Kursöversikt
Kurs-PM
På denna sida finns programmet för kursen: föreläsningar, räkneövningar, datorlaborationer och duggor. Information om övriga uppgifter, såsom t.ex. kursmål, lärare, kurslitteratur, föreläsningsanteckningar, och examination, finns i ett separat kurs-PM.
Program
Undervisningen består av föreläsningar, räkneövningar samt datorlaborationer.
Föreläsningarna ägnas åt genomgång av teori, som illustreras med exempel, enligt planen nedan. Utöver föreläsningarna finns två räkneövningar varje vecka i mindre grupper där teorin tillämpas i problemlösning.
Dessutom finns en datorlaboration varje vecka, som handlar om att använda kursens material i praktiska tillämpningar i Matlab. Datorlaborationer löser man under två omgångar och redovisar på skärmen till laborationshandledare som även kommer att ställa testfrågor om programmering relaterade till specifika laborationen. Man måste redovisa alla laborationer för att bli godkänd på kursen.
Föreläsningarna ges i stora lärosalar för cirka 200 personer.
I fall om några begränsningar relaterade till COVID -19 införs i höst kan föreläsningar sändas i Zoom för hela eller en del av klassen.
Räkneövningarna ges i lärosalar.
Matlablaborationer ges för det mesta i datasalar.
All information om laborationsuppgifter och material finns på en separat sida Matlab för MVE585, TMV157. Exempel med testfrågor till laborationer annonceras i förhand i modulen Laborationer i Canvas.
Det finns en möjlighet att varje vecka utföra duggor i en nätbaserad miljö som kallas Möbius Assessment. Dessa är inte obligatoriska men kan ge upp till 5 bonuspoäng till tentan.
Frågor kring kursen under tiden utanför schemat kan ställas och diskuteras på en webbaserad platform Yata. Den kan öppnas med knappen Yata diskussioner i Canvas menu. Alla studenter registrerade i Canvas har tillgång till Yata. Annat sått att komma till diskussioner om kursen i Yata är att använda länken
https://app.yata.se/course/6cd2b544-4418-427d-b164-1ebc33bb282f/posts
En fördel med detta jämfört med e-mail är att frågor och svar från lärare och andra studenter syns för hela klassen. Man kan bekvämt skriva komplicerade formler i Yata både på dator och på telefon. Frågor ställs anonymt.
Liknande funktioner har också Piazza platformen som annonserades tidigare. Det är inte 100% klart just nu om Chalmers kommer att betala för licensen för Piazza. Det är varför länken till Yata som är lokal Chalmers produkt var introducerad här.
Kursens schema finns i TimeEdit (Links to an external site.).
Övningsgrupper A,B,C i TMV157 tar lokaler i den (alfabetiska) ordningen som de står i Time Edit. Informationen om fördelning av datasalar skickats med e-mail.
Föreläsningar
Föreläsningarna följer programmet nedan, notera att datum och fördelning av innehåll kan komma att justeras vid behov under kursens gång. Länkar till föreläsningsanteckningar och Zoom inspelningar från år 2020 är redan placerade i speciella moduler i Canvas. De kommer att uppdateras under kursens gång. För bästa resultat bör man bläddra igenom motsvarande avsnitt i kurslitteraturen eller i föreläsningsanteckningar inför varje föreläsning, och sedan läsa materialet noggrant efter föreläsningen.
Kurslitteratur (se kurs-PM) förkortas med: Adams (A), Lay (L) resp. Sommarmatte (SM).
Aktuella veckan markeras med gul bakrund.
Planering är preliminär och kan justeras under kursens gång.
| Dag | Avsnitt | Innehåll |
| 17/8, Ons. | SM 1.1-1.3, 1.8; A P1 | Introduktion till kommunikation i Zoom. Matematikens struktur. Talsystem, elementär mängdlära. Algebraiska omskrivningar: kvadrerings- och kuberingsregler samt konjugatregler. |
|
18/8, Tors v. 33 |
SM 1.4-1.6, 5.3; A P1 |
Olikheter, absolutbelopp och kvadratrötter. Räkneövningar i algebra och olikheter. |
| 22/8, Mån. | A P2-3, P6 | Cartesiska koordinater i planet. Avstånd i planet, räta linjens ekvation samt cirklar och cirkelskivor och deras ekvationer. Polynom och deras nollställen, faktorsatsen för polynom. |
| 23/8, Tis. | Räkneövningar i geometri. | |
|
24/8, Ons. |
A P7 A AI |
Trigonometriska funktioner, "speciella" vinklar och trigonometriska identiteter. Komplexa tal: reell- och imaginär del, belopp och argument, polär framställning, konjugat. Komplex aritmetik: belopp och argument för produkter och de Moivres formel. |
|
25/8 Tors v. 34 |
A P7, A AI | Räkneövningar i trigonometri och komplexa tal |
| 30/8, Tis. | L 1.1 |
Linjära ekvationssystem: (utökade) koefficientmatriser, olika typer av lösningsmängder, radoperationer och radekvivalens samt (in)konsistenta system. |
| 31/9, Ons. |
L 1.2 |
Radreduktion samt en algoritm (Gausselimination el. radreduktion) för lösning av linjära ekvationssystem
|
|
1/9, Tors. v. 35 |
A 10.1-2
|
Punkter, koordinater och vektorer och deras komponenter i rummet. Avstånd mellan punkter. Uppdelning av vektorer i komposanter, Skalärprodukten av två vektorer, ortogonalitet samt vinklar mellan vektorer. |
| 6/9, Tis. |
A 10.2-3
|
Skalärprodukten av två vektorer, skalärprojektion och vektorprojektion av en vektor på andra vektor. Kryssprodukten av två vektorer, determinanter för 2x2 och 3x3 matriser samt arean av ett parallellogram och volymen av en parallellepiped. |
| 7/9, Ons. |
A 10.4
|
Ekvationer för linjer och plan i rummet och avstånd mellan punkt och plan samt punkt och linje. |
|
8/9, Tors. v. 36 |
A 10.4 |
Ekvationer för linjer. Avståndet mellan linjer. Diversa problem med plan och linjer i rummet. |
| 13/9, Tis. |
A 10.4 A P4-5 A 1.1-2 |
Funktioner: definitions- och värdemängd, grafer, jämna och udda funktioner och nya funktioner från redan kända funktioner. Motivering av gränsvärdesbegreppet och informell definition, |
| 14/9, Ons. |
A 1.1-2 A 1.5, |
Räkneregler för gränsvärden. Gränsvärden av rationella funktioner och polynom, instängningssatsen. Formell definition av gränsvärden. |
|
15/9, Tors. v. 37 |
A 1.5, A1.3, A1.4 |
Strikt bevis till gränsvärdens egenskaper. Gränsvärden i oändligheten. Ytterligare definitioner av olika typer av gränsvärden samt gränsvärden av summor. Kontinuitet (i en punkt och på ett interval) samt observationen att de flesta "vanliga" funktioner är kontinuerliga. |
| 20/9, Tis. | A 1.4, A 2.1-2 |
Tillräckliga villkor för existens av största/minsta värde av en funktion, satsen om mellanliggande värde. Tangentlinjer till grafer. Derivatan av en funktion. |
| 21/9, Ons. | A 2.2, 2.3-4 |
Derivatan av en funktion. Några viktiga derivator. Relationen mellan kontinuitet och deriverbarhet. Deriveringsregler: produkt- och kvotregeln samt kedjeregeln (derivatan av en sammansatt funktion). |
|
22/9, Tors. v. 38 |
A 2.5-7 | Derivatan av trigonometriska funktioner. Derivator av högre ordning, fart och acceleration samt differentialer och approximationer av förändringar. |
| 27/9, Tis. | A 2.8-9 | Medelvärdessatsen samt växande/avtagande funktioner och implicit differentiering. |
| 28/9, Ons. | A 3.1-2 | Inverterbara funktioner och deras inverser, derivatan av inversen till en funktion, exponential- och logaritmfunktioner. |
|
29/9, Tors. v. 39 |
A 3.3-4 | Den naturliga logaritmen, talet e och exponentialfunktionen samt allmänna exponential- och logaritmfunktioner. |
| 4/10 | A 3.5-6, 4.1 | Inversa trigonometriska funktioner (arcusfunktioner) och deras derivator, och kopplade förändringstakter. |
| 5/10 | A 4.3 | Obestämda uttryck i gränsvärden samt l'Hopitals regel. |
|
6/10 v. 40 |
A 4.3-4 | Exempel med obestämda uttryck och gränsvärden . Lokala och globala maximum/minimum av en funktion, kritiska-, singulära- och endpunkter, |
| 11/10, Tis. | A 4.4-5 |
Test med första derivatan av en funktion samt test med dess derivata av andra ordningen. Konvexa och konkava funktioner, böjningspunkter. |
| 12/10, Ons. | A 4.6 |
Grafritning samt olika former av asymptoter.
|
|
13/10, Tors. v. 41 |
A 4.6; A 4.8 |
Fortsättning av Asymptoter och grafritning. Extremvärdesproblem. |
| 18/10, Tis. | - |
Repetition om vektorer och geometriska problem med plan och linjer. Repetition om Gauss elimination |
| 19/10, Ons. | - |
Repetition definitionsmängd, värdemängd och inversa funktioner. Repetition om gränsvärden, kontinuerliga funktioner, derivator. Textuppgifter om extremvärdesproblem och kopplade förändringstakter. |
|
20/10, Tors. v. 42 |
- | Exempelupplägg till tentan. |
|
27/10 Tors. 14:00 |
Tentamen OBS! Tiden för tentan var ändrad till 14:00 |
Räkneövningar och rekommenderade övningsuppgifter
Räkneövningarna följer programmet nedan. Numreringen av uppgifter i A kan skilja sig mellan 9:e upplagan och tidigare upplagor. För de uppgifter som listas nedan är numreringen densamma i 8:e upplagan och 9:e upplagan. Målet är att du ska lösa de flesta uppgifterna att räkna själv nedan. Se till att alltid vara i fas med kursen; om du märker att du halkar efter, kan det vara en bra idé att hoppa över de lite svårare uppgifterna och återkomma till dem senare; det är bättre än att ligga flera avsnitt efter schemat. Practice Problems i L förkortas med PP nedan.
Klassen är uppdelad i fyra övningsgrupper (A,B,C för Elektroteknik och Medicinsk teknik tillsammans, och en grupp för Teknisk design).
| Vecka |
Uppgifter som kan demonstreras |
Uppgifter att räkna själv |
| v. 33 | SM 1.8: 9h, 12de A P1: 8, 20, 38, 42 |
Talsystem, elementär mängdlära. Algebraiska omskrivningar. Olikheter. SM 1.1: 2a, 4ab |
| A P6: 10 A P2: 12, 20, 48 |
Kvadratrötter, räkneregler för potenser. Polynom, Geometri i planet. SM 1.6: 1abcde, 3bcdf |
|
| v. 34 | A P7: 6, 14, 30, 44 A AI: 14, 42, 52 |
A P3: 3, 5, 7, 11, 15, 17 A P7: 1, 3, 5, 7, 9, 13, 15, 27, 29, 45, 47 A AI: 1, 5, 7, 13, 17, 23, 25, 37, 41, 47, 51 |
| v. 35 | L 1.1: 10, 14, 17, 20 L 1.2: 4, 10, 18 |
Linjära ekvationssystem, koefficientmatriser, Gausselimination L 1.1: PP1, PP2, PP3, PP4, 1, 3, 7, 9, 11, 13, 19, 21, 25 Övningar i L 1.1 ; Övningar i L1.2
|
|
A 10.1: 1, 6, 10, 16 A 10.2: 1h, 2, 9, 14 |
Punkter, koordinater och vektorer, skalärprodukten A 10.1: 3, 5, 11, 17 |
|
| v. 36 | A 10.2: 16, 27, 28 A 10.3: 6, 13, 21 |
Skalärprodukten, kryssprodukten A 10.2: 17, 31 |
|
Mån.12/9 Tis. 13/9 |
A 10.4: 2, 6, 16, 22, 26, 30 |
Ekvationer för linjer och plan i rummet. A 10.4: 3, 5, 7, 9, 15, 17, 21, 27, |
|
Tis. 13/9 Fr. 16/9 v. 37 |
A P4: 6, 14, 26 A P5: 6, 16, 22 |
Funktioner: definitions- och värdemängd A P4: 1, 3, 7, 11, 13, 25, 29, 33, 37 |
|
Mån.19/9 Tis. 20/9 |
A 1.2: 2, 26, 30, 40, 50, 58, 74 A 1.3: 4, 12, 30 |
Gränsvärden, räkneregler för gränsvärden, instängningssatsen A 1.2: 1, 3, 5, 7, 9, 13, 15, 17, 19, 21, 23, 25, 27, 29, 33, 35, 37, 41, 49, 53, 57, 75, 79 |
|
Tis. 20/9 Fr. 23/9 v. 38 |
A 1.4: 2, 6, 28, 30 A 1.5: 2, 8, 14, 29 |
Kontinuerliga funktioner. Formell definition av gränsvärden. A 1.4: 1, 3, 5, 7, 13, 15, 17, 19, 21, 25, 27, 29 |
|
Mån.26/9 Tis. 27/9 |
A 2.1: 6, 21 A 2.2: 21, 48 A 2.3: 18, 44 |
Tangentlinjer, derivator, regler för derivator. |
|
Tis. 27/9 Fr. 30/9 v. 39 |
A 2.4: 4, 14, 36 A 2.5: 30, 50 A 2.6: 8, 23 A 2.7: 2 |
Kedjeregeln. Trigonometriska funktioner. Högre ordningens derivator. Tillämpningar av derivator. A 2.4: 1, 5, 13, 23, 25, 31, 37 |
|
Mån. 3/10 Tis. 4/10 |
A 2.8: 19, 28 A 2.9: 4, 12 |
Medelvärdessatsen. Implicit derivering. A 2.8: 1, 3, 5, 13, 18 |
|
Tis. 4/10 Fr. 7/10 v. 40 |
A 3.1: 10, 20, 30 A 3.2: 10 A 3.3: 6, 38 A 3.4: 8 |
Inversa funktioner och deras derivator. Logaritm och exponent. Tillväxt och avtagandet. A 3.1: 3, 9, 15, 17, 21, 29 |
|
Mån 10/10 Tis. 11/10 |
A 3.5: 6, 8, 26, 30 A 4.1: 6 A 4.3: 8, 24 |
Inversa trigonometriska funktioner. Tillämpade problem. Obestämda former. L'Hopitals regel och några standarta gränsvärden. A 3.5: 1, 3, 5, 7, 9, 11, 17, 19, 21, 25, 31, 33, 35 |
|
Tis. 11/10 Fr. 14/10 v. 41 |
A 4.4: 8, 12, 30 A 4.5: 8, 29 |
Extrema värden. Första och andra deravatans test. Konvexa och konkava funktioner. Böjningspunkter. A 4.4: 1, 3, 7, 11, 21, 29, 31, 37 |
|
Mån. 17/10 Tis. 18/10 |
A 4.6: 16, 34 A 4.8: 12, 18 |
Grafritning. Extrema värden i tillämpade problem. A 4.6: 1, 3, 5, 7, 13, 17, 25, 31, 33 |
|
Tis. 18/10 Fr. 21/10 v. 42 |
Repetition med att lösa typiska problem från gamla tentor
|
Lös typiska problem från tentor MVE585_TMV157_2022.08.18 och MVE585_TMV157_2022.01.05 |
Klassen är uppdelad i fyra övningsgrupper: tre för Elektro och Medicinsk teknik: A,B,C, och en grupp för Teknisk Design.
Lokaler för övningar för de olika grupperna följer Time Edit.
En karta där man kan söka lokaler på Chalmers finns här (Links to an external site.)
Datorlaborationer
I kursen ingår obligatoriska laborationer i programvaran Matlab. De examineras genom redovisning på den schemalagda tiden för datorlaborationer. Laborationerna utgör ett eget moment om 1,5 hp i Ladok, och för att få godkänt på detta moment måste man vara godkänd på samtliga redovisningar som ingår. För att få ett slutbetyg på kursen krävs att laborationsmomentet är godkänt.
All information om laborationsuppgifter och material finns på en separat sida Matlab för TD1 (Links to an external site.).
Testfrågor för redovisning av laborationer annonseras i förhand i modulen Laborationer i Canvas.
Laborationerna kommer att hållas på de angivna tider i Time Edit i datasalar.
Referenslitteratur för Matlab:
- Material utvecklat av MV (Links to an external site.) som ger en kortfattad introduktion till Matlab
- Programmering med Matlab, Katarina Blom. Ger en introduktion till Matlab och lär ut grunderna i programmering med Matlab. Rekommenderas varmt för dig som är nybörjare både vad gäller programmering och Matlab.
- Learning MATLAB, Tobin A. Driscoll. Ger en kortfattad introduktion till Matlab till den som redan kan programmera. Finns som e-bok på Chalmers bibliotek (Links to an external site.).
- Physical Modeling in MATLAB 3/E, Allen B. Downey
Boken är gratis att ladda ner från nätet (Links to an external site.). Boken ger en introduktion för dig som inte programmerat förut. Den täcker grundläggande MATLAB-programmering med fokus på modellering och simulation av fysikaliska system.
Duggor
I kursen kommer det att ges möjlighet att utföra duggor i en nätbaserad miljö som kallas Möbius Assessment (tidigare Maple T.A.). Dessa är inte obligatoriska men kan ge upp till 5 bonuspoäng till tentan. Bonusen är giltig t.o.m. andra omtentan på kursen. 7 duggor kommer att hållas under kursens gång och den som är godkänd på minst 3 duggor får n-2 bonuspoäng, där n är antalet godkända duggor.
Du kan komma åt duggorna, under de tidsperioder de är tillgängliga, från modulen Duggor. Där kan du också se dina resultat på de duggor du har slutfört.
Det finns också träningsduggor i liknande modulen Träningsduggor som ger inget resultat men låter träna liknande uppgifter utan stress.
Du kan göra duggan i Möbius hur många gånger du vill så länge den är tillgänglig. Bästa resultatet räknas. Om du startar om med ett nytt exemplar ser det annorlunda ut än förra gången; uppgifterna är likartade men inte samma. I en del uppgifter finns en livboj som du kan klicka på för att se hur man löser en liknande uppgift.
Du behöver inte vara inloggad hela tiden. Om du vill logga ut under tiden duggan pågår klickar du på "Quit & Save". När du loggar in igen och öppnar duggan har du då kvar ditt exemplar. Observera att du blir automatiskt utloggad efter längre inaktivitet.
För varje uppgift på duggorna gäller att du kan kontrollera ditt svar genom att i uppgiften klicka på länken "How did I do?" till vänster.
För att rätta duggan klickar du på "Submit Assignment". Klicka därefter på "View Details" för att se hur det gick på de olika uppgifterna.
Viktigt: För att resultatet på en dugga skall registreras måste du ha skickat in den (med "Submit Assignment") innan deadline. Det kan dröja upp till 30 min innan resultatet i Möbius förs över till Canvas.
Om att skriva i Möbius: Generellt gäller att du ska skriva dina svar som på en miniräknare. Tänk på att:
- skriva kvadratrötter med sqrt: skriv t.ex. \(\sqrt2\) som sqrt(2)
- skriva absolutbelopp med abs: skriv t.ex. \(|x+2|\) som abs(x+2)
- inte skriva decimaltal (som i så fall skulle skrivits med punkt): skriv t.ex. 1/8 och inte 0.125
- i svar ska potenser av heltal som går att räkna ut exakt vara beräknade: skriv t.ex. 81 och inte 3^4 (om inget annat framgår av uppgiften)
- Om svaren ska avgränsas med semikolon så ha inget semikolon i slutet. Fel: 1;2;3; Rätt: 1;2;3
- Om svaren ska avgränsas med komma så skall det inte vara ett komma, semikolon eller punkt på slutet. Svaret skall inte heller omgärdas av någon typ av paranteser. Skriv alltså: 1,2,3 och inte 1,2,3; eller (1,2,3) eller {1,2,3} eller 1,2,3. osv.
För uppgifter som kräver Maple-syntax (där det står: "This question accepts formulas in Maple syntax") gäller att
- skriva multiplikation med *: skriv t.ex. x*y och inte xy
- skriva exp(x) och inte e^x; det gäller även om x är ett givet tal, t.ex. skrivs talet e som exp(1)
I de flesta uppgifter finns en länk "Preview" (eller en knapp med förstorinsglas). Använd den för att se att Möbius uppfattar det du skrivit korrekt. (Den fungerar inte i alla uppgifter!)
Observera: Tanken med duggorna i Möbius är att underlätta dina studier. Det är därför tillåtet att ta hjälp av lärare och andra kursdeltagare. Det är inte tillåtet att låta någon annan göra duggan åt en, eller att ta hjälp av programvara för att lösa uppgifterna. När du lämnar in duggan intygar du samtidigt att du förstått de svar du lämnat och att du själv kommit fram till dem.