Course syllabus

Kurs-PM (version 2023-12-04)

IMS050 Usability engineering lp2 HT23 (7,5 hp)

Kursen ges av institutionen för Industri- och materialvetenskap

 

Zoomlänk till genomgång av förra årets dugga:

https://chalmers.zoom.us/j/67118956973

Obs, Chalmersinloggning krävs för deltagande.

 

Kontaktuppgifter

Kursansvarig och examinator är Oskar Rexfelt.

 

Lärare/handledare
Lars-Ola Bligård (LOB)	Docent	772 3649	lars-ola.bligard@chalmers.se
Pontus Wallgren (PW)	Docent	772 1397	pontus.wallgren@chalmers.se
Oskar Rexfelt (OR)	Docent	772 3639	rex@chalmers.se
Fredrick Ekman (FE)	Tek.Lic.	772 6943	ekmanfr@chalmers.se
Karin Nilsson	Civ. Ing.	772 4150	nikarin@chalmers.se
Signe Svensson	Civ. Ing.	772 1642	signe.svensson@chalmers.se

 

 

Kursens syfte

De produkter (och tjänster) som omger oss blir alltmer komplexa. En förutsättning för säker, effektiv och tillfredsställande användning av produkter och de funktioner som dessa erbjuder är att produkten utformas så att den kan hanteras och förstås av de tänkta användarna.

Kursens syfte är att de studerande skall utveckla grundläggande kunskap om den utvecklingsprocess, de metoder och de designprinciper som karaktäriserar utvecklingsarbete med syfte att utforma användbara och användarvänliga produkter, dvs. produkter med god ’usability’.

Schema

TimeEdit

 

Kurslitteratur

Jordan P.W. An Introduction to Usability. Taylor & Francis Ltd, London. (pb) samt artikelmaterial

Boken är dock ingen förutsättning att genomföra kursen. Det centrala är att besöka föreläsningarna !

Institutionen har ett s.k. Användbarhetslabb. I detta labb finns utrustning för testande och videoinspelning. Labbet bokas i god tid hos studieadministratör Lena Bendrioua tel. 772 3641. Tala med er grupps handledare för att få en beskrivning av hur labbet fungerar. 

Kursens upplägg

Kursen är uppbyggd kring föreläsningar/seminarier samt kring ett projektarbete där ”teori” skall omsättas i ”praktik”.

Föreläsningar/seminarier kommer att ta upp följande teman:

• Begreppen 'usability', användbarhet respektive användarvänlighet, samt närliggande områden
• Den iterativa utvecklingsprocessen
• Utvärderingsmetoder & verktyg
  • Teoretiska metoder
  • Empiriska metoder/användbarhetstester
  • Användbarhetstestets metodik & praktik
• Grundläggande kognitiv ergonomi & designprinciper
  • Heuristiker, gyllene regler för gränssnittsutformning
  • ”Affordance”, ”constraints”, ”mapping”

Kursen ger 7,5 högskolepoäng vilket motsvarar cirka 200 timmars arbetsinsats. Cirka 40 timmar av dessa är schemalagd tid (föreläsningar, handledning, etc.). Cirka 40 timmar utgör litteraturstudier. Cirka 120 timmar återstår för projektarbetet.

 

Förändringar sedan förra kurstillfället

Eftersom många i kursens projekt väljer att jobba med digitala gränssnitt innehåller kursen numera ett utökat stöd för att skapa sådana i Figma. Slutrapporten har ersatts av Portfolioinlämning för att projektet ska kunna användas vid framtida jobbsök etc. Kursen har också AI-anpassats.

Lärandemål

 - redogöra för innebörden i begreppen "usability", "användbarhet" och "användarvänlighet" samt att kunna tillämpa dessa i ett konkret utvecklingsarbete

- redogöra för och i ett utvecklingsprojekt kunna planera,tillämpa och värdera minst en metod för uppgiftsanalys (HTA) samt minst två metoder för teoretisk utvärdering av användargränssnitt (CW/PHEA)

- planera, genomföra, analysera och värdera ett empiriskt användbarhetstest av en enklare teknisk produkt/tjänst. Nämnda användbarhetstest ska kunna genomföras med hänsyn till faktorer såsom validitet, etik och tillgängliga resurser

- dra slutsatser från användbarhetstesten med avseende på produktens design och kunna omsätta dessa i utformning av ett modifierat användargränssnitt

- redogöra för och i ett utvecklingsprojekt kunna tillämpa kognitionsergonomiska principer för analys och för utformning av ett användargränssnitt.

AI

Se separat dokument i Canvas för kursens förhållningssätt till generativ AI.

Examination

Kursen ger betygen UK, 3.0, 4.0 eller 5.0. Betyget baseras på projektarbetet samt en skriftlig dugga, där projektbetyget väger tyngre (se tabell nedan).

Aktivt deltagande i projektet, inlämning av delrapporter i tid samt obligatorisk närvaro vid handledning och projektredovisning är förutsättningar för ett godkännande.

Extra duggatillfälle ges till de som är underkända på duggan. Projektuppgiften får kompletteras av de grupper som inte är godkända.

De som vill höja ett redan godkänt betyg på duggan kommer ges minst ett tillfälle att göra så.

De som redan har ett godkänt betyg på projektet ges ej någon möjlighet att komplettera för att höja betyget.

 

PM – Projektarbete

Projektarbetet innebär i korthet att i en grupp om ca 5 personer:

• att utvärdera (del av) ett befintligt ”användargränssnitt”, dels mha teoretiska metoder, dels mha empiriska metoder
• att utifrån de problem som identifieras i utvärderingen och teori omarbeta ”gränssnittet” och
• att utvärdera det nya förslaget.

Förslag på produkter och -'gränssnitt':

• Biljettautomat, t.ex. SJ:s
• Gränssnitt i bil
• GPS
• Mobilapplikation
• Vitvara
• Multimeter eller liknande mätinstrument
• webbsida / webbplats
• etc.

Grupperna delas upp slumpmässigt av Canvas, för att projektet ska efterlikna realistiska projektförhållanden.

Det finns ingen budget i kursen för att köpa in produkter som ska utvärderas.

 

Projektets genomförande

Steg 1a

Gruppen ska först välja en produkt/tjänst att arbeta med i samråd med handledare/examinator. Vid en första handledarträff (”A”) diskuterar man möjligheterna att skapa en representation av denna produkt samt rekrytera lämpliga försökpersoner till kommande tester (båda dessa aktiviteter kan bli flaskhalsar i projektet och därför är det bra att överväga dom tidigt).

 

Steg 1b. Teoretisk utvärdering

En hierarkisk uppgiftsanalys (HTA) samt en teoretisk värdering mha ’cognitive walkthrough’ (CW) och ’predictive human error analysis’ (PHEA) skall genomföras bl.a. för att specificera de uppgifter som skall ingå i brukarstudien och utforma frågeformulär. Som stöd för denna aktivitet ger Lars-Ola Bligård en föreläsning/övning. CW och PHEA behöver endast behandla 1-2 uppgifter som är centrala vid användning av vald produkt.

 

Steg 1c. Plan för empirisk värdering I

Inom ramen för projektet skall ett användbarhetstest genomföras. För en närmare beskrivning av hur ett användbarhetstest genomförs, se föreläsningar resp. kurslitteratur. En plan (s.k. planeringsrapport) för användbarhetstestets genomförande skall lämnas in till handledaren inför handledarträff ’B’.

 

Planeringsrapporten (omfattning cirka 2-4 sidor) skall innehålla följande:

• Syfte
• Metod, där ni utgående från produktens ’verkliga’ användningssituation ska ni välja:

• • Deltagare/Urval (Antal deltagare? Vilka skall delta i testen?)
  • Produkt/Produktrepresentation (Vilken produkt? Hur skall gränssnittet representeras?)
  • Miljö (Var skall testen genomföras?)
  • Uppgifter (Vilka uppgifter skall deltagarna få?)
  • Utvärderingskriterier och -instrument (Vilka kriterier tänker ni använda för er värdering? Vilka mått ska ni använda? )
  • Testprocedur (Hur ska ni gå tillväga?)
• Tid- och resursplan
• Eventuella etiska överväganden som är relevanta

För projektet gäller följande specifika krav: Utvärderingen bör omfatta minst 3 s.k. objektiva ‘mått' (t.ex. tid för genomförande, # fel, # problem) kopplade till relevanta usabilitykriterier. Du skall också utforma utvärderingsformulär och/eller genomföra en intervju med försökspersonerna för att fånga upp deras subjektiva omdömen om gränssnittet. Värderingen skall omfatta minst 3 subjektiva 'mått' . Svaren bör utformas som någon form av skala men det bör också finnas utrymme för 'fria' kommentarer och synpunkter. Studien bör vidare genomföras mha 'tänka högt metodik'. Studien bör om möjligt dokumenteras med hjälp av video. Antalet försökspersoner skall vara minst 6 personer per test.

OBS! Gör (alltid) först en mindre förstudie/ test av försöksuppläggning för att testa utvärdering 'upplägg' innan gruppen börjar med den egentliga ‘testen’.

 

Steg 2. Genomförande av användbarhetstest enl. plan

 

Steg 3. Analys och redesign

Utifrån utvärderingsresultat, guidelines, litteraturstudier etc. görs en analys av vilka problem som uppkom och varför. Därefter utformas en beskrivning eller 'specifikation' av de designkriterier som skall bilda underlag för det nya gränssnittet. Gruppen skall göra en kortfattad beskrivning av vilka problemen var, vad som skall åtgärdas och utifrån vilka principer den nya informationsprodukten skall utformas. Denna beskrivning (1 -2 sidor) skall lämnas in till handledaren inför handledarträff ’C’.

Utforma sedan en ny och förhoppningsvis förbättrad version av gränssnittet.

 

Steg 4. Teoretisk utvärdering II

CW och PHEA ska utföras för samma 1-2 uppgifter som vid steg 1a. Eventuellt kan en ny HTA göras också om det gynnar projektet.

 

Steg 5. Empirisk värdering II

Genomförs som brukarstudie II (se ovan) men med huvudsakligen nya försökspersoner. [Eventuellt kan ni komplettera med någon person från den tidigare studien. ]

 

Steg 6 Produktion av portfolio+underlag samt muntlig presentation.

Arbetet presenteras i form av ett portfoliobidrag samt underlaget till denna, och en muntlig presentation. Rapporter och presentationer från tidigare års projektgrupper kommer finnas tillgängliga i Canvas som stöd.

 

Portfolio

Ett mer visuellt bidrag på max 8 liggande A4-sidor i pdf-format ska lämnas in, och tanken är att det senare ska kunna användas i studentens egna portfolio vid jobbansökningar och dylikt. Portfoliobidraget ska ge intrycket att gruppen behärskar kursinnehållet i praktiken, dvs att gruppen:

…kan utvärdera ett gränssnitt på ett smart sätt

…kan omsätta slutsatserna från utvärderingen i en ny, förbättrad, design av gränssnittet

…kan utvärdera usabilitykonsekvenserna av det nya gränssnittet

Med andra ord ska det helt enkelt ge ett intryck av att gruppen är några man gärna skulle ge ett UX-uppdrag till!

En del visuellt material som projektgruppen tagit fram bör kunna nyttjas i både projektpresentationen och i portfoliot. Vill gruppen göra sitt portfoliobidrag på engelska går det bra. Notera att inspiration enkelt kan hittas online, tex på behance.net.

 

Underlag

Ett underlag för det som presenteras i portfoliot ska lämnas in. Här finns möjligheten att vara lite mer detaljerad än i portfoliot, och tydligare motivera arbetet i projektet. Det behöver inte vara så genomarbetat som en rapport, men kan heller inte endast bestå av okommenterade bilagor. Poängen med bidraget är att ge en tydligare insyn i hur ni arbetat för oss som ska bedöma arbetet. Underlaget bör omfatta (inkl. förslag på rimlig omfattning):

• Introduktion till nuvarande produkt/gränssnitt (1 sida)
• Genomförande av utvärderingar och redesign, och motiveringar till dessa (3-4 sidor)
• Resultat & slutsatser från utvärdering av originalgränssnitt (2-3 sidor)
• Presentation av ny design och motiveringar till denna (4-5 sidor)
• Resultat och slutsatser av utvärdering av ny design (2-3 sidor)
• Diskussion (1-2 sidor)
• Eventuella bilagor

De två första punkterna bör till stor del kunna byggas på projektets planeringsrapport. För innehållet i samtliga punkter kan ni titta i de exempelrapporter som finns i Canvas för inspiration. Språket i underlaget ska vara svenska, men engelska usabilityrelaterade utryck kan användas, kursiverade. Oroa er inte för överlapp mellan portfolio och underlag, det är naturligt att material i portfoliobidraget även finns med i underlaget.

 

Portfolio+underlag lämnas in via Canvas senast 11 januari kl 22.00.

 

Muntlig presentation

Den muntliga presentationen skall inkludera en beskrivning av produkten, en beskrivning av den metod ni använt er av (antal försökspersoner, typ av försökspersoner, uppgifter etc.) samt en sammanställning av resultatet (objektiva och subjektiva data), samt bilder/illustrationer på gränssnittet ’före’ respektive ’efter’ omarbetning. Vid den muntliga presentationen av arbetet skall gruppen också kunna svara på frågor om varför ni har valt den lösning ni valt med referens till teori.

 

Bilaga: Kriterier för bedömning av projektarbete

Prioritet
Portfolio+underlag har störst påverkan på bedömningen följt av den muntliga presentationen följt av handledarens uppfattning om gruppens nivå. För att ge en uppfattning om hur detta fördelas kan projektbetyget delas upp enligt:
Rapport: Portfolio+underlag 60 %
Presentation 35 %
Handledare 5 %
Dock kan handledarens påverkan öka, om denna anser att gruppen tydligt utmärkt sig på något sätt.

Portfolio+Underlag

Det inlämnade materialet bedöms genom en helhetsbedömning. En grupp ämnesexperter bedömer på vilken nivå projektgruppen behärskar kursinnehållet teoretiskt och praktiskt samt hur lyckat projektet är som helhet.
materialet ska visa att man behärskar kursinnehållet teoretiskt och praktiskt, innebär
• Hur väl man förstått innebörden av kursinnehållet.
• Hur väl kursinnehållet tillämpas dvs vilken förståelse och insikt visas då det används praktiskt.

Muntlig presentation
Samtliga handledare bedömer:
• Huruvida gruppen behärskar kursinnehållet teoretiskt och praktiskt.
• Hur lyckat projektet är, dvs är testupplägg, testresultat och redesign övertygande/trovärdigt.
• Hur bra presentationen är ’som presentation’.