Course syllabus

Kurs-PM

TEK 130 Vetenskapshistoria lp4 VT23 (7.5hp)

Kursen ges av avdelningen för Teknik, vetenskap och samhälle vid institutionen för Teknikens ekonomi och organisation.

 

Allmän information

Första föreläsningen i kursen hålls onsdag den 22/3 kl 13.15 i HC1. Se schema för övriga tider och kursintroduktionen för mer info om kursen. De enda tillfällena med obligatorisk närvaro i kursen är eftermiddagen den 10/5 och en av förmiddagarna den 15/5 eller den 17/5. Håll koll på Announcements för senaste information.

Sista dag för ändring av kurser i LP4 är den 24e mars och sista dag för registrering på kursen i Ladok är den 28e mars (mer info här). Om du är registrerad och efter ett dygn ännu inte fått tillgång till hela kurshemsidan, mejla studentcentrum@chalmers.se

 

Kontaktuppgifter

Kursansvarig:
Julia Ravanis, doktorand i teknikhistoria. Kontakta Julia för frågor om kursupplägg, kurshemsida, kurslitteratur och inlämningar: julia.ravanis@chalmers.se

Examinator:

Per Lundin, biträdande professor i teknikhistoria. Kontakta Per för övergripande frågor om kursens syften och lärandemål: per.lundin@chalmers.se

Lärare:

Gustav Holmberg, docent och universitetslektor i idé- och lärdomshistoria på GU.

Anna Åberg, docent i teknikhistoria, Chalmers.

Saara Matala, post-doc i teknikhistoria, Chalmers.

Kursassistent:

Jack Vahnberg, student i vetenskapsteori och nationalekonomi.

 

Syfte och lärandemål

Syfte

Kursen ger en översikt av den moderna vetenskapens framväxt från den vetenskapliga revolutionen fram till idag, med ett särskilt fokus på 1900‐talet. Den placerar vetenskapliga idéer och vetenskaplig praktik i ett socialt, politiskt, ekonomiskt och kulturellt sammanhang.

Lärandemål

Efter fullgjord kurs ska studenten kunna:

-    Redogöra för de övergripande dragen i den moderna vetenskapens framväxt.

-    Beskriva och analysera de sociala, politiska och kulturella faktorer som formar vetenskaplig utveckling.

-    Tolka och förklara historiska förlopp.

-    Redogöra för grundläggande teoretiska begrepp och förklaringsmodeller inom vetenskapshistoria.

-    Problematisera de samhälleliga konsekvenserna av den moderna vetenskapens framväxt.

-    Uppmärksamma de etiska problem som vetenskaplig utveckling kan vara behäftad med.

-    Skriva argumenterande text.

 

Kursens upplägg

Undervisningen består av tre moment: föreläsningar, diskussionstillfällen och inlämningsuppgifter. Inlämningsuppgifter lämnas in i Canvas, föreläsningar och gruppdiskussioner sker fysiskt.

Föreläsningar:

Kursen består av sex längre föreläsningar som behandlar centrala vetenskapshistoriska teman eller tidsperioder. Två kortare föreläsningar handlar om essäistiskt skrivande, som studenterna praktiserar i inlämningsuppgifterna.

Diskussionstillällen:

Vid tre tillfällen hålls gruppdiskussioner i klassrum, där studenterna först får diskutera en frågeställning på egen hand i små grupper och sedan i helklass. Frågeställningarna utgår från kurslitteraturen och studenterna förväntas ha läst litteraturen inför gruppdiskussionen. Närvaro är obligatorisk enbart på den tredje gruppdiskussionen den 10/5, och då ska studenterna även ha lämnat in diskussionsunderlag. 

Vecka 20 hålls ett lärarlett litteraturseminarium, där delar av kurslitteraturen diskuteras. Fysisk närvaro och aktivt deltagande på seminariet krävs för att få godkänt i kursen. Inför seminariet ska studenterna ha förberett diskussionsunderlag. Seminariet är 45 min långt och genomförs i grupper om cirka tio personer. Tillgängliga tider finns på förmiddagarna den 15/5 och den 17/5.

Inlämningsuppgifter:

Under kursen delas fyra inlämningsuppgifter ut, som anknyter till föreläsningarnas tematik. Frågorna ska besvaras skriftligt, i essäer om 800±100 ord. Den första uppgiften kan antingen göras individuellt eller i par om två, resterande görs individuellt. Inlämning sker via Canvas. För godkänt i kursen krävs godkänt på de fyra första obligatoriska inlämningsuppgifterna. Dessutom krävs godkänt på två kamratgranskningar, där studenterna läser och ger återkoppling på varandras inlämningar. Dessa görs i samband med inlämning av uppgift 2. Den femte inlämningsuppgiften krävs för överbetyg och är valfri. För mer detaljerade instruktioner, se hemtentamensinstruktionen.

 

Examination

För godkänt betyg (3) i kursen krävs följande:

• Godkänt på de fyra obligatoriska inlämningsuppgifterna.
• Två godkända kamratgranskningar i samband med inlämningsuppgift 2.
• Närvaro och aktivt deltagande i gruppdiskussion III och godkänt diskussionsunderlag
• Närvaro och aktivt deltagande vid seminariet och godkänt diskussionsunderlag.

För överbetyg (4, 5) i kursen krävs utöver kraven för betyg 3:

• Överbetyg på den femte, valfria inlämningsuppgiften.

De fyra första obligatoriska hemuppgifterna betygsätts med icke godkänt eller godkänt. Om någon av dessa inte bedöms som godkänd ges möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt innan terminens slut. Den femte inlämningsuppgiften är valfri, går inte att komplettera och betygsätts med U, 3, 4 eller 5.

 

Litteratur

Litteraturen består av en kursbok och ett antal artiklar/bokutdrag, se nedan. Kursboken finns till försäljning på Store. Den kan även köpas i de flesta nätbokhandlar och det finns några ex på Chalmers bibliotek. Artiklarna finns tillgängliga för nedladdning i Canvas.

Kursbok:

Bowler, Peter J. & Iwan Rhys Morus, Making Modern Science: A Historical Survey, 2:a upplagan (Chicago & London: University of Chicago Press, 2020). (OBS det är viktigt att det är 2:a upplagan, kursen utgår från text som inte finns med i 1:a upplagan)

Artiklar och bokutdrag:

Andersson, Jenny, The Future of the World: Futurology, Futurists, and the Struggle for the Post-Cold War Imagination (Oxford: Oxford University Press, 2018), s. 75–97.

Berner, Boel, “Educating Men: Women and the Swedish Royal Institute of Technology, 1880–1930”, i Crossing Boundaries, Building Bridges: Comparing the History of Women Engineers, 1870s–1990s, Annie Canel, Ruth Oldenziel & Karin Zachmann (red.) (Amsterdam: Harwood Academic, 2000), s. 75–102.

Edgerton, David, “The Linear Model” Did not Exist,” The Science-Industry Nexus. History, policy, implications. Eds. Grandin, Wormbs, Widmal (Nobel Symposium, 2004): 31–58.

Hughes, Thomas P., “How Did the Heroic Inventors Do It?”, American Heritage of Invention and Technology 1, no. 2 (1985), s. 18–25.

Irwin, Alan & Wynne, Brian (red.), Misunderstanding science? The public reconstruction of science and technology (New York: Cambridge University Press, 1996), s. 1–10.

Jahoda, Gustav, Images of savages: Ancient roots of modern prejudice in western culture (London and New York: Routledge, 1999) s 1–12.

Kirby, David A, Lab Coats in Hollywood: Science, Scientists, and Cinema (Cambridge, MA: MIT Press, 2013), s. 21–63.

Ministry of Enterprise and Innovation, The Swedish Innovation Strategy, 2012.

Oreskes, Naomi, Science on a Mission: How Military Funding Shaped What We Do and Don't Know about the Ocean (Chicago & London: University of Chicago Press, 2021), s. 8–14 & s. 469–502.

Sörlin, Sverker, Naturkontraktet: Om naturumgängets idéhistoria (Stockholm: Carlssons, 1991), s. 51–81.

Traweek, Sharon, Beamtimes and Lifetimes: The World of High Energy Physicists (Cambridge, MA: Harvard University Press, 1988), s. 74–106.

Williams, Rosalind, Retooling. A Historian confronts Technological Change (MIT Press, 2002), s. 28–89.