Kursöversikt

Hoppa fram till i dag

Kurs-PM

CLS040 Humanvetenskapliga perspektiv på naturvetenskap och teknik lp1 HT22 (7,5 hp)

Kursen ges av institutionen för Vetenskapens kommunikation och lärande

Litteraturlista: publicerad 2022-07-05
Kurs PM: publicerat i sin helhet 2022-08-15

Kontaktuppgifter lärare

Kursens studentrepresentanter

  • TBA

Kursens syfte

Studenterna skall via olika humanvetenskapliga perspektiv 1) bredda och fördjupa sin förståelse för naturvetenskap eller teknik, och 2) utveckla sin förmåga att diskutera och bedöma naturvetenskapens eller teknikens syfte och karaktär, dess relation till människa och samhälle, dess potentiella möjligheter och begränsningar samt relevanta etiska och samhälleliga aspekter.

Lärandemål

Efter fullgjord kurs ska studenten kunna...

  • reflektera kring sitt ämne utifrån olika humanvetenskapliga perspektiv och i relation till sin professionella/pedagogiska praktik
  • relatera sitt ämne till det omgivande samhället utifrån olika relevanta humanvetenskapliga perspektiv
  • diskutera teknikens eller naturvetenskapens möjligheter och begränsningar utifrån relevanta humanvetenskapliga perspektiv
  • diskutera etiska aspekter på forsknings- och/eller utvecklingsarbete utifrån relevanta humanvetenskapliga perspektiv
  • kritiskt granska teknik eller naturvetenskap utifrån relevanta humanvetenskapliga perspektiv med betoning på etiska och samhälleliga aspekter och människans roll och ansvar

Innehåll

Kursen behandlar naturvetenskap och teknik via en serie humanvetenskapliga perspektiv, såsom historiska, vetenskapsteoretiska och/eller teknikfilosofiska.

Organisation

Kursen har två parallella undervisningsspår, ett för teknik och ett för naturvetenskap, men med i huvudsak gemensamma lektioner (ämnesuppdelat under läsvecka 3 och 4. Kursen drivs i seminarieform där gemensamma diskussioner kan blandas med smågruppsdiskussioner. Seminarierna kombineras med individuellt läsande och skriftliga inlämningsuppgifter. Det är av yttersta vikt att ni kommer väl förberedda till seminarierna genom att ha läst de angivna texterna!

Kursen går på måndagar (Zoom, undantaget lv1 och lv2) och torsdagar (på campus) under läsperiod 1. Se schemat i TimeEdit för detaljer: TimeEdit

Examination och bedömning

I kursen praktiseras kontinuerlig examination vilket gestaltar sig i obligatorisk närvaro vid textseminarierna (på torsdagar) i kombination med inlämning av en kortare förberedande skrivuppgift inför varje seminarium. Om man missar alla textseminarier inom ett tematisk block (LV1+2, LV3+4, LV5, LV6+7 och LV8) så får man göra en mer omfattande skriftlig komplettering. 

En avslutande större skrivuppgift kommer att utgöra grunden för det graderade kursbetyget, givet att övriga moment har genomförts.

Förändringar sedan förra kurstillfället

En sammanfattning av gjorda förändringar sedan förra kurstillfället, baserat på protokoll från kursnämndsmötet.

Protokollpunkt: Föreslagna förändringar 

  • Om möjligt bredare variation på texter. -> Inga större ändringar har gjorts angående texter.
  • Bjuda in experter som föreläser om olika teman. -> Inte implementerat.
  • Flytta diskussionspasset till torsdagar. -> Implementerat.
  • Mer återkoppling, gärna minst ett tillfälle till under kursens gång. Eventuellt kika på fler resurser för att kunna ge kontinuerlig återkoppling. -> Examinationen har inför årets kurs organiserats och gjorts om med mer tyngdpunkt mot kursens slut och kommentaren handlar om det tidigare upplägget. 

Kurslitteratur 2021

För E-resurser via Biblioteket klicka på länken och tryck sedan på “Full Text Finder” eller “Read e-book” i menyn till vänster. Om ni upptänker länkar som inte fungerar vänligen upplys examinator om detta. I bland funkar det genom att använda en annan browser om det krånglar med E-resurser via Biblioteket. Ni kan dock alltid hitta E-resurserna via Biblioteket genom att söka på dem i Bibliotekets söktjänst.

Böcker

Information från Biblioteket om E-böcker från Ebook Central.

För alla:

  • Collins, Harry & Trevor Pinch, The Golem: What You Should Know About Science, 2a uppl., Cambridge University Press, 2012.* Ebok via Biblioteket. Finns i Legimus.
  • de Vries, Marc J., Teaching about Technology, edited by Vries, Marc J. de, Springer International Publishing, 2016. Ebok via Biblioteket

För fysik och kemi:

  • Agar, Jon (2013). Science in the Twentieth Century and Beyond. Ebok via Biblioteket.
  • Harari, Yuval Noah (2018). Sapiens : en kort historik över mänskligheten. 2a uppl. Natur & kultur.* [Ej beställd via Cremona] Finns i Legimus.

*Boken finns tillgänglig som talbok via Myndigheten för tillgängliga mediers bibliotek Legimus.

Artiklar och bokkapitel

För alla:

  • Ah-King, M. (2012). Genusperspektiv på biologi. Högskoleverket. 6-29 [23 s.] Tillgänglig här: https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e2d73/1487841906259/genusperspektiv-biologi.pdf  
  • Archer, L., Moote, J., & MacLeod, E. (2020). Learning that physics is ‘not for me’: Pedagogic work and the cultivation of habitus among advanced level physics students. Journal of the Learning Sciences, 29(3), 347–384. https://doi.org/10/ggpcqt [36 s.] Tillgänglig via biblioteket: https://go.openathens.net/redirector/chalmers.se?url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/10508406.2019.1707679  
  • Berner, Boel, ”En olycka händer så lätt?”, i Perpetuum Mobile? Teknikens utmaningar och historiens gång (Lund, Arkiv, 1999), 125–155. [31s] Finns i Legimus.
  • Berner, Boel, ”Experiment som ingenjörsarbete”, i Perpetuum Mobile? Teknikens utmaningar och historiens gång (Lund, Arkiv, 1999), 47–82. Finns i Legimus.
  • Björkman, Karin. Etiska dilemman gör NO spännande, Origo, 12 oktober 2015 [~3s]: https://www.lararen.se/grundskollararen/annat/etiska-dilemman-gor-no-spannande
  • Ekborg, M., Ideland, M., & Malmberg, C. (2009). Science for life—A conceptual framework for construction and analysis of socio-scientific cases. NorDiNa, 5(1), 35 – 46 [10s]: https://journals.uio.no/nordina/article/view/277
  • Ferguson, Eugene S., ”The Mind’s Eye: Nonverbal Thought in Technology”, Science, New Series 197, no. 4306 (Aug 26, 1977): 827–836.
  • Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Skolverket. ss. 56-77 [22s]. 
  • Hansson, L., & Lindahl, B. (2007). Apropå Fuglesang: Världsbilder och rekryteringen till naturvetenskapliga/tekniska utbildningar. NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, 3(2), 99–106. http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:207538/FULLTEXT01.pdf  [7s]
  • Lövheim, D. (2016). Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle: Rekrytering till teknik och naturvetenskap under svensk efterkrigstid. Nordic Academic Press (Kriterium). https://doi.org/10.21525/kriterium.7 Läs sidorna: 61-93 (läs översiktligt, fokus på 81-88), 189-199 [43 s.] 
  • Nationella sekretariatet för genusforskning, En introduktion till genusvetenskapliga begrepp, 2016, 15-24 [9 s] Tillgänglig här: http://www.genus.se/wp-content/uploads/En_introduktion_till_genusvetenskapliga_begrepp.pdf
  • Nye, David E., ”More Security, or Escalating Dangers?”, i Technology Matters: Questions to Live With (Cambridge, Mass.: MIT Press, 2006), 161–184. [24s] E-bok via Biblioteket. Finns i Legimus.
  • Osborne, Jonathan (2007). Science Education for the Twenty First Century. I -Eurasia Journal of Mathematics, Science & Technology Education, 3(3), 173-184. E-resurs via Biblioteket [10s].
  • Schiebinger, L. (1999). Has feminism changed science? Harvard University Press. Kapitlet “Physics and Math”, s.159-179 [20 s] 
  • Subramaniam, B. (2000). Snow brown and the seven detergents: A metanarrative on science and the scientific method. Women’s Studies Quarterly, 28(1/2), 296–304. [9s]
  • Winner, Langon, Autonomous Technology: Technics-out-of-control As a Theme in Political Thought, MIT Press, 1978, ss. 86-88.  [3 s]

För fysik och kemi:

För teknik:

  • Basalla, George, ”Continuity and Discontinuity”, i The Evolution of Technology (Cambridge: Cambridge University Press, 1988), 26–63. [Direkt till kapitlet].
  • David, Paul A., “Clio and the Economics of QWERTY”, The American Economic History Review 75, no. 2 (1985): 332–337. E-resurs via Biblioteket.
  • Hughes, Thomas P., ”Technological Momentum”, i Does Technology Drive History? The Dilemma of Technological Determinism, ed. Merritt Roe Smith & Leo Marx (Cambridge, MA: MIT Press, 1994), 101–113.
  • Nye, David E., ”How Do Historians Understand Technology?”, i Technology Matters: Questions to Live With (Cambridge, Mass.: MIT Press, 2006), 49–66. E-bok via Biblioteket. Finns i Legimus.
  • Pinch, Trevor & Wiebe E. Bijker, ”The Social Construction of Facts and Artifacts: Or How the Sociology of Science and the Sociology of Technology Might Benefit Each Other”, i The Social Construction of Technological Systems: New Directions in the Sociology and History of Technology, ed. Wiebe E. Bijker, Thomas P. Hughes & Trevor Pinch (Cambridge, MA: MIT Press, 1987), 17–50. E-bok via Biblioteket.

Videoklipp, bloggar och andra medier

För alla:

För fysik och kemi:

Länk till kursplanen i Studieportalen

Kurssammanfattning:

Kurssammanfattning
Datum Information Sista inlämningsdatum