvenserna av den moderna vetenskapens framväxt.

-    Uppmärksamma de etiska problem som vetenskaplig utveckling kan vara behäftad med.

-    Skriva argumenterande text.

 

Kursens upplägg

Undervisningen består av tre moment: föreläsningar, seminarium och inlämningsuppgifter. Inlämningsuppgifter lämnas in i Canvas, föreläsningar och seminarium sker fysiskt.

Föreläsningar:

Kursen består av sex föreläsningsblock. Ett block är vanligtvis tudelat, i en längre föreläsning där ett centralt vetenskapshistoriskt tema eller en tidsperiod behandlas, samt en kortare föreläsning som ägnas åt introduktion av inlämningsuppgifter, skrivstöd eller administrativ information. Föreläsningarna äger rum på måndagar mellan 9.00 och 12.00 i ED.

Seminarium:

Vecka 20 hålls ett litteraturseminarium, där delar av kurslitteraturen diskuteras. Fysisk närvaro och aktivt deltagande på seminariet krävs för att få godkänt i kursen. Inför seminariet ska studenterna ha förberett diskussionsunderlag. Seminariet är 45 min långt och genomförs i grupper om cirka tio personer. Tillgängliga tider finns på förmiddagarna den 16/5 och den 18/5.

Inlämningsuppgifter:

På måndagar kl 12.00 publiceras inlämningsfrågor som anknyter till föreläsningarnas teman. Frågorna ska besvaras skriftligt, i normalfallet 10 dagar efter respektive föreläsning, i essäer om 800±100 ord. Den första uppgiften kan antingen göras individuellt eller i par om två, resterande görs individuellt. Inlämning sker via Canvas. För godkänt i kursen krävs godkänt på de fem första obligatoriska inlämningsuppgifterna. Dessutom krävs godkänt på 2x2 kamratgranskningar, där studenterna läser och ger återkoppling på varandras inlämningar. Dessa görs i samband med inlämning av uppgift 3 och 4. Den sjätte inlämningsuppgiften krävs för överbetyg och är valfri. För mer detaljerade instruktioner, se hemtentamensinstruktionen.

 

Examination

För godkänt betyg (3) i kursen krävs följande:

• Fem godkända obligatoriska inlämningsuppgifter.
• 2 gånger 2 godkända kamratgranskningar (totalt 4 st, i samband med två olika inlämningsuppgifter).
• Aktivt deltagande vid seminariet och godkänt diskussionsunderlag.

För överbetyg (4, 5) i kursen krävs utöver kraven för betyg 3:

• Överbetyg på den sjätte, valfria inlämningsuppgiften.

De fem första obligatoriska hemuppgifterna betygsätts med icke godkänt eller godkänt. Om någon av dessa inte bedöms som godkänd ges möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt innan terminens slut. Den sjätte inlämningsuppgiften är valfri, går inte att komplettera och betygsätts med U, 3, 4 eller 5.

 

Litteratur

Litteraturen består av en kursbok och ett antal artiklar/bokutdrag, se nedan. Kursboken finns till försäljning på Store. Den kan även köpas i de flesta nätbokhandlar och det finns några ex på Chalmers bibliotek. Artiklarna finns tillgängliga för nedladdning i Canvas.

Kursbok:

Bowler, Peter J. & Iwan Rhys Morus, Making Modern Science: A Historical Survey, 2:a upplagan (Chicago & London: University of Chicago Press, 2020).

Artiklar och bokutdrag:

Agar, Jon, Science in the Twentieth Century and Beyond (Cambridge: Polity, 2012), s. 330–353.

Berner, Boel, “Educating Men: Women and the Swedish Royal Institute of Technology, 1880–1930”, i Crossing Boundaries, Building Bridges: Comparing the History of Women Engineers, 1870s–1990s, Annie Canel, Ruth Oldenziel & Karin Zachmann (red.) (Amsterdam: Harwood Academic, 2000), s. 75–102.

Edgerton, David, “The Linear Model” Did not Exist,” The Science-Industry Nexus. History, policy, implications. Eds. Grandin, Wormbs, Widmal (Nobel Symposium, 2004): 31–58.

Edwards, Paul, The Closed World: Computers and the politics of discourse in Cold War America (Cambridge, MA: MIT Press, 1996), s. 1–27.

Hughes, Thomas P., “How Did the Heroic Inventors Do It?”, American Heritage of Invention and Technology 1, no. 2 (1985), s. 18–25.

Irwin, Alan & Wynne, Brian (red.), Misunderstanding science? The public reconstruction of science and technology (New York: Cambridge University Press, 1996), s. 1–10.

Jahoda, Gustav, Images of savages: Ancient roots of modern prejudice in western culture (London and New York: Routledge, 1999) s 1–12.

Kirby, David A, Lab Coats in Hollywood: Science, Scientists, and Cinema (Cambridge, MA: MIT Press, 2013), s. 21–63.

Larsson, Maja, “Om en kvinna som befunnits tillhöra genus masculinum: synen på kön, klass och sexualitet i 1800-talets medicin och kultur”, i Från Sapfo till cyborg: idéer om kön och sexualitet i historien, Lena Lennerhed (red.) (Hedemora: Gidlund, 2006), s. 109–134.

Ministry of Enterprise and Innovation, The Swedish Innovation Strategy, 2012.

Schiebinger, Londa, “Creating sustainable science”, Osiris 12, (1997), s. 201–216.

Sörlin, Sverker, Naturkontraktet: Om naturumgängets idéhistoria (Stockholm: Carlssons, 1991), s. 51–81.

Sundin, Bosse, Den kupade handen: Historien om människan och tekniken, 2:a utökade uppl. (Stockholm: Carlsson, 2006), s. 243–269.

Williams, Rosalind, “The Expansive Disintegration of Engineering” in Retooling. A Historian confronts Technological Change (MIT Press, 2002), s. 28-89.