Course syllabus
Kurs-PM
KTK116 KTK116 Yt- och materialkemi lp3 VT24 (7,5 hp)
Kursen ges av institutionen för Kemi och kemiteknik
Länk till kursplanen i Studieportalen Studieplan
Kontaktuppgifter
Föreläsare / examinator Romain Bordes tel. 772 2976 mail bordes@chalmers.se kontor 3067, vån. 6, forskarhus 1 |
Föreläsare Jan Froitzheim tel. 772 2858 mail jan.froitzheim@chalmers.se kontor 6072, vån. 6, forskarhus 1 |
Föreläsare Ergang Wang tel. 772 3410 mail: ergang@chalmers.se kontor 8144, vån. 8, forskarhus 1
|
|
Laborationshandledare Judith Pons I Tarres mail: tarres@chalmers.se vån. 8, kurshuset |
Joost Kimpel mail: kimpel@chalmers.se vån. 8, kurshuset |
Hampus Lindmark mail: lhampus@chalmers.se vån. 6, forskarhus 1 |
|
Kursens syfte
Syftet med kursen är att göra studenterna förtrogna med betydelsen av yt- och kolloidkemi och av materialkemi, vilket omfattar såväl polymera material som oorganiska material, för en lång rad industriella tillämpningar. Tensider och ytaktiva polymerer utgör yt- och kolloidkemins verktygslåda, och ett mål med kursen är att få studenterna att förstå hur ytaktiva ämnen uppför sig i lösning och vid ytor. Praktiskt viktiga tillämpningar på deras beteende kommer att illustreras i kursen. Ett annat mål med kursen är att få studenterna att förstå hur polymerer beter sig både i lösning och i det fasta tillståndet och hur plaster kan formuleras utgående från polymerer och additiv. Ytterligare ett mål med kursen är att göra studenterna förtrogna med metaller, legeringar, metalloxider samt skapa förståelse kring hur sammansättning och mikrostruktur påverkar materialegenskaper. Olika kemikaliers miljöpåverkan är en angelägen fråga idag, och ytterligare ett syfte med kursen är att få studenterna att förstå hur myndigheterna ser på sådana frågor.
Schema
Länk till schema i TimeEdit
Kurslitteratur
Krister Holmberg, Yt- och kolloidkemi (in Swedish), Chalmers 2007. Cremona.
Thomas Hjertberg, Helena Andersson, Inledande polymervetenskap (in Swedish), Chalmers 2011. Cremona.
Oorganisk materialkemi baseras på utvalda stycken av "Physical Foundations of Materials Science", G. Gottstein, ISBN: 978-3-642-07271-0, (E-book på Chalmers bibliotek)
Struktur
Kursen baseras på 6 tvåtimmarsföreläsningar i vardera yt- och kolloidkemi, polymera material och oorganisk materialkemi. Förutom föreläsningarna ingår en obligatorisk projektuppgift (grupparbete) som presenteras skriftligt och muntligt samt en experimentell laboration.
Föreläsningarna i yt- och kolloidkemi omfattar följande områden:
- introduktion, historisk utveckling, dispersioner, ytspänning
- tensider och deras fysikalisk-kemiska egenskaper
- emulsioner, suspensioner och mikroemulsioner
- emulsionspolymerisation och färg
- skum, vätning, kapillärkrafter
Föreläsningarna i polymera material omfattar följande områden:
- introduktion, historisk utveckling, definition av polymerer, grundkoncept
- löslighet och polymerlösningar, bestämning av molekylvikt
- stereostruktur, kristallinitet
- faser och fasövergångar, viskoelastiska egenskaper
- processbearbetning av polymerer, polymera material
- polymerer och miljön
Föreläsningarna i oorganisk materialkemi omfattar följande områden:
- introduktion, viktiga materialklasser, kemisk bindning
- klassificering av kristallstrukturer, elektronegativitet, bindningstyper
- kristallplan, symmetri, enhetsceller
- defekter i kristallina material, samband mellan mikrostruktur och materialegenskaper
- fasdiagram och gasövergångar
- metoder för materialanalys, framförallt röntgendiffraktion och svepelektronmikroskopi
Lärandemål
- beskriva hur ytaktiva ämnen självassocierar i lösning och vid gränsytor
- förklara hur en balans mellan attraktiva och repulsiva krafter styr stabiliteten hos dispersa system
- förklara hur tensider fungerar som emulgeringsmedel, dispergeringsmedel, vätmedel och skumbildande ämne
- beskriva emulsionspolymerisationn och grundläggande koncept för färg
- redogöra för de grundläggande termodynamiska skillnaderna mellan polymerer och lågmolekylära ämnen
- beskriva fenomen relaterade till polymerer i det fasta tillståndet såsom semikristallinitet, glasomvandling och kedjeorientering
- redogöra för skillnader mellan de vanliga bulk- och konstruktionsplasterna, samt dess olika användningsområden
- argumentera för/emot polymeranvändning i perspektivet av en hållbar samhällsutveckling
- beskriva i allmänna termer några teknologiskt viktiga metaller, legeringar och keramer
- redogöra de viktigaste defekter i kristallina material och hur de påverka materialegenskaper-beskriva kristaller i kristallografiska termer
- beskriva vanliga strukturer samt enkla struktur-egenskapsamband
- redogöra för praktiska tillämpningar
Examination
Examinationen baseras på en skriftlig tentamen, betygskala TH, där ovanstående lärandemål kontrolleras. De praktiska tillämpningarna kontrolleras särskilt genom en godkänt genomförd projektuppgift och laboration.