Kursöversikt
Kurs-PM
RRY011 Telecommunikation lp2 HT22 (7,5 hp)
Kursen ges av institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap
Kontaktuppgifter
Examinator och kursansvarig: Arto Heikkilä, Inst. för rymd-, geo- och miljövetenskap
Kontor: J554, vån. 5, hus Jupiter på Lindholmen, och rum 4320 på vån. 4 i EDIT huset på Johanneberg.
Telefon: 772 5723 (Lindholmen), 772 8587 (Johanneberg)
E-post: arto.heikkila@chalmers.se
Kursadministratörer:
Jasmine Nilsson (jasmine.nilsson@chalmers.se), tel. 031-772 1498, vån. 4 i EDIT huset, Johanneberg
Assistenter:
Jan Staff (jan.staff@chalmers.se), kontor på vån. 3 i EDIT huset, Johanneberg)
Deras arbetsrum är på vån. 4 i EDIT huset, Johanneberg.
Lärarlagets arbetsfördelning
Arto Heikkilä (föreläsningar, ev. lab/övn), Jan Staff (laborationer, räknestugor).
Studentrepresentanter
Jonathan Blomqwist, Tobias Ekborg, Johan Gustafsson, Soumaya Kayal, Måns Wiking
Kursens syfte
Signaler med allt högre frekvenser används i dagens elektronikkretsar för att ge en så hög informationsöverföringskapacitet och hastighet som möjlig. De höga frekvenserna leder till att den vanliga växelströmsteorin för elektriska kretsar inte räcker till: Man måste beakta att spänningar och strömmar uppför sig som vågor, vilket ställer krav på förtrogenhet med vågrörelselära, särskilt utbredning av spännings- och strömvågor i transmissionsledningar. Vid användning av trådlös teknik behövs kunskaper i frirymdsutbredning. Vidare skall signalen som transmittereras från sändare till mottagare formas med hänsyn till teknik och överföringsmedium. Detta behandlas i modulationsteori. Kursen syftar till att kursdeltagarna tillägnar sig goda kunskaper om grundläggande begrepp, principer och metoder som används inom teknikområdet telekommunikation så att de har en bra grund för vidare studier inom tele- och datakommunikation samt elektronikkonstruktion (särskilt vid höga frekvenser).
Kursplan
Se i Studieportalen: Kursplan RRY011
Schema
Se i TimeEdit: Schema RRY011
Kurslitteratur
-
Nathan Ida: Engineering electromagnetics (3rd ed., 2015, Springer), kapitel 12-16 (Boken finns som e-bok via Chalmers biblioteket)
-
Louis E. Frenzel: Principles of Electronic Communication Systems (5th ed., McGraw-Hill)
- Under kursen anvisat eller tillhandahållet kompletterande material
Detaljerade läsanvisningar finns i dokumentet (för Frenzels bok hänvisas här till den senaste (5:e) utgåvan), TK-veckoplan-läsanvisningar-HT22.pdf (uppdaterad 24/11 kl. 16.20)
För de som har utgåva 4 av Frenzels bok finns läsanvsiningar här:
TK-veckoplan-läsanvisningar-Frenzel4thEdHT22.pdf (uppdaterad 24/11 kl. 16.20)
Alternativ läsning
C.J. Coleman: Foundations of Radio for Scientists and Technologists (2018, Cambridge)
D.M. Pozar: Microwave and RF Wireless Systems (2001, Wiley)
M.J.N. Sibley : Modern Telecommunications (2018, CRC Press)
R. Sobot: Wireless Communication Electronics (2012, Springer)
F. T. Ulaby: Fundamentals of Applied Electromagnetics (2010, Pearson Education)
Ovanstående info samt ytterligare förslag på bredvid- och vidareläsning finns i TK-litteraturlista-HT22.pdf
Kursens upplägg
Veckoplaneringsdokument
Översikt av läsveckorna:
TK-veckoplan-läsanvisningar-HT22.pdf (Frenzel utgåva 5)
TK-veckoplan-läsanvisningar-Frenzel4thEdHT22.pdf (Frenzel tutgåva 4)
Schemalagda aktiviteter och tentamen
Kursen är krävande. För att nå ett bra resultat är det helt nödvändigt att studera aktivt under hela läsperioden! Innehållsmässigt är kursen uppdelad i två delar: transmissionsledningsteori (inklusive introduktion till fiberoptik), respektive modulationsteori.
Det lärarledda stödet för inlärningen är "under ett vanligt år "i form av lektioner (totalt 40 timmar, varav en brukar vara en gästföreläsning) där föreläsningar (genomgång av de viktigaste teoriavsnitten) varvas med demonstrationsräkning av exempel, och räknestugor (totalt 14 timmar, varav den sista används för lab.aktivitet 5) med huvudsakligen självständigt arbete med problemlösning,
Laborationsdelens obligatoriska moment omfattar fyra experimentella 4-timmars pass i laborationssal under veckorna 47-50, och en 2-timmars diskussion om samhälleliga aspekter av telekommunikationssystem (lab.5). Utöver schemalag tid tillkommer för- och efterarbete utanför schemalagd tid). Inlämningsuppgifter kan förekomma i laborationsdelen.
Tillägnandet av kunskaperna i en 7,5 poängs kurs tar normalt sett en tidsperiod motsvarande 5 veckors heltidsarbete, d.v.s. 200 timmar. För RRY011 innebär detta, att man under läsperioden (inklusive tentamensveckan) utöver inplanerade lektioner bör bedriva studier utanför schemalagd tid ca 2,5 timmar per arbetsdag. Ta vara på denna tid!
Kunskapskontrollen sker genom redovisning av laborationer och en skriftlig salstentamen (2023-01-10 f.m., 2023-04-05 f.m., 2023-08-23 e.m. Kontrollera dock alltid aktuell information i Studentportalen). Tillåtna hjälpmedel vid tentamen är Chalmersgodkänd miniräknare samt till tentamenstesen bifogade formelblad. Förutom godkänd tentamen, så krävs godkända laborationer innan slutbetyg utfärdas. Mer information finns i de separata dokumenten TK-tentainfo-HT22.pdf och TK-labinfo-HT22.pdf även i kursplanen.
Övningar
Kursen har fsex övningspass i räknestugeform. Övrig övningsverksamhet (demo etc) är inlagd i föreläsningarna.
Det är viktigt att du på egen hand eller gärna i liten grupp går igenom kursmaterialet och reflekterar över begrepp & principer från teori och exempel som diskuteras under lektionerna, samt tränar upp problemlösningsförmågan genom att lösa övningsuppgifter. Rekommenderade uppgifter för självverksamhet kommer att listas på kurshemsidan.
Sträva efter förståelse, inte utantillinlärning och mekaniskt räknande!
Antalet rekommenderade övningsuppgifter är relativt stort och det gör inget om du inte hinner arbeta med samtliga. Det är bättre att lösa ett mindre antal uppgifter ordentligt än att hasta igenom hela listan. Även tidigare års tentor är bra övningsmaterial. Arbeta aktivt, fundera, reflektera, diskutera och fråga!
Laborationer
Information om kursens laborationsdel:
Lab-PM kommer att finnas till hands i mappen "LABORATIONER" bland "Filer".
Förändringar sedan förra kurstillfället
Kursen bedrivs huvudsakligen Campusbaserat.
2021 års filmer med mer detaljerad teori finns dock tillgängliga. 2022 års salslektioner görs mer studentaktiva.
Lektionsformerna anpassas fortläpande till rådande covid.19 situation.
Kursvärdering
Efter att kursen har avslutats skickas en kortfattad webbaserad kursutvärderingsenkät som samtliga studenter på kursen bör besvara. Det är av största vikt att svarsfrekvensen är hög så att studenternas samlade erfarenheter kan belysas och ligga till grund för vidare utveckling av kursen. Enkäten är öppen två veckor efter tentamen. Mer info finns i Studentportalen:
Lärandemål
Inom parentes indikeras den läraktivitet som bidrar till uppfyllande av lärandemålet: F=föreläsning, Ö=räknestuga/gruppdiskussion, L=laboration.
- Behärska centrala begrepp och terminologi inom ämnet så att hon/han på egen hand kan läsa och förstå litteratur inom området, samt diskutera ämnesrelaterade problem med inom området aktiva ingenjörer. (F,Ö)
- Diskutera samhälleliga aspekter av telekommunikationssystem.(L)
- Redovisa resultat från kretssimuleringar och experimentella studier i en skriftlig rapport. (Ö,L)
- Beskriva utbredningsmekanismen, samt ställa upp, analysera och tillämpa enkla matematiska modeller som beskriver utbredning av spännings- och strömvågor längs transmissionsledningar, samt TEM-vågor i homogena media. (F,Ö)
- Laborativt bestämma ledningsparametrar. (L)
- Beskriva hur vågor reflekteras och hur reflexioner kan elimineras, samt utföra impedans- och reflexionsberäkningar (särskilt m.h.a. Smithdiagrammet och reflexionsdiagrammet). (F,Ö)
- Beskriva några olika typer av optiska fibrer, hur vågor utbreder sig i optisk fiber, hur dispersion och dämpning uppkommer och förklara hur dessa storheter inverkar på informationsöverföring, samt förklara funktionsprincipen för en Erbiumdopad fiberförstärkare. Utföra beräkningar på storheter som rör utbredningsmekanism och informationsöverföringskapacitet, speciellt för stegindexfibern. (F,Ö)
- Beskriva principer för analoga och digitala modulationsmetoder, samt deras för- och nackdelar. (F,Ö)
- Beskriva principer för olika multiplexeringsmetoder och bredbandstekniker. (F,Ö)
- Beskriva funktionsprincipen för och strukturen hos, samt utföra laborativt arbete med, komponenter och kretsar som används för modulation och demodulation. (F,Ö,L)
- Analysera (teoretiskt och laborativt) och bestämma tidsfunktioner och amplitudspektra som beskriver modulerade signaler, samt kunna göra beräkningar (teoretiskt och med kretssimulering) av signalflöden i blockscheman för komponenter och kretsar som används för modulation och demodulation. (F,Ö,L)
Examination
- Examination av kursens teoridel (4,5 hp) sker genom salstentamen (se i TK-tentainfo-HT22.pdf Laborationsdelen examineras genom skriftlig/muntlig redovisning av utvalda laborationsuppgifter (se i TK-labinfo-HT22.pdf dessutom krävs aktivt deltagande vid arbetet i laborationssal och diskussionspasset om samhälleliga aspekter av telekommunikationssystem.
- I listan med lärandemål anges vilka lärandeaktiviteter som bidrar till uppfyllande av respektive mål.
- Skriftlig salstentamen 2023-01-10 f.m. (omtentamenstillfällen 2023-04-05 f.m., 2023-08-23 e.m.) Kontrollera dock alltid aktuell information i Studentportalen.
- Maximalt kan 40 skrivningspoäng nås vid salstentamen. Betygsgränser för betyg 3, 4 respektive 5: 16 p, 24 p & 32 p.
- Förutom godkänd salstentamen, så krävs godkända laborationer innan slutbetyg utfärdas. Kriterierna för laborationsdelen ges i dokumentet TK-labinfo-HT22.pdf
- Slutbetyget på kursen är lika med betyget på salstentamen.
- Tillåtna hjälpmedel vid salstentamen är Chalmersgodkänd miniräknare samt till tentamenstesen bifogade formelblad.
Kurssammanfattning:
Datum | Information | Sista inlämningsdatum |
---|---|---|