Course syllabus

Kurs-PM

ARK064 Bevarande och omvandling lp1 HT23 (15 hp)

Kursen ges av institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

 

Vårt kulturarv är en omistlig kunskapskälla för att förstå vår historia; våra mänskliga förhållanden till varandra, till natur, handel, religion och kultur, till hur städer och orter har utvecklats socialt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt. Att tillägna sig och bearbeta dessa kunskaper är avgörande när vi som arkitekter arbetar med vår nutid och framtid. Ju mer vi vet om en plats och dess landskap i vid mening, desto lättare blir det att läsa och klokt integrera dess olika värden i det vi planerar och gestaltar. Här berättas om kontinuitet, variation, kontraster och karaktärer som förmedlar tillhörighet eller nyfikenhet och en önskan om att veta varför, hur och när.

Kontaktuppgifter

Lärarlag

Sven Olof Ahlberg, so@kulturbyggnadsbyran.se
Emilié Sörberg, emilie.sorberg@chalmers.se 
Oscar Carlsson, oscar@bjorg.se
Bri Gauger, bri.gauger@chalmers.se
Tomas Gustavsson, tomas@konstruktioner.se
Paula Wahlgren, paula.wahlgren@chalmers.se
Maja Kovacs, maja.kovacs@chalmers.se
Johan Linton, linton@chalmers.se
Peter Lindblom, pl@chalmers.se
Tabita Nilsson, tabita@chalmers.se
Andreas Norrman, andreas.norrman@malmstromedstrom.se
Karl-Gunnar Olsson, karl-gunnar.olsson@chalmers.se
Linda Andersson, linda@fredblad.se

Handledare arkitekturprojekt
Oscar Carlsson ,handledningsgrupp 1
Linda Andersson, handledningsgrupp 2
Andreas Norrman, handledningsgrupp 3

Kursledning
Oscar Carlsson
Karl-Gunnar Olsson

Examinator
Karl-Gunnar Olsson
Telefon 0703-088350

 

Kursens syfte

Kursen är ett arkitekturprojekt som genom undersökande studier utvecklar förståelse för vårt befintliga byggnadsbestånd - dess historia, egenskaper, värden, problem, tekniska villkor och möjligheter för framtida nyttjande. Kursen bygger vidare på tidigare kurser årskurs 1. I det här projektet lyfts speciellt sammanhangens/kontextens komplexitet fram och hur den påverkar och driver arkitektarbetet.  Skissprocessen utvecklas och det fysiska modellbyggandet tränas liksom färdigheter CAD och layout med olika presentationsverktyg.

Arkitekturprojektet bearbetar ett växelspel mellan rumsliga upplevda kvalitéer och ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella värden. Arbetet sker utifrån och in, från område och kvarter till byggnad och detalj, och leder till ett omvandlingsförslag avseende såväl situation som byggnad.  Arkitektens metoder, verktyg och värderingsförmåga tränas - att beskriva, förklara, skissa, identifiera, utarbeta och värdera. De kunskaper som kursen bidrar med kopplar framåt och förbereder bland annat för kurserna Arbetets rum och Stadsrum. 

 

Schema

Detaljerat kursschema hittar ni i Canvas kalender. Här hittar ni information om varje dags aktiviteter med tid, plats samt länkar för anmälan till handledningstider. Det händer att justeringar och ändringar behöver göras under pågående kurs och vi uppdaterar då informationen i kalendern. Ta för vana att dubbelkolla schemahändelserna för att ta del av eventuella ändringar.

I TimeEdit finns en mer kortfattad sammanfattning av varje dags aktiviteter.

 

Föreläsningar

I den mån vi har tillgång till föreläsares presentationsmaterial gör vi den tillgänglig under länken nedan.

30/8 Tomas Gustavsson: Murningshantverkets ursprung och utveckling, Murverkskonstruktioner, Förbandsmurning

7/9 Marie Kalmnäs: InDesign

25/9 Bri Gauger: Arkitektur och social hållbarhet

28/9 Gerd Bloxham Zettersten: Arkitektur och tegel

2/10 Charlotta Berggren: Klimatsystem

3/10 Charlotte Berggren: Brand

4/10 Paula Wahlgren: Introduktion Fukt  Inne- och uteklimat  Fukttillskott  Värmeledning och U-värden

5/10 Paula Wahlgren: Fukt i luft  Fukttransport och beräkning  Fukttransport och beräkning Ånggenomsläpplighet och värmeledningsförmåga

9/10 Paula Wahlgren: Risker med fukt, Fukt i material, Tilläggsisolering, Redovisning och Diagram

10/10 Tomas Gustavsson: Murverk som bärande konstruktioner, Byggnadsteknisk utformning, Fullmurade tegelväggar

 

Kurslitteratur

Plattform Kulturhistorisk värdering och urval
Grundläggande förhållningssätt för arbete med att definiera, värdera, prioritera och utveckla kulturarvet

Tillämpad byggnadsfysik
Pettersson, B.-Å. (2018). Studentlitteratur, ISBN 9789144123936
(Finns att köpa på STORE)

 

Referenslitteratur

Kulturhistorisk värdering av bebyggelse
Axel Unnerbäck, RAÄ, ISBN 91-7209-2509-3

Fem Pelare
Stig Robertsson, RAÄ, ISBN 978-91-7209-609-7

Plan- och bygglag (2010:900)

Boverkets Byggregler, BBR
Boverkets Byggregler, BBR, BFS 2011:6 som pdf

Praktisk husbyggnadsteknik
Sandin K. (2019). Studentlitteratur. ISBN 9789144131580

Så byggdes husen 1880-2000
Björk, C., Kallstenius, P., & Reppen, L. (2013). Svensk Byggtjänst. ISBN 9789173336185

Byggnadsfysik: så fungerar hus
Hagentoft, C. E., Sandin K. (2017). Studentlitteratur. ISBN 9789144114484

DIVE (Dive, Interpret, Verify, Evaluate)
Analysmetod för kulturhistorisk platsanalys

Om bygningskulturens transformation
Christoffer Harlang og Albert Algreen-Petersen (red.) (2015). GEKKO publishing. ISBN: 978-87-92949-03-5

How Buildings Learn: What Happens After They're Built
Stewart Brand. (1995). Penguin Books. ISBN 978-0140139969
Finns för nedladdning på nätet

Theory of restoration
Cesare Brandi (2005). Roma: Istituto centrale per il restauro

Monumentvårdens begynnelse : restaurering och friläggning av antika monument i Rom 1800-1830 = Denkmalspflege in Rom 1800-1830
Marita Jonsson (1976).  Diss. Uppsala : Univ.

Palladio's Rome : translation of Andrea Palladio's two guidebooks to Rome
Andrea Palladio, Vaughan Hart & Peter Hicks (2006).  New Haven: Yale University Press.

Architecture reborn : the conversion and reconstruction of old buildings
Kenneth Powell (1999). London: Laurence King.

Tobias Sasioglu: Building with presence. Examensarbetet i Arkitektur 2020.

Obsolescence: An Architectural History
Daniel M Abraham (2016). University of Chicago Press. ISBN 9780226313450

Buildings Must Die: A Perverse View of Architecture
Stephen Cairns, Jane M Jacobs (2019). MIT Press. ISBN 9780262534710

Contested Cities: Social Process and Spatial Form. Harvey, David (1997). Richard LeGates and Frederic Stout (Eds.),
In The City Reader (3rd ed., pp. 227–34).

Rethinking the Social in Architecture: Making Effects. Gromark, Sten, Jennifer Mack, and Roemer van Toorn,( Eds.), (2018) Vol. 1. Actar.

Fair by design. Addressing the paradox of inclusive design approaches
Bianchin, & Heylighen. (2017). The Design Journal, 20(sup1), S3162-S3170. doi:10.1080/14606925.2017.13 52822

Ten questions concerning inclusive design of the built environment
Heylighen, Van der Linden, & Van Steenwinkel. (2016). Building and Environment, 1(11). doi:10.1016/j. buildenv.2016.12.008

Modernismens tegelfasader. Tägil, T, Gustavsson, T och Bergkvist, K (2011). Arkus. ISBN 9789197895736

Moderna tegeldetaljer med teglet materialitet som utgångspunkt. Gustavsson, T (2008). Arkus. ISBN 9789197895743

Tegel: Tillverkning - konstruktion -gestaltning. Lindgren, J och Moeschlin, J (1985, 2:a uppl.). Svensk Byggtjänst.

Bärande murverk i modern arkitektur. Schultz O och Månsson M. (1994). Arkus.

Mur sten. Forudsætninger, problemer, muligheder. Jensen, Mette Jerl (2008) CINARK.

Byggnadstekniken: metoder och idéer genom tiderna. Cornell Elias (1979). Byggförlaget. ISBN 9185194131

 

Arkitekturprojektets upplägg

Detta år arbetar vi med Alafors fabriksområde som ligger strax utanför Nol,  tre mil norr om Göteborg. Området var ursprungligen ett spinneri (Ahlafors Spinneri) som i mitten av 1800-talet förlades hit på grund av de många högt belägna sjöar som finns i området. Ett rörsystem från sjöarna ner mot Göta Älv via spinneriet skulle förse området med energi. 

Idag ägs och förvaltas området av Svenska Stenhus som äger och hyr ut lokaler och lägenheter. De renoverar och anpassar byggnader för olika hyresgästers behov och bygger även nytt. I Alafors fabriker möter vi många former av tillägg och ändringar i det ursprungliga byggnadsbeståndet samt delar som är i förfall och inte används.

Projektgången i kursen är indelat i fem tydliga faser: INVENTERING, KONCEPT, BEARBETNING, KOMMUNIKATION och REFLEKTION. De fyra första faserna är logiska steg som för er till ett färdigt projektförslag. Den sista fasen, REFLEKTION, är en individuell återblick och en reflektion över förslagets och processens styrkor och svagheter, och ett material som ni tillsammans med projektplanscherna sparar i er projektportfölj inför utbildningens kommande portföljsamtal.

Varje fas är sin egen deluppgift som ni sammanställer och lämnar in. Varje sådan inlämning blir en plattform för nästa fas så att ni gradvis bygger ert projektförslag. Vid slutinlämningen så återanvänder ni materialet från de tidigare inlämningarna som kontext till ert förslag enligt illustrationen nedan.

 

 

Princip för de olika momenten och hur de presenteras vid slutinlämningen.

 

De olika faserna introduceras efterhand och beskrivs utförligt under Uppgifter i Canvas. Kort kan sägas att inventeringsfasen är er förundersökning där ni lär er platsen och byggnaden. Ni kartlägger problem, möjligheter och kvaliteter och beskriver dess karaktär. Ni tar under denna fas även fram ert kommande arbetsunderlag i form av dwg-ritningar utifrån uppmätning på plats, korrigerade arkivhandlingar, foton, noteringar, etc. Under konceptfasen formulerar ni spelreglerna för ert projekt. Utifrån er nyvunna kunskap och era värderingar, formulerar ni vilka befintliga värden ni vill förvalta och motiverar varför, vilka nya värden ni vill skapa och hur ni tänker er åstadkomma dem samt för vem ni ritar. Konceptet blir sedan den röda tråd som leder er genom bearbetningsfasen där ni utformar ert projekt. Här gör ni mer djuplodande undersökningar kring de frågor som berör just ert projekt och arbetar fram ett genomtänkt och sammanhållet transformationsförslag. Under kommunikationsfasen fokuserar ni främst på att färdigställa och på bästa sätt framställa projektet i ritningar, bilder och genomtänkt text. Ni övar också på att presentera ert projekt muntligt. I reflektionsfasen gör ni en individuell återblick över er arbetsprocess och det förslag ni tagit fram. Genom att individuellt lyfta fram styrkor och svagheter i process och förslag har ni en möjlighet att lyfta delar som ni i grupparbetet har fått kompromissa med. Men framför allt ger ni er själva en möjlighet att ta ställning till vad ni vill arbeta vidare med och kanske ge ett särskilt fokus i nästa projekt. Arkitekturutbildningen är en individuell och iterativ resa där varje avslutat projekt, klokt reflekterat, bidrar till genomförandet av nästa. Ni kommer att ha en handledning efter slutkritiken där ni går igenom era reflektioner och där det finns möjlighet att komplettera och diskutera den respons ni fått från era kritiker.  

 

Föreläsningar och handledning

Längs med vägen har ni föreläsningar som ger er kunskaper, verktyg och inspiration för ert fortlöpande arbete; Allt från hur man gör layouter i Indesign till grundläggande kunskaper om ventilation, brand och regelverk förknippat med byggande (BBR). 

Projektgrupperna är fördelade över tre handledningsgrupper som respektive leds av Linda Andersson, Andreas Norrman och Oscar Carlsson. Vilken handledningsgrupp ni tillhör hittar ni här

Ni har en värdefull resurs i era handledare som följer er och ert arbete genom hela kursen. Handledarna svarar på frågor och för en diskussion kring ert arbetsmaterial. De hjälper er att hålla tidplan och struktur i arbetet så att ni disponerar tid och energi på ett klokt sätt.

Handledningen är schemalagd och obligatorisk. Ni bokar själva vilken tid på dagen som passar er bäst i ett gemensamt Google-dokument som uppdateras alltefter kursen fortlöper. Det är viktigt att ni förbereder er för varje handledningstillfälle - tar med relevant arbetsmaterial och har förberett vilka frågor ni vill diskutera. 

Ni kommer också att få en mer specifik handledning som är anpassad för den fas ni befinner er i. Tomas Gustavson ger teknisk handledning kring tegel ,Sven-Olof Ahlberg om tekniska och antikvariska frågor. Ni har även möjlighet till handledning kring brand och ventilation.

Handledningen sker huvudsakligen i atljén. Några handledningar är utan bokning och är då vid era ritsalar. Sven-Olofs handledning den 26/9 blir i handledningsrum som anges i schemat.

 

Grupparbeten

Bevarande och omvandling är ett av de arkitekturprojekt på kandidatnivån där ni utvecklar projektet i grupp. Här får ni träna er att både argumentera för era förslag och idéer och att kompromissa. För att stödja grupparbetet finns tidigt i kursen en särskild övning kring grupparbete och gruppdynamik.

Ni arbetar primärt i projektgrupper om tre (eller undantagsvis fyra) personer. Indelningen i projektgrupper hittar ni under Personer i CANVAS. Det kan komma att bli någon liten justering när vi vet vilka som verkligen följer kursen.  Projektgruppen organiserar i tid och rum sitt eget arbete. 

 

Närvaro

Full närvaro på handledning, föreläsningar, platsbesök och övningar förutsätts. Om det finns giltigt förfall (t.ex. sjukdom) så skall ni höra av er före den planerade frånvaron. Om det gäller handledning så tar ni detta med er handledare. För övrig frånvaro så meddelar ni Oscar Carlsson via mail. Skriv då fullt namn, grupp, vilken föreläsning det gäller och orsak till frånvaro. OBS! Skriv "ARK064: frånvaroanmälan" i subjektraden. Om frånvaron blir omfattande så kommer vi att kontakta er för en kompletteringsuppgift som motsvarar det kunskapsområdet som missats. Fysisk närvarolista skickas runt under föreläsningar för påskrift.

 

Kursnämnd, kursutvärdering och förändringar sedan förra kurstillfället

Kursen får överlag goda omdömen. Särskilt tre delar av kursens struktur och genomförande har vid flera års kursutvärderingar uppmärksammats och har också vid årets kursplanering fått särskild uppmärksamhet. Det gäller grupparbeten, samordningen av de olika kursmomenten med olika lärarlag och examination samt valet av kommunikation av schema.   

Grupparbetena är en viktig del i träningen av arkitektrollen. Det fungerar i de flesta fall bra men varje år är det någon eller ett par grupper som inte fungerar. Det är då viktigt att både de studenter och handledare det berör så tidigt som möjligt uppmärksammar detta och tillsammans bidrar till att hitta fungerande lösningar. Att kunna ta i och hantera en grupp-process är ett nog så viktigt lärande i träningen att bli arkitekt.

Vi har i kursen valt att integrera kursmomenten Arkitekturens teori och historia och Form och teknik med arkitekturdesignprojektet så att de aktivt bidrar till att informera och stödja designprocessen. Då det är delvis olika lärarlag och examination uppfattas integrationen ibland som rörig. Vi upplever att det senaste årets upplägg med en mer koncentrerad tidsperiod för momentet arkitekturens teori och historia är det som ändå fungerat bäst hittills och vi fortsätter därför i år med det upplägget.

Hur schemat ska kommuniceras är en ständigt pågående diskussion med många olika synpunkter och argument. Förra årets samlade veckoschema fick god kritik, men vi uppfattar ett övergripande önskemål om en likhet mellan olika kurser och kommer därför i år att kommunicera schemat som ett grundschema i TimeEdit och med all detaljerad information i CANVAS.

Kursnämndsrepresentanter för handledningsgrupp 1:
Klara Björnbäck, ritsal 1
Cecilia Andersson, ritsal 2

Kursnämndsrepresentanter för handledningsgrupp 2: 
Alice Ernhjelm Warmboe, ritasl 3

Kursnämndsrepresentanter för handledningsgrupp 3:
Sofie Nolander, ritsal 4
Áron Koch, ritsal 5

Kursnämnder är planerade till:
Måndag den 18/9 12:00 - 12:30   Kursnämndsrepresentanter utsedda, tidigare utvärderingar, dialog om årets utvärderingsprocess.

Tisdag den 3/10 12:15 - 13:00   Uppföljning av och återkoppling kring kursens genomförande så här långt. Möjliga justeringar.

Onsdag den 25/10 12:15 - 13:00   Planering inför avslutande kursuvärdering.

Samtliga kursnämndsmöten äger rum på följande  Zoom-länk och är öppna för alla. Password: ARK064.

 

Lärandemål

Tre kursmoment

Kursen examineras genom tre kursmoment:

• Arkitekturprojekt 8,5 hp
• Form och teknik 4,5 hp
• Teori och historia 2,0 hp

Dessa moment relaterar till hur utbildningen uppfyller kriterierna för arkitektexamen men är invävda i kursens flöde och huvuduppgift - arkitekturprojektet. De tre momenten har olika lärandemål som examineras var för sig, se nedan. Vi har namngett alla uppgifter så att ni kan se vilken uppgift som hör till vilket moment.

Arkitekturprojekt (Del A, 8,5 hp)

- Beskriva och analysera det byggda objektet i relation till stadsrummet och stadens identitet.

- Genomföra beskrivning och analys av befintlig bebyggelse.

- Identifiera och värdera byggnadens potential för förändring.

- Upprätta ett program och gestalta omvandling av befintlig byggnadsmiljö.

- Värdera upprättat förslag i förhållande till såväl befintlig byggnad som omgivande stadsrum.

Form och teknik (Del B, 4,5 hp)

- Redovisa en karaktärisering av en byggnad med avseende på material och byggnadsdelar, rum och rumssamband, inneklimat, installationer, bärande och klimatskyddande system med stöd av texter, skisser, fotografier ritningar samt digitala och fysiska modeller.

- Redogöra för grundläggande mekanismer för värme- och fukttransport

- Uppvisa exempel på en genomförd byggnadsfysikalisk dimensionering i befintlig byggnad och för föreslagen ombyggnad.

- Redogöra för klimatskalets funktioner för olika byggnadsdelar.

- Redogöra för aktuella byggnadsmaterial i termer av: arkitektoniskt uttryck, tillverkning, egenskaper, typer, bearbetning, sammanfogning samt miljöpåverkan.

- Uppvisa utformade byggnadsdetaljer där undersökta material ingår i konstruktion och arkitektur.

Teori och historia (Del C, 2,0 hp)

- Referera till förnyelsens idéer i teorier, historia och praxis

- Reflektera över teoriers tillämpning i förnyelseprojekt 

- Använda en repertoar av förebilder i förnyelseprojekt

- Redogöra för kunskaper och reflektioner i skriftlig form.

 

Examination

Examinationen sker genom aktiv närvaro på samtliga kursaktiviteter samt genom delinlämningar och ett genomfört arkitekturprojekt.  Arkitekturprojektet och momenten är integrerade men examineras separat. För godkänt i respektive momenten krävs följande:

Arkitekturprojekt (Del A, 8,5 hp)

- Aktiv närvaro på samtliga arrangerade platsbesök

- Aktiv närvaro i projektgruppens arbete

- Aktiv medverkan i projektrummets utformning och utveckling

- Godkända och i tid inlämnade deluppgifter Inventering, Koncept och Bearbetning

- Aktiv närvaro på gruppseminariet koncept

- I anvisat format inlämnat, muntligt redovisat och godkänt arkitekturprojekt

- Godkänd inläsning och kritik av annan grupps arkitekturprojekt

- Godkänd inlämning av egen reflektion över process och resultat (portföljreflektion)

- Godkänd närvaro på föreläsningar och under examinationsdagar

Form och teknik (Del B, 4,5 hp)

- Godkända modellbyggen (plats, struktur, detalj)

- Godkänd inlämning "Klimatskal"

- Godkänd redovisning av minst en detalj i arkitekturprojektet

Teori och historia (Del C, 2,0 hp)

- Godkänd närvaro på föreläsningar

- Godkänt modellbygge

- Godkänt arbete med minst ett referensobjekt i redovisningen av arkitekturprojektet

 

Lärandemål

Projekt 
(Del A, 8,5 hp)
- Beskriva och analysera det byggda objektet i relation till stadsrummet och stadens identitet.
- Genomföra beskrivning och analys av befintlig bebyggelse.
- Identifiera och värdera byggnadens potential för förändring.
- Upprätta ett program och gestalta omvandling av befintlig byggnadsmiljö.
- Värdera upprättat förslag i förhållande till såväl befintlig byggnad som omgivande stadsrum.

Form och teknik Karaktärisering samt byggnadsfysik och ombyggnad
(Del B, 4,5 hp)
- Redovisa en karaktärisering av en byggnad med avseende på material och byggnadsdelar, rum och rumssamband, inneklimat, installationer, bärande och klimatskyddande system med stöd av texter, skisser, fotografier ritningar samt digitala och fysiska modeller.
- Redogöra för grundläggande mekanismer för värme- och fukttransport

- Uppvisa exempel på en genomförd byggnadsfysikalisk dimensionering i befintlig byggnad och för föreslagen ombyggnad.
- Redogöra för klimatskalets funktioner för olika byggnadsdelar.
- Redogöra för aktuella byggnadsmaterial i termer av: arkitektoniskt uttryck, tillverkning, egenskaper, typer, bearbetning, sammanfogning samt miljöpåverkan.

- Uppvisa utformade byggnadsdetaljer där undersökta material ingår i konstruktion och arkitektur.
  
Nutida historia (Del C, 2,0 hp)
- Referera till förnyelsens idéer i teorier, historia och praxis - Reflektera över teoriers tillämpning i förnyelseprojekt - Använda en repertoar av förebilder i förnyelseprojekt - Redogöra för kunskaper och reflexioner i skriftlig form.

 

Länk till kursplanen i Studieportalen Studieplan