Kursöversikt
AFT077 Form och teknik lp3 VT22 (7,5 hp)
Kursen ges av institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik
Kontaktuppgifter
Examinator Konstruktionslära: Karl-Gunnar Olsson
031 7722350, kgo@chalmers.se
Examinator Arkitekturens material: Peter Lindblom
031 7722411, pl@chalmers.se
Examinator Byggteknik och byggande: Peter Lindblom
031 7722411, pl@chalmers.se
Handledare:
Ritsal 1: Maya Arora-Jonsson
Ritsal 1: Philip Nilsson
Ritsal 1: Wilma Hultgren
Ritsal 2: Clara Wetterqvist
Ritsal 2: Johanna Bjurek
Ritsal 2: Joel Bergqvist
Ritsal 3: Linda Matsuhashi
Ritsal 3: Peter Stanek Sörner
Ritsal 3: Klara Rigner
Ritsal 4: Kalle Edström
Ritsal 4: Brian Andersson
Ritsal 5: Bingjie Hu
Ritsal 5: Linnea Björkström
Byggdag 1-10
Schema
Lösenord: AFT077
Sammanställning av:
Gemensam namnlista och byggdag för kursen
Vecka 3
Måndag 16/1 08.45 - 17.00 Universeum
Introduktion
Torsdag 19/1 08.00 - 11.45 Föreläsning
Byggnaden som bärande system
13.15 - 17.00 Ritsal - eget arbete
Övning 1
Fredag 20/1 BYGGDAG 1
08.00 - 08.30 Byggdagar - gemensam introduktion
gemensam zoom-länk för kursen
08.45 - 11.45 Ritsal - eget arbete
13.15 Gemensam uppdatering BYGGDAG 1, Betonghallen SB3
13.30 - 17.00 Ritsal - eget arbete/seminarium
Seminarium 1
Vecka 4
Onsdag 25/1 08.00 - 11.45 Föreläsning
Introduktion av materiallåda
Ulf Janson: Arkitektur och trä_del 1
Uppgift: reflektion från föreläsning
Torsdag 26/1 08.00 - 11.45 Föreläsning
Kroppar och strukturer
PointSketch 2D Tillägg 1 Tillägg 2
13.15 - 17.00 Ritsal - eget arbete
Övning 2
Fredag 27/1 BYGGDAG 2
08.00 - 11.45 Ritsal - eget arbete
13.15 Gemensam uppdatering BYGGDAG 2, Betonghallen SB3
13.30 - 17.00 Ritsal - eget arbete/seminarium
Seminarium 2
Vecka 5
Onsdag 1/2 BYGGDAG 3
Torsdag 2/2 08.00 - 11.45 Föreläsning
Krafter
13.15 - 17.00 Ritsal - eget arbete
Övning 3
Fredag 3/2 BYGGDAG 4
08.00 - 11.45 Ritsal - eget arbete
13.15 Gemensam uppdatering BYGGDAG 3 och 4, Betonghallen SB3
13.30 - 17.00 Ritsal - eget arbete/seminarium
Seminarium 3
Vecka 6
Onsdag 8/2 08.00 - 11.45 Föreläsning
Ulf Janson: Arkitektur och trä, del 1 och 2
Uppgift: reflektion från föreläsning
Torsdag 9/2 08.00 - 11.45 Föreläsning
Krafter och balans
13.15 - 17.00 Ritsal - eget arbete
Övning 4
Fredag 10/2 BYGGDAG 5
08.00 - 11.45 Ritsal - eget arbete
13.15 Gemensam uppdatering BYGGDAG 5, Betonghallen SB3
13.30 - 17.00 Ritsal - eget arbete/seminarium
Seminarium 4
Vecka 7
Tisdag 14/2 BYGGDAG 6
Onsdag 15/2 08.00 - 13.50 Ritsal - eget arbete
Eget arbete med materiallåda
14.00 Samling på Ljusgården
14.15 - 15.30 Presentation av materiallåda i ritsal
15.00 - 17.00 Ljusgården
Examination av materiallåda
Torsdag 16/2 08.00 - 11.45 Föreläsning
Linan, bågen och fackverket
Övning 5
Fredag 17/2 BYGGDAG 7
08.00 - 11.45 Ritsal - eget arbete
Övning 5
13.15 Gemensam uppdatering BYGGDAG 6 och 7, Betonghallen SB3
13.30 - 17.00 Ritsal - eget arbete/seminarium
Seminarium 5
Vecka 8
Måndag 20/2 BYGGDAG 8
Torsdag 23/2 08.00 - 11.45 Föreläsning
Balken, ramen och skivan
13.15 - 17.00 Ritsal - eget arbete
Övning 6
ForcePAD
Fredag 24/2 08.00 - 11.45 Ritsal - eget arbete
13.30 - 17.00 Ritsal - eget arbete/seminarium
Seminarium 6
Vecka 9
Torsdag 2/3 08.00 - 11.45 Föreläsning
Skivan och pelaren
13.15 - 17.00 Ritsal - eget arbete
Övning 7
Fredag 3/3 08.00 - 11.45 Ritsal - eget arbete
13.30 - 17.00 Ritsal - eget arbete/seminarium
Seminarium 7
Vecka 10
Onsdag 8/3 08.00 - 9.45 Ritsal - eget arbete
Sammanställning av lärobok
Torsdag 9/3 BYGGDAG 9
09.00 - 17.00 Ritsal - eget arbete
13.15 Gemensam uppdatering BYGGDAG 8 och 9, Betonghallen SB3
Sammanställning av Lärobok
Fredag 10/3 BYGGDAG 10
08.00 - 16.00 Ritsal - eget arbete
13.15 Gemensam uppdatering BYGGDAG 10, Betonghallen SB3
Sammanställning och slutgenomgång av Lärobok
17.00 INLÄMNING 1 av Lärobok
Vecka 11
Onsdag 15/3 BYGGDAG RESERV Avslutande arbete på Friggebod
08.00-16.00 Ritsal - eget arbete
Tid för komplettering av läroboken
Tid för brobyggande
Torsdag 16/3 09.00 Samling på Ljusgården
9.15-17.00 Ritsal - Examination Friggebod och skalenlig modell
Tid för brobyggande
INLÄMNING 2 av lärobok
Fredag 17/3 09.00 - 16.00 Kunskapstrappan
Broprovning
Kursavslutning
Kursens syfte och delmoment
Form, teknik och arkitektur är en introduktion till den del av arkitektutbildningen som behandlar en byggnads gestaltning och funktion i samspel med materialval och tekniska system. Kursen är uppbyggd kring tre moment:
- Byggteknik och byggande
- Arkitekturens material
- Konstruktionslära
Byggteknik och byggande
Hela årskursen kommer att följa och medverka i en praktisk byggprocess genom att vi bygger en friggebod i skala 1:1 och att vi även bygger modell av samma byggnad i skala 1:10. I detta kursmoment tränas förmågan att tolka ritningar och att se att det ritade också kan byggas, samt förmågan att se och förstå två viktiga tekniska system – klimatskalet och den bärande stommen. Här ges också tillfälle att uppöva förmågan att se och reflektera över detaljens betydelse för helheten.
Arkitekturens material
Arkitekturens material behandlar några av de vanligaste byggnadsmaterialen. För en arkitekt handlar materialkunskap om materialens sinnliga egenskaper – hur de ser ut och känns och hur detta kan förklaras utifrån materialens inre struktur, tillverkning och bearbetning. Samtidigt handlar materialkunskapen om materialens fysiska egenskaper – hur de bidrar till hållfasthet, värmeekonomi och sunda livsmiljöer och hur användningen av dem i olika avseenden påverkar vår globala miljö.
Konstruktionslära
Konstruktionslära handlar om byggnaders bärande system och består av tre delar: Byggnader som bärande system – om det bärande systemets uppgifter och om bärande, buret och konstruktiv logik. Kroppar, strukturer och krafter – om mekanikens grundbegrepp. Arkitekturens strukturer – om konstruktionens klassiska typer: linan, bågen, fackverket, skivan, pelaren, balken och ramen. En central del av konstruktionsläran behandlar termer, representationer och symboler för konstruktionslärans begrepp, element och fenomen. Kunskaper om centrala begrepp, om överenskomna avgränsningar och definitioner tillsammans med insikter om egna och andras skilda tolkningar utgör grunden för ett gemensamt språk. Att förstå konstruktionslärans fenomen och se dess mönster kan handla om att vara förtrogen med villkoren för kroppars rörelsemönster och balans och om att förstå hur delkroppars material och form i samspel med hur strukturer sätts samman styr kraftflöden och skapar egenskaper som hållfasthet och stabilitet. Genom denna kunskap kan gestaltandet av rum och skapandet av effektiva konstruktioner ske i ett växelspel och vara varandras förutsättning.
Kursens upplägg
Momentet Byggteknik och byggande undervisas genom att kursdeltagare under två BYGGDAGAR bidrar till byggandet av tio fysiska modeller och en friggebod i full skala.
Friggebod skala 1:1
Årskursen kommer delas upp i tio grupper där varje grupp under en BYGGDAG bidrar till uppförandet av en 15 kvm stor byggnad. Byggnationen äger rum i Betonghallen i SB3. Byggdagens arbete dokumenteras av gruppen och alla gruppers gemensamma dokumentationen samlas i slutet av kursen till en gemensam processdagbok. Momentet examineras torsdagen den 16/3 genom att samtliga grupper redovisar sitt bidrag till processdagboken samt lyssnar till de andra grupperna. På så sätt knyts de tio byggdagarna samman till en helhet.
Varje fredag 13.15 samlas alla i Betonghallen för en kort uppdatering kring hur byggprocessen fortskrider. För att schemamässigt möjliggöra det praktiska byggandet kommer kollisioner att ske med andra kursmoment. Grupperna löser detta själva i samråd med respektive grupps handledare.
Modellbyggnad skala 1:10
Dessa byggdagar genomförs i Betonghallen parallellt med friggebodsbyggandet i skala 1:1.
Med samma gruppindelning som byggandet av friggeboden byggs under detta moment en modell i skala 1:10 av samma hus. Under tio schemalagda BYGGDAGAR kommer modellen växa fram. Då grupperna består av åtta till tio studenter och tiden för färdigställandet av modellen beror på hur snabb gruppen är så finns en reservdag inlagd i slutet av kursen där hela gruppen får ta ansvar för färdigställandet av gruppens modell.
Hela byggprocessen dokumenteras i en processdagbok för varje modell. Varje byggdags arbete dokumenteras av den byggande studenten i form av ett dagboksblad. Alla tidigare dagboksblad lämnas sedan vidare till nästa student. Hela den samlade processdagboken lämnas in på kurshemsidan torsdag 16/3.
Momentet Arkitekturens material undervisas genom föreläsningar och arbete med en materiallåda. I kursen har fokus lagts på materialet trä men frågeställningarna och arbetssättet kring att undersöka material i arkitekturen är allmängiltigt. Närvaro på föreläsningar är obligatorisk och examineras genom inlämning av en kort skriftlig reflexion efter varje föreläsning. Frånvaro medför att separat redovisning av det som behandlats (eller motsvarande) ska göras. Materiallådan examineras onsdag den 15/2 genom att varje ritsal gemensamt går igenom de olika materialproverna i lådan och genom att var och en genomför en materialkännedomstest där man ska klara att identifiera samtliga material från lådan.
Momentet Konstruktionslära undervisas genom föreläsningar, övningar och seminarier. Konstruktionsläran består av tre delar: Kursen inleds med delen byggnaden som bärande system (läsvecka 1) som ger träning i att systematiskt beskriva hur en byggnadsstomme är logiskt ordnad för att bära vertikal och horisontell last. Med en känsla för vad ett bärande system kan vara tar vi ett steg tillbaka och fördjupar oss i några av konstruktionslärans grundläggande begrepp och samband (läsvecka 2-4). Här övar vi på generella begrepp och samband som är kopplade till kroppar och strukturer och de krafter som verkar på och i dem. Med stöd i dessa begrepp och samband kan vi sedan undersöka verkningssättet hos grundtyperna av arkitekturens strukturer (läsvecka 5-7) på ett sätt som förbereder för egna designval kring byggnaders bärande system. Momentet avslutas läsvecka 8-9 genom att det material som tagits fram och redovisats vid seminarierna bearbetas och sammanställs till en Lärobok i konstruktion. Arbetet med läroboken sker individuellt eller i grupper om två personer. Läroboken lämnas in i två steg, fredagen den 10/3 och torsdagen den 16/3.
Lärandemål
Konstruktionslära (4,5 hp) (del A: Inlämningsuppgift):
- Redogöra för konstruktionslärans grundläggande begrepp och samband.
- Redogöra för hur delarna i en bärande konstruktion är logiskt ordnande för att bära horisontell och vertikal last (gravitation och vind).
- Skissa yttre kraftbalanser och inre kraftmönster och tillämpa dessa som uttrycks-medel i en utformningsprocess.
- Analysera konstruktiva utformningar med avseende på stabilitet och styvhet och styrka.
- Uppvisa en grundläggande repertoar av arketyper inom konstruktion, uppvisa exempel på genomförda skiss- och modellarbeten där växelspel mellan kraftmönster och konstruktioners uttryck har undersökts.
Arkitekturens material (1,5 hp) (del B: Laboration):
- Redogöra för ett studerat byggnadsmaterial i termer av: arkitektoniskt uttryck, arter och typer, strukturer och egenskaper, processer och produkter, bearbetning och sammanfogning, miljöpåverkan samt för hur materialet kan ingå i konstruktion och arkitektur.
Byggteknik och byggande (1,5 hp) (Del C: Konstruktionsövning laboration):
- Redogöra för en enkel byggnads stomme och klimatskal.
- Tolka enkla byggnadsritningar.
- Redogöra för det praktiska genomförandet av en enkel byggnad.
Examination
Kursen examineras genom aktiv närvaro, redovisningar enligt följande
Byggteknik och byggande
- Genomförda byggövningar
- Redovisad och examinerad processdagbok
Arkitekturens material
- Aktiv närvaro vid materialföreläsningar
- Genomförd materialuppgift (materiallåda och informationsblad)
- Godkänd materialkännedomstest
Konstruktionslära
- Aktiv redovisning av uppgifter vid seminarier och vid konstruktionsprovning
- Godkänd lärobok i konstruktion
Kurslitteratur
Referenslitteratur Byggteknik och byggande
Strandberg, B., Lavén F.: Bygga hus - illustrerad bygglära. Studentlitteratur, 2018. ISBN 9789144125138
TräGuiden - Digital handbok för trä och träbyggande. Svenskt Trä.
https://www.traguiden.se/
Referenslitteratur Arkitekturens material (allmänt)
Burström, P.-G., Nilyér, K.: Byggnadsmaterial - Tillverkning, egenskaper och användning. Studentlitteratur, 2018. ISBN 9789144057552
Hegger, M. et al: Construction Materials Manual, Birkhäuser, 2006. ISBN 9783764375706
Referenslitteratur Arkitekturens material (trä)
Att välja trä: Trävaror och träprofiler till bygget. Svenskt Trä.
https://www.svenskttra.se/siteassets/6-om-oss/publikationer/pdfer/att-valja-tra.pdf
Dahlgren, T., Wistrand, S. & Wiström, M.: Nordiska träd och träslag. Stiftelsen ARKUS, 2004. ISBN 9789197362627
Herzog, T., et al: Timber Construction Manual. Birkhäuser, 2008. ISBN 9783034614634
Beyer, G., m.fl.: Tackla klimatförändringen: Använd trä. Cei-Bois, 2007.
Kurslitteratur Konstruktionslära
Meistermann, A.: Basics loadbearing systems. Birkhäuser, 2007. ISBN 9783764381073
Kursboken ger en kort men bra sammanfattning av kursen och har som uppgift är att vara ett stöd när den egna läroboken sammanställs i slutet av kursen. Läsning rekommenderas därför inte förrän under de tre avslutande veckorna.
https://www.bokus.com/bok/9783764381073/basics-loadbearing-systems/
Referenslitteratur Konstruktionslära
Sandaker B. N., Eggen A. & Cruvellier M. R.: The Structural Basis of Architecture. Routledge, 2019. ISBN 9781138651999
Engel, H.: Structure Systems. Verlag Gerd Hatje, Ostfildern-Ruit, 2009. ISBN 9783775718769
Ching, Francis D. K.: Building Structures Illustrated: Patterns, Systems, and Design. Wiley, 2013. ISBN 9781118458358
Schodek, D., Bechthold, M.: Structures, Pearson, 2013. ISBN 9781292040820
Engström, D. et al: Arkitektur och bärverk. Formas, Stockholm 2004. ISBN 91-540-5923-2.
Salvadori, M.: Why buildings stand up, the strength of architecture. W. W. Norton, New York, 1991. ISBN 9780393306767
Salvadori, M.: The art of Construction, Chicago Review Press, 1990. ISBN 9781556520808
Björk, C., Reppen, L., Kallstenius, P.: Så byggdes husen 1880-2000. Formas, 2013. ISBN 9789173336185
Gamla föreläsningar
Föreläsning 1: Byggnaden som bärande system
Föreläsning 2: Kroppar och strukturer
Föreläsning 3: Krafter
Föreläsning 4: Krafter och balans
Föreläsning 5: Linan, bågen och fackverket
Föreläsning 6: Balken och ramen
Föreläsning 7: Pelaren och skivan
Kursutvecklingsarbete
I kursutvärderingarna för 2020, 2021 och 2022 års kurser var kritiken övervägande positiv men det finns alltid delar att förbättra.
Utveckling de senaste åren som fungerat väl och som vi också har bevakat vid årets planering:
- Schemalagd tid för skrivandet av läroboken (Konstruktionslära)
- Mer av förklarande text i ppt-presentationerna (Konstruktionslära)
- Tydlig förklaring av övningsuppgifternas syfte när de presenteras på föreläsningen (Konstruktionslära)
Under några år har vi inte genomfört byggnation 1:1 pga Corona. Detta inslag kommer åter att vara en del i kursen tillsammans med att bygga modell1:10.
Under årets kurs genomförs 3 kursnämndsmöten tillsammans med kursnämnds-representanter och studienämnd. Den avslutande kursnämnden baseras på en kurs-enkät som går ut till alla efter avslutad kurs. Alla kursdeltagare får också gärna lämna synpunkter, konstruktiv kritik och kommentarer direkt till lärarna.
Kursnämnds-representanter är:
Ritsal 1: Sofia Ivers
Ritsal 2: Ida Almgren
Ritsal 4: Robert Olsson
Ritsal 5: Hind Al-Jarah
Ritsal 5: Axel Bäärnhielm
Tider för kursutvärdering:
Torsdag 9 februari - Allmän avstämning kring genomförande och arbetsklimat.
Torsdag 2 mars - Utformning av kursenkät
Fredag 17 mars - Gemensamt kurssamtal
V:14-17 alt. september - Avslutande kursnämnd
Länk till kursplanen i Studieportalen Studieplan
Kurssammanfattning:
| Datum | Information | Sista inlämningsdatum |
|---|---|---|