Kursöversikt

Kurs-PM

ACE245, Arkitektur, teori och hållbarhet

Kursen ges av institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

Innehåll:

Arkitektur och teori, 4,5 hp

Hållbar utveckling, 3 hp.

Länk till kursplanen i Studieportalen Studieplan

 

Kontaktuppgifter

Examinator:

Julia Fredriksson; julia.fredriksson@chalmers.se

Kursledare:

Julia Fredriksson julia.fredriksson@chalmers.se

John Helmfridsson helmfrij@chalmers.se

Joanna Gregorowicz-Kipszak joanna.gregorowicz@chalmers.se

Handledare

Julia Fredriksson julia.fredriksson@chalmers.se

Joanna Gregorowicz-Kipszak joanna.gregorowicz@chalmers.se

Maja Kovacs maja.kovacs@chalmers.se

Erica Hörteborn erica.horteborn@chalmers.se

Anna-Johanna Klasander anna-johanna.klasander@chalmers.se

John Helmfridsson helmfrij@chalmers.se

Janneke van der Leer janneke.vanderleer@chalmers.se

 

Introduktion / Kursens syfte

Kursen ger studenterna en introduktion till utbildningens upplägg och innehåll, arkitekturämnet, arkitektyrket och till arkitektur och hållbarhet. Avsikten är att ge studenterna en introduktion till och en överblick över de olika kunskapsområden som de kommer att möta under utbildningen och i yrkeslivet. Särskilt fokus riktas mot arkitekturämnets tvärdisciplinära karaktär som bygger på både akademisk kunskap inom flera olika vetenskapliga fält (teknikvetenskap, samhällsvetenskap, konst och humaniora) och på konstnärliga och hantverksmässiga färdigheter. Kursen belyser teorier om form och rum samt designteori och designmetodik genom att introducera dess centrala begrepp, tankefigurer och metoder. Kursen ger också studenterna en introduktion till hållbar utveckling utifrån tre för arkitektur relevanta perspektiv: Arkitekturprofessionens olika roller och ansvar i relation till hållbar utveckling, resursperspektivet i relation till den byggda miljön och planetära gränser samt det sociala perspektivet där hälsosamma och jämlika livsmiljöer står i fokus.

 

Lärandemål

Efter fullgjord kurs skall studenten kunna:

• Beskriva arkitektens profession och arkitektens olika yrkesroller.
• Beskriva och exemplifiera arkitekturens tvärdisciplinära karaktär och dess förankring i både akademisk kunskap inom flera olika vetenskapliga fält och konstnärliga färdigheter med användning av viktiga grundbegrepp.
• Beskriva centrala begrepp, tankefigurer och metoder inom teorier om form och rum samt designteori. 4. Beskriva hållbarhetsutmaningar i relation till arkitektur och stadsbyggnad med användning av viktiga grundbegrepp, ge exempel och principlösningar ur resursperspektivet och det sociala perspektivet samt reflektera över målkonflikter.
• Reflektera och tänka kritiskt om arkitekturens och stadsbyggandets roll i hållbar samhällsutvecklingen och om arkitektens framtida yrkesroll.

 

Kursens upplägg / innehåll / genomförande

Genom att ge studenterna en introduktion till utbildningens upplägg och innehåll, till arkitekturämnet, arkitektens olika roller och till hållbarhetsperspektiv på arkitektur är avsikten att ge en bred introduktion till arkitekturfältet och till arkitektutbildningen. Kursen innehåller två moduler: Arkitektur och teori (4,5 HP) och Hållbar utveckling (3 HP). Modulerna behandlas delvis separat i kursen, delvis integrerat. Kursen består av fyra delar som var och en innehåller olika teman. Kursens övergripande struktur ser ut så här:

Del A: Arkitekturämnet
Kursintroduktion och utbildningens upplägg och innehåll

Arkitekturämnets tvärvetenskapliga karaktär
Designteori och designmetodik

Inlämning 1: Arkitekturämnet, designteori och designmetodik.
Perspektiv på rum

Inlämning 2: Perspektiv på rum

Del B: Arkitektyrket
Arkitektens roller och ansvar

Inlämning 3: Arkitektrollen
Arkitektens arbetsplats

Inlämning 4: Studiebesök

Del C: Arkitektur och hållbarhet

Hållbara livsmiljöer

Inlämning 5: Hållbara livsmiljöer

Visioner

Inlämning 6: Visioner

Del D: Reflektioner

Inlämning 7: Reflektioner

 

Första delen av kursen är del A: Arkitekturämnet, som ingår i modulen Arkitektur och teori. Denna del av kursen startar med en introduktion till kursen och till utbildningens upplägg och innehåll som ger studenten en överblick över vilka kunskaper och färdigheter som arkitektutbildningen innehåller. Därefter riktas fokus mot arkitekturämnet, med särskilt fokus på arkitekturämnets tvärvetenskapliga karaktär, som bygger på både akademisk kunskap inom flera olika vetenskapliga fält inom teknikvetenskap, samhällsvetenskap, konst och humaniora, och på konstnärliga och hantverksmässiga färdigheter. Vidare introduceras studenten till akademiskt arbete och akademiskt förhållningssätt. Detta görs genom föreläsningar och litteraturseminarier. Efter denna introduktion till arkitekturämnet riktas fokus mot de för arkitekturen centrala begreppen gestaltning och rum. Introduktionen till begreppet gestaltning ges genom föreläsningar och seminarier kring designteori och designmetodik. Begreppet rum introduceras med ett antal föreläsningar som visar olika ingångar och perspektiv som kan användas för att analysera, tolka och gestalta rum. Därefter genomförs en gruppuppgift där studenterna får pröva att analysera rum utifrån olika perspektiv.

Därefter följer del B: Arkitektyrket, som berör både modulen Arkitektur och teori samt modulen Hållbar utveckling. Här introduceras och diskuteras arkitektens olika yrkesroller, arkitektrollens förändring och arkitektens olika roller i samhället, där olika perspektiv, möjliga arbetsområden och arkitektens ansvar och möjligheter att bidra till en hållbar utveckling presenteras. Denna del av kursen innehåller av två teman: Arkitektens roller och ansvar, som består av föreläsningar och seminarier, samt Arkitektens arbetsplats, där studenterna gör studiebesök på olika arbetsplatser för att ge studenterna en fördjupad inblick i arkitektens arbetsfält.

Kursens tredje del är del C: Arkitektur och hållbar utveckling, som ingår i modulen Hållbar utveckling. Denna del består av två teman: hållbara livsmiljöer samt visioner. Här introduceras hållbarhet inom arkitekturfältet med fokus på bland annat resurser & resiliens, som fokuserar på resursuttag och resursflöden i relation till den byggda miljön och planetära gränser och människornas livsmiljö som fokuserar på gestaltning av hälsosamma inom- och utomhusmiljöer. Denna del av kursen består av föreläsningar, seminarier, workshops och kortare övningar.

I kursens sista del, del D: Reflektioner, genomförs en reflektionsuppgift, där studenterna får reflektera över de kunskaper och färdigheter de fått i kursen och vad de tar med sig i sina fortsatta studier. Denna del av kursen ingår både i modulen Arkitektur och teori och i modulen Hållbar utveckling.

 

Organisation

Kursen består av föreläsningar, seminarier, kortare gruppövningar och workshops. Arbetet utförs både individuellt och i mindre grupper. De kunskaper man lärt sig i kursens olika delar sammanställs sedan i en sammanfattande reflektionsuppgift.

Julia Fredriksson har som examinator ett övergripande ansvar för kursen. Dock har olika lärare ansvar för kursens olika delar. Julia Fredriksson och Joanna Gregorowicz-Kipszak är ansvariga för del A: Arkitekturämnet samt del D: Reflektioner. John Helmfridsson är huvudansvarig för del B: Arkitektrollen samt del C: Hållbar utveckling. Därutöver finns även handledare som handleder och leder seminarier, gruppdiskussioner genomgångar.

 

Schema

Schema för kursen finns som Pdf på Canvas/Övergripande information. Eventuella schemaändringar annonseras via meddelande på Canvas samt genom ändring i schemat. Kursens övergripande struktur och lokalbokningar finns även i TimeEdit, dock innehåller TimeEdit inte alla detaljer och uppdateras inte alltid vid schemaändringar. TimeEdit

 

Integrerat lärande

Kursen ger en grundläggande teoretisk introduktion till arkitekturämnet och arkitektyrket. Därmed är avsikten att sätta de kunskaper och färdigheter studenten kommer lära sig under utbildningen i ett sammanhang som hjälper studenten att orientera sig inom arkitekturfältets olika delar. Kursen ger en introduktion till centrala begrepp, såsom gestaltning, rum och hållbar utveckling, som används och utvecklas i andra kurser. Till exempel ger kursen en teoretisk introduktion till begreppen rum och gestaltning, medan kurserna Introduktion till form och rum och Byggnadens rum, som går parallellt, ger en mer praktiskt, gestaltningsorienterad introduktion till dessa begrepp.

 

Kommunikation

Kommunikation mellan lärare och studenter sker via Canvas och/eller e-post.

 

Examination och kompletteringar

Kursen innehåller ett flertal kortare övningar, seminarier samt inlämningsuppgifter. För att bli godkänd i kursen krävs aktivt deltagande vid seminarier, övningar och genomgångar samt godkända inlämningsuppgifter. Närvaro vid föreläsningar kommer inte kontrolleras. Dock bygger inlämningsuppgifter på att man kan visa att man tagit till sig innehållet i kursens föreläsningar.

Frånvaro vid enstaka tillfällen kan kompletteras med kompletteringsuppgifter. Kompletteringar lämnas in under Canvas/Uppgifter/Kompletteringar, där också instruktioner för kompletteringar publiceras. Kompletteringsuppgifter som lämnas in innan kursens sista dag, dvs den 11 januari 2024, kommer hanteras i samband med ordinarie examination av kursen. Om delar av kursen saknas när kursen avslutas hänvisas studenten till att lämna in kompletteringar i samband med Chalmers omtentaperioder. Om studenten har missat en betydande del av kursen och studenten inte bedöms kunna uppfylla lärandemålen enligt kursplan behöver kursen läsas om.  

 

Kurslitteratur (kommer att uppdateras innan kursstart)

I kursen ingår en obligatorisk kursbok, Att skapa det tänkta: en bok för arkitekturintresserade, som finns att köpa på Store. Övrig obligatorisk litteratur finns att tillgå digitalt.

 

Arkitekturämnets tvärvetenskapliga karaktär

Obligatorisk litteratur:

Krupinska , J. (2016). Att skapa det tänkta: en bok för arkitekturintresserade. Lund, Studentlitteratur. Finns att köpa på Store.

• Kapitel 2: Osäkerheter i professionen
• Kapitel 3: Vad bör man kunna?

Caldenby, C. (2011) Inledning i Caldenby, C. & Nygaard, E. (red). (2011). Arkitekturteoriernas historia. Stockholm, Formas. Finns som Pdf på Canvas.

Designteori och designmetodik

Obligatorisk litteratur (ej fullständig, kommer att uppdateras):

Krupinska , J. (2016). Att skapa det tänkta: en bok för arkitekturintresserade. Lund, Studentlitteratur. Finns att köpa på Store.

• Kapitel 6: Designprocessen

 

Arkitektens roller och ansvar

Obligatorisk litteratur

Grange, Kristina, Den svenska arkitekten - fast i ett historiskt etablerat styrkeförhållande, 2010. Tillgänglig som pdf på nätet inom: Makten över rummet. https://arkitektur.se/projekt/intervju/arkitekter-kan-aterta-sin-position-i-byggprocessen/

Film: Parvin, Alastair. (02-2013). Architecture for people by people. TED-talk. (13 min)

Film: Aravena, Alejandro. (09-2014). My architectural philosophy? Bring the community in the process. TED-talk. (16 min)

Frivillig litteratur

https://arkitekten.se/debatt/den-forandrade-arkitektrollen-behover-ett-nytt-sprak/

https://arkitektur.se/projekt/intervju/arkitekter-kan-aterta-sin-position-i-byggprocessen/

https://www.byggindustrin.se/alla-nyheter/blogg/vem-behovs-25541/

https://arkitektur.se/debatt/fler-arkitekter-maste-bli-aktivister/

 

Hållbara livsmiljöer

Obligatorisk litteratur

Sveriges arkitetker: Vägen framåt.

https://arkitekten.se/nyheter/jan-gehl-satter-manniskan-forst-i-planeringen-av-staden/

https://arkitekten.se/nyheter/helen-hard-tror-pa-skonhetens-betydelse/

Högberg, Lovia (2015) Vad säger forskningen om social hållbarhet vid renovering? I Lind och Mjörnell eds. Social hållbarhet med fokus på bostadsrenovering. SIRen rapport 2015:4, sid 15-28 (Antologin finns som pdf på nätet)

Mooi, Alexander (2014). What will the architect be doing next? Footprint 8(14):119-128.

Frivillig litteratur

Gestaltad livsmiljö: https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/gestaltad-livsmiljo/politik/

Vår livsmiljös betydelse för god och jämlik hälsa, Folkhälsomyndigheten rapport 23068, sid 10-20, https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/v/var-livsmiljos-betydelse-for-en-god-och-jamlik-halsa/?pub=93308

Delshammar, T., Fors, H., (2010) Gröna och blå strukturer för en hållbar stadsutveckling (Landskap Trädgård Jordbruk 2010:16) Alnarp, SLU, Sida 3-21 (finns som PDF på nätet)

Burke, Sinéad. (03-2017). Why design should include everyone. TED-talk. 10 min

Nils Philips, Röstånga - https://socialtbyggande.se/konferens/socialt-byggande-2019/dokumentation/

 

Visioner

Obligatorisk litteratur

V48: Arkitekten som innovatör av framtider: https://arwidssonstiftelsen.se/arkitekten_innovator/

V49: Backcasting: https://klimat2030.se/content/uploads/2017/10/backcasting-som-metod-i-workshops1.pdf

V50:  Video: Tidsresenären: https://www.svtplay.se/video/edPggYq/tidsresenaren

Frivillig litteratur

Film: Warhurst, Pam. (05-2012). How we can eat our landscapes. TED-talk (13 min)

Göteborgs Stad (2019). Case Kvillebäcken.