Course syllabus

Välkommen till kursen Miljö- och resursanalys för hållbar samhällsbyggnad!

Den här kursen handlar om hållbar utveckling, vilket enkelt uttryckt är frågan om människans överlevnad på planeten jorden. Det är med andra ord ett mångfacetterat och komplext ämne som berör frågeställningar av olika karaktär och bygger på flera olika vetenskapliga discipliner. I kursens olika moment kommer vi att närma oss hållbar utveckling ur flera infallsvinklar för att skapa en bred förståelse med hög relevans för studenter som kan komma att arbeta inom samhällsbyggnadssektorn. Både privata och offentliga organisationer som arbetar med samhällsbyggnad, i Sverige såväl som internationellt, inriktar sig mer och mer mot att åstadkomma långsiktig hållbarhet i relation till en föränderlig omvärld. Goda kunskaper om hållbar utveckling har blivit en förutsättning för en framgångsrik karriär inom samhällsbyggnadssektorn. Vi vill visa på de viktigaste aspekterna av hur mänskliga aktiviteter påverkar miljö och samhälle, och särskilt betona den viktiga roll som en samhällsbyggare från Chalmers kan spela i den pågående omställningen mot ökad hållbarhet.

Schema

Schema finns här. 

Förändringar från förra året

Kuren ENM165 har getts årligen sedan 2017 och har alltid legat över fyra på ”allmänt intryck” i kursutvärderingarna – tills förra året då vårt första AI-anpassningsförsök sänkte omdömet rejält. Kursen var dessutom redan under omarbetning för att bättre möta arbetsmarknadens förväntningar på nyutexaminerade studenter från Chalmers. I år, 2024, ges en kurs som omarbetats dels i det senare avseendet, dels vad gäller den individuella skrivuppgiften.

De viktigaste förändringarna presenteras i punktform nedan, och beskrivs mer utförligt senare i detta dokument och/eller i det PM för skrivuppgiften som publiceras senast i läsvecka 2.

• Färre och delvis omformulerade lärandemål
• Föreläsningarna ges via zoom endast då vi inte har tillgång till föreläsningssal HA1 där alla får plats
• Fler men kortare övningar i anslutning till föreläsningarna
• Fler bonuspoäng kopplade till dessa övningar, 7 för aktivt deltagande i själva övningen samt 7 för godkänt quiz som inleder varje övning.
• Tillåtelse att använda AI i skrivuppgiften förutsatt att hur detta gjorts rapporteras, dock inte under den avslutande salsskrivningen
• Tydliga mallar för hur skrivuppgiften ska struktureras samt för vad som får tas med till den avslutande salsskrivningen
• Ett obligatoriskt handledningstillfälle då ett första utkast på essän ska visas upp och godkännas av handledare
• Fler gästföreläsare från olika samhällsbyggnadstekniska branscher

Kursteman och lärandemål

Kursen syftar till att du i din framtida yrkesroll ska kunna utföra grundläggande hållbarhetsanalyser och fatta beslut som bidrar till hållbar utveckling. Detta kräver kunskap om etablerade definitioner och tolkningar av begreppet hållbar utveckling, förståelse för faktabaserade modeller och förklaringar, samt förmåga att analysera och förstå värderingsbaserade frågeställningar.

För att fylla detta syfte är kursen uppbyggd kring fyra teman:

• Tema 1 – Mål för hållbar utveckling och miljöetik
  Här undersöks begreppet hållbar utveckling, olika typer av hållbarhetsmål och de miljöetiska överväganden som ligger till grund för viktiga vägval i omställningen mot hållbar utveckling.
• Tema 2 – Miljöproblem och deras lösningar
  Här anläggs ett i första hand naturvetenskapligt/tekniskt perspektiv på vår tids stora miljöproblem och möjliga lösningar på de hållbarhetsutmaningar världen står inför. Vi går också igenom ett antal verktyg och modeller som kan användas för att analysera orsaker till, effekter av och lösningar på miljöproblem av olika slag.
• Tema 3 – Omställning mot hållbar utveckling
  Här tittar vi närmare på vad som karakteriserar samhällets strävan att nå olika typer av hållbarhetsmål. Vi går igenom vilken roll olika aktörer i samhällsbyggnadssektorn spelar i omställningsprocesser, samt går igenom relevanta styrmedel, inklusive relevant miljölagstiftning.
• Tema 4 – Fördjupning i hållbar utveckling och samhällsbyggnad
  Genom hela kursen plockas exempel och tillämpningsområden så långt det är möjligt från samhällsbyggnadssektorn. I Tema 4 renodlas detta till ett rent fokus på hållbarhet inom samhällsbyggnadssektorn genom applicering av kunskaper och färdigheter från Tema 1-3 på olika verksamhetsområden i branschen.

Tema 1-3 genomförs under kursens fem första veckor. Under denna period ges två introducerande föreläsningar samt en gästföreläsning på kursens första dag. Därefter följer åtta föreläsningar som var och en följs av en övning som knyter an till föreläsningen. Tema 1-3 examineras med en skriftlig tentamen på förmiddagen den 15/2.  Tentamen sker alltså i läsvecka 5 och inte i slutet av kursen.

Tema 4 genomförs främst under kursens tre sista veckor. Under denna period sker arbetet i form av en individuell skrivuppgift som förbereds under kursens senare del och skrivs som en salsskrivning den 7/3. Under denna period erbjuds handledning, kamratgranskning och ett antal föreläsningar, främst av inbjudna gäster som representerar olika delar av branschen, som stöd och inspiration.

Det finns ett antal lärandemål kopplade till kursens fyra teman. Lärandemålen beskriver det en student förväntas kunna efter avslutad kurs och sammanfattar de förmågor som testas inom de olika examinationsmomenten.

Efter fullgjord kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för grunderna i begreppet hållbar utveckling och olika tolkningar av begreppet samt tillämpa dessa inom samhällsbyggnadsteknik
2. tillämpa systemtänkande och grundläggande miljösystemanalys i bedömning, planering och design i frågor rörande hållbar utveckling inom samhällsbyggnadsteknik
3. beskriva hur samhällets olika tekniska system bidrar till vår tids stora miljöproblem, hur denna negativa påverkan kan minskas, samt hur systemen kan anpassas till oundvikliga förändringar
4. beskriva och tillämpa samhällets strategier i form av lagstiftning och mål för hållbar utveckling med relevans för samhällsbyggnadsteknik
5. beskriva olika nyckelaktörer inom samhällsbyggnadsteknik och hur dessa kan verka för hållbar utveckling av sina respektive branscher
6. analysera hållbarhetsutmaningar inom samhällsbyggnadsteknik utifrån olika perspektiv och därmed kunna se och hantera avvägningar och målkonflikter mellan olika intressen

7. redogöra och argumentera för den egna uppfattningen om hållbar utveckling

Förkunskaper

För att kunna följa kursen krävs en god naturvetenskaplig allmänbildning och viss kännedom om samhälle och ekonomi. Kurslitteraturen är delvis på engelska. Vi utgår alltså från att samtliga kan läsa engelska fackspråkliga texter. Därutöver krävs godkänt i följande kurser (eller i kurser med motsvarande lärandemål med avseende på i huvudsak hållbar utveckling): Byggnaders funktioner och utformning (BOM205), Byggnadsmaterial (BOM195), samt Tätorters funktioner och utformning (BOM210).

Undervisningsmoment och tidplan

Undervisningen sker genom föreläsningar och övningar (Tema 1-3) samt en individuell skrivuppgift (Tema 4). De övergripande kursmomenten illustreras i figuren nedan, tillsammans med viktiga datum för de olika examinationsmomenten.

Föreläsningar

I kursen ingår ett antal föreläsningar inom kursens fyra teman. Vid föreläsningstillfällena sammanfattas och fördjupas viktiga delar av kurslitteraturen, men innehållet går också utöver denna, inte minst genom att lyfta fram senaste nytt på respektive område eftersom kursboken är från 2011 (ny upplaga kommer ut senare under 2024). Därtill bjuder föreläsningarna in till reflektion och diskussion kring nyanser och tolkningar av ämnet hållbar utveckling.

En lista över kurslitteraturen hittar du på Canvas under modulen "Litteratur".

Föreläsningar som ges i sal HA1 ges inte i hybridformat. När föreläsningar ges i mindre salar, där inte alla kursens studenter får plats, kan följas via Zoom, men aktivt deltagande förutsätter närvaro på plats. Studenter på Zoom får ställa eventuella frågor i pauser eller efter föreläsningen. Deltagande på föreläsningarna är frivilligt men starkt rekommenderat.

Zoomlänk till föreläsningar (förutom när de ges i HA1): https://chalmers.zoom.us/j/67152064386

Lösenord: MOR24

Övningar

Sju övningar, knutna till Tema 1, 2 och 3, ger möjlighet till fördjupning, tillämpning och diskussion. Arbetet med uppgifterna sker i 8 grupper om vardera ca 30 studenter. Dessa grupper annonseras på kurshemsidan senast onsdag i läsvecka 1 (17/1). Vid det första övningstillfället, den 18/1, delas den större gruppen in i mindre grupper om 3 studenter. Dessa mindre grupper bibehålls under hela kursens första del.

Varje övning knyter an till den föreläsning som getts tidigare samma dag, utom den sista övningen (7) som är längre, fyra timmar, och ges vid två olika tillfällen (för olika studenter). Övriga övningar är två timmar långa, men kräver förberedelse för att kunna genomföras på ett meningsfullt sätt på schemalagd tid. Därför inleds dessa övningar med en quiz med 4 frågor på inläsningsmaterial och övningens syfte och upplägg. Minst 2 rätt på quizen ger en bonuspoäng.

Deltagande i övningarna är frivilligt men starkt rekommenderat. Aktivt deltagande ger dessutom 1 bonuspoäng per 2-timmarsövning och 2 poäng för den längre avslutande övningen. Totalt kan varje student därmed erhålla maximalt 14 bonuspoäng, inklusive poäng från quizen.

Det erbjuds inte någon möjlighet att komplettera övningar. Tänk dock på att det är värdefullt att genomföra dem även om du av någon anledning inte kan delta på plats, eftersom övningarna är en viktig del av lärprocessen och gör det enklare att få ett bra resultat på tentan.

Tentamen

En skriftlig tenta hålls den 15/2. Observera att detta tillfälle inte ligger i ordinarie tentavecka utan redan i läsvecka 5. Tentan examinerar material från föreläsningar, övningar, kursboken (de avsnitt som anges i schemat) och övrig kurslitteratur. Den består av flervals-, matris- och essäfrågor som får besvaras på svenska eller engelska. Tillåtna hjälpmedel är lexikon för modersmål-engelska och/eller modersmål-svenska. Tentamen ger max 46 poäng exklusive bonuspoäng från övningarna, 60 poäng inklusive dessa. För godkänt betyg krävs 30 poäng, varav minst 23 på tentamen (dvs max 7 bonuspoäng får räknas in för att nå upp till G på tentan), och minst 15 poäng på de 11 första grundläggande frågorna på tentan. Observera att godkänd tentamen krävs för att få slutbetyg i kursen som helhet.

Möjlighet att tentera om ges den 13/3 (ordinarie tentamensvecka) och 29/8 (omtentaveckan i augusti).

Årets tentamen genomförs i Inspera på Chalmers. Information om anmälan kommer under första kursveckan. Den som inte har möjlighet att ta med egen dator till tentamen kan boka lånedator via På tentamensdagen och efter tentan (chalmers.se).

Individuell skrivuppgift

En individuell skrivuppgift i form av en essä knuten till Tema 4, utgör en stor del av kursen. Syftet med skrivuppgiften är att tillämpa lärdomar från olika delar av kursen på samhällsbyggnadssektorn samt träna skriv- och reflektionsförmåga. Upplägget introduceras i korthet redan på kursens första föreläsning och utförliga instruktioner publiceras på Canvas i ett Essä-PM senast i läsvecka 2. Det är starkt rekommenderat att sätta sig in i uppgiften och börjar förbereda essän så tidigt som möjligt.

Arbetet med skrivuppgiften startar på allvar i samband med en introducerande föreläsning i läsvecka 6. Därefter pågår arbetet med faktainsamling och planering av skrivuppgiften under tre veckors tid. Handledning erbjuds vid tre tillfällen. Två av dessa ges i SB Multisal. Det är obligatoriskt att närvara vid ett av dessa två fysiska tillfällen, samt att då visa upp ett utkast på essän med tentativ titel, problemformulering och disposition. Därtill finns alla handledare samt dito från fackspråk tillgängliga under en frågestund över Zoom den 5/3.

Drygt halvvägs genom skrivprocessen anordnas kamratgranskning i slumpvisa grupper om 3 studenter. Det är obligatorisk att lämna in ett utkast för kamratgranskning samt att ge feedback till de två andra studenterna i gruppen. Detta moment kommer i första hand att genomföras i sal, men Zoom finns som en möjlighet vid behov. Slutligen skrivs själva essän i sal, i Inspera, den 7/3. Vid skrivningen är det tillåtet att använda den version av arbetet som lämnades in till kamratgranskning, plus de viktigaste punkterna från kamratgranskningen, allt i samband med att detta godkänns av handledare. Vid skrivtillfället kommer allt elektroniskt kursmaterial att finnas tillgängligt via Inspera och kursboken finnas att låna. Mer information om detta finns i ett PM för skrivuppgiften som publiceras senast i läsvecka 2. Senast i läsvecka 2 publiceras även mallar för utkast och kamratgranskningsversion av texten.

Den individuella skrivuppgiften är obligatorisk och godkänt betyg krävs för att få slutbetyg i kursen som helhet. För godkänt betyg krävs att din text följer de riktlinjer som ges i Essä-PM, att den språkliga nivån är acceptabel samt att du deltagit aktivt i kamratgranskningen. De inlämningar som uppfyller dessa krav bedöms vidare utifrån den bedömningsmatris som återfinns i Essä-PM. Detta ger 0–30 poäng varav 15 poäng krävs för godkänt betyg på uppgiften. Skrivuppgiften rapporteras som ett eget moment i Ladok med godkänt eller underkänt. De erhållna poängen adderas till resultatet på tentamen, inklusive eventuella bonuspoäng, och ligger till grund för betyget på hel kurs. För studenter som inte uppnår godkänt betyg erbjuds möjlighet till komplettering vid något av de följande omtentatillfällena. Om inte godkänt betyg uppnås vid komplettering krävs att kursmomentet görs om i sin helhet nästkommande år.

Examination och betygsgränser

Tema 1-3 examineras med en skriftlig tentamen som motsvarar 4 hp. Dessutom kan bonuspoäng erhållas genom aktivt deltagande i de sju övningarna och de quiz som ges i samband med dessa. Tema 4 examineras genom den individuella skrivuppgiften som motsvarar 2 hp. För godkänt betyg krävs därtill aktivt deltagande i den kamratgranskning som ingår i skrivprocessen.

När slutbetyg beräknas ingår poäng från tentamen och skrivuppgift samt eventuella bonuspoäng från övningarna. För att få godkänt slutbetyg i kursen som helhet krävs godkänt betyg på både tentamen och skrivuppgift. Överbetyg beräknas sedan utifrån antalet poäng på tentamen, antalet bonuspoäng och antalet poäng på skrivuppgift. Av totalt 90 möjliga poäng krävs för 4:a 63 poäng (70%) och för 5:a 76 poäng (85%).

Tabellen nedan sammanfattar vad som krävs för de olika betygsgränserna:

Betyg	Kriterier
3	–        Godkänd tentamen (minst 30 poäng) –        Godkänd skrivuppgift och aktivt deltagande i kamratgranskning
4	–        Godkänd tentamen (minst 30 poäng) –        Godkänd skrivuppgift och aktivt deltagande i kamratgranskning –        Minst 63 poäng av totalt 90 möjliga när antalet poäng på tentamen och skrivuppgift summeras och räknas samman med bonuspoäng
5	–        Godkänd tentamen (minst 30 poäng) –        Godkänd skrivuppgift och aktivt deltagande i kamratgranskning –        Minst 76 poäng av totalt 90 möjliga när antalet poäng på tentamen och skrivuppgift summeras och räknas samman med bonuspoäng

 

Kommunikation

Frågor om syfte, innehåll och bedömning av kursens olika moment, samt praktiska frågor om anmälning, gruppindelning, genomförande m.m., ska företrädesvis ställas i det diskussionsforum som finns på Canvas. Börja gärna med titta igenom de befintliga diskussionstrådarna – kanske har någon annan redan ställt och fått svar på samma fråga.

Kursutvärdering

Kursutvärdering kommer att genomföras under kursens gång i samarbete med studentrepresentanter samt genom en webbaserad kursutvärdering i slutet av kursen. Studentrepresentanterna presenteras vid första kurstillfället.

Kurslitteratur

Gröndahl och Svanström 2011. Hållbar utveckling – en introduktion för ingenjörer och andra problemlösare. Stockholm: Liber AB.

Kursboken kompletteras med texter som kommer att göras tillgängliga på Canvas, antingen i sin helhet eller som länkar.

Lärarlaget

Kursen ges av Avdelningen för Miljösystemanalys på Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation. Vi arbetar med forskning som rör hållbarhetsbedömning av produkter, processer och teknologi samt innovation och omställningsprocesser inom olika delar av samhället. Med utgångspunkt i vår forskning ger vi kurser på ett flertal kandidat- och mastersprogram. Vi har våra lokaler på Vera Sandbergs Allé 8 (gamla Vasa sjukhus nära Kapellplatsen).

I årets kurs tjänstgör följande lärare:

Namn	Roll	Mejl
Ulrika Engström Palme	Examinator, huvudlärare & föreläsare	ulrika.palme@chalmers.se
Maria Ljunggren	Bitr. huvudlärare & föreläsare	maria.ljunggren@chalmers.se
Anna Nyström Claesson	Föreläsare	anna.nystrom.claesson@chalmers.se
Fia Börjesson	Föreläsare och språkhandledare	fia.borjeson@chalmers.se
Harald Helander	Kursassistent och handledare	harald.helander@chalmers.se
Evelina Nyqvist	Biträdande kursassistent och handledare	evelina.nyqvist@chalmers.se
Alina Ridderstad	Handledare	alinar@chalmers.se
Pernilla Andersson	Handledare	pernilla.andersson@chalmers.se

 

Ulrika Engström Palme nås även på telefon 031-772 8607.

 

Utöver lärarlaget ovan gästas kursen av sex föreläsare som representerar olika delar av samhällsbyggnadssektorn (”in order of appearance”):

Jimmy Lovén, VBK, 16/1

Lukas Memborn, Stadsbyggnadsförvaltningen, Gbg Stad, 20/2

Kristina Mjörnell, RISE, 22/2

Sessan Ramstedt, Kretslopp & Vatten, Gbg Stad, 22/2

Nina Jacobsson Stålheim, Framtiden, Gbg Stad, 27/2

Janna Karlsson, Thomas Betong, 27/2

 

Länk till kursplanen i Studieportalen Studieplan