Course syllabus

Kurs-PM

TEK 130 Vetenskapshistoria lp4 VT24 (7.5hp)

Kursen ges av avdelningen för Teknik, vetenskap och samhälle vid institutionen för Teknikens ekonomi och organisation.

 

Allmän information

Första föreläsningen i kursen hålls onsdag den 20/3 kl 13.15 i KE i Kemihuset. Före introduktionsföreläsningen förväntas studenterna ha tittat på en kortare inspelad genomgång av kursens upplägg (eller så kan ni läsa er till den här informationen på egen hand på kurshemsidan). Se schema för övriga föreläsningstider. Powerpoints läggs upp på kurshemsidan efter föreläsningarna men för att tillgodogöra sig innehållet i föreläsningarna behöver man vara på plats. 

Sista dag för ändring av kurser i LP4 är den 22e mars och sista dag för registrering på kursen i Ladok är den 26e mars (mer info här). Om du är registrerad och efter ett dygn ännu inte fått tillgång till hela kurshemsidan, mejla studentcentrum@chalmers.se

 

Kontaktuppgifter

Kursansvarig:
Julia Ravanis, doktorand i teknikhistoria. Kontakta Julia för frågor om kursupplägg, kurshemsida, kurslitteratur och inlämningar: julia.ravanis@chalmers.se

Examinator:

Per Lundin, biträdande professor i teknikhistoria. Kontakta Per för övergripande frågor om kursens syften och lärandemål: per.lundin@chalmers.se

Övriga lärare:

Gustav Holmberg, docent och universitetslektor i idé- och lärdomshistoria på GU.

Anna Åberg, docent i teknikhistoria, Chalmers.

Siegfried Evens, doktor i historia, KTH.

 

Syfte och lärandemål

Syfte

Kursen ger en översikt av den moderna vetenskapens framväxt från den vetenskapliga revolutionen fram till idag, med ett särskilt fokus på 1900-talet. Den placerar vetenskapliga idéer och teknisk utveckling i ett socialt, politiskt, ekonomiskt och kulturellt sammanhang.

Lärandemål

Efter fullgjord kurs ska studenten kunna:

-    Redogöra för de övergripande dragen i den moderna vetenskapens framväxt.

-    Beskriva och analysera de sociala, politiska och kulturella faktorer som formar vetenskaplig och teknisk utveckling.

-    Tolka och förklara historiska förlopp.

-    Redogöra för grundläggande teoretiska begrepp och förklaringsmodeller inom vetenskapshistoria.

-    Problematisera de samhälleliga konsekvenserna av den moderna vetenskapens framväxt.

-    Uppmärksamma de etiska problem som vetenskaplig och teknisk utveckling kan vara behäftad med.

-    Skriva argumenterande text .

 

Kursens upplägg

Undervisningen består av tre moment: föreläsningar, diskussionstillfällen och inlämningsuppgifter. Inlämningsuppgifter lämnas in i Canvas, föreläsningar och gruppdiskussioner sker fysiskt.

Föreläsningar:

Kursen består av sex längre föreläsningar som behandlar centrala vetenskapshistoriska teman eller tidsperioder. En kortare föreläsning handlar om essäistiskt skrivande, som studenterna praktiserar i inlämningsuppgifterna.

Diskussionstillfällen:

Under kursens gång hålls två gruppdiskussioner och två workshops, som erbjuder möjligheten att diskutera centrala metoder och frågeställningar både i mindre grupper av enbart studenter och i helklass med lärare. Temana för gruppdiskussioner och workshops utgår från kurslitteraturen, och studenterna förväntas ha läst litteraturen inför varje tillfälle samt förberett diskussionsunderlag. Närvaro och aktivt deltagande på minst tre av dessa fyra tillfällen är obligatorisk för att få godkänt i kursen.

Vecka 20 hålls ett lärarlett litteraturseminarium, där delar av kurslitteraturen diskuteras. Närvaro och aktivt deltagande på seminariet krävs för att få godkänt i kursen. Inför seminariet ska studenterna ha förberett diskussionsunderlag. Seminariet är 45 min långt och genomförs i grupper om cirka tio personer. Tillgängliga tider finns på förmiddagarna den 15/5 och den 17/5.

Inlämningsuppgifter:

Under kursen delas två inlämningsuppgifter ut, som anknyter till föreläsningarnas tematik. Frågorna ska besvaras skriftligt, i essäer om 1200±100 ord. Den första uppgiften kan antingen göras individuellt eller i par om två, den andra görs individuellt. Inlämning sker via Canvas. För godkänt i kursen krävs godkänt på dessa två inlämningar. Dessutom krävs godkänt på två kamratgranskningar, där studenterna läser och ger återkoppling på varandras inlämningar. Dessa görs i samband med inlämning av uppgift 1. I slutet av kursen ges ytterligare en inlämningsuppgift, som är valfri men krävs för att få överbetyg i kursen. Mer detaljerade instruktioner ges i samband med inlämningarna.

 

Examination

För godkänt betyg (3) i kursen krävs följande:

• Godkänt på de två obligatoriska inlämningsuppgifterna.
• Två godkända kamratgranskningar i samband med inlämningsuppgift 1.
• Närvaro och aktivt deltagande på minst 3 av 4 gruppdiskussioner/workshops och godkänt diskussionsunderlag
• Närvaro och aktivt deltagande vid seminariet och godkänt diskussionsunderlag.

För överbetyg (4, 5) i kursen krävs utöver kraven för betyg 3:

• Överbetyg på den tredje, valfria inlämningsuppgiften.

De två första obligatoriska hemuppgifterna betygsätts med icke godkänt eller godkänt. Om någon av dessa inte bedöms som godkänd ges möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt innan terminens slut. Den tredje inlämningsuppgiften är valfri, går inte att komplettera och betygsätts med U, 3, 4 eller 5.

 

Litteratur

Litteraturen består av en kursbok och ett antal artiklar/bokutdrag, se nedan. Kursboken finns till försäljning på Store. Den kan även köpas i de flesta nätbokhandlar och det finns några ex på Chalmers bibliotek. Artiklarna finns tillgängliga för nedladdning i Canvas.

Kursbok:

Bowler, Peter J. & Iwan Rhys Morus, Making Modern Science: A Historical Survey, 2:a upplagan (Chicago & London: University of Chicago Press, 2020). (OBS det är viktigt att det är 2:a upplagan, kursen utgår från text som inte finns med i 1:a upplagan)

Artiklar och bokutdrag:

Berner, Boel, “Educating Men: Women and the Swedish Royal Institute of Technology, 1880–1930”, i Annie Canel, Ruth Oldenziel & Karin Zachmann (red.), Crossing Boundaries, Building Bridges: Comparing the History of Women Engineers, 1870s–1990s(Amsterdam: Harwood Academic, 2000), s. 75–102.

Hecht, Gabrielle, “Planning a technological nation: systems thinking and the politics of national identity in Postwar France”, i Agata Hughes & Thomas Hughes (red.), Systems, Experts, and Computers (Cambridge, Mass.: MIT Press, 2000), s. 133­–160.

Hughes, Thomas P., “How Did the Heroic Inventors Do It?”, American Heritage of Invention and Technology 1, no. 2 (1985), s. 18–25.

Irwin, Alan & Wynne, Brian (red.), Misunderstanding science? The public reconstruction of science and technology (New York: Cambridge University Press, 1996), s. 1–10.

Kirby, David A, Lab Coats in Hollywood: Science, Scientists, and Cinema (Cambridge, MA: MIT Press, 2013), s. 21–63.

Ministry of Enterprise and Innovation, The Swedish Innovation Strategy, 2012.

Oreskes, Naomi, Science on a Mission: How Military Funding Shaped What We Do and Don't Know about the Ocean (Chicago & London: University of Chicago Press, 2021), s. 8–14 & s. 469–502.

Russell, Andrew & Vinsel, Lee, ”Hail the maintainers”, Aeon, 7 april 2016.

Shapin, Steven, Den vetenskapliga revolutionen (Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 2000), övers. Joachim Retzlaff, s. 126­–130, 143–162, 169–173.

Traweek, Sharon, Beamtimes and Lifetimes: The World of High Energy Physicists (Cambridge, MA: Harvard University Press, 1988), s. 74–106.

Wasinowski, Andréaz, “Vetenskaplig rasism: Föreställningar om vetenskaplighet decennierna runt sekelskiftet 1900” i Tobias Hübinette & Andréaz Wasinowski (red.), Studier om rasism (Malmö: Arx förlag, 2018), s. 87–123.

Williams, Rosalind, Retooling. A Historian confronts Technological Change (MIT Press, 2002), s. 28–89.