Kursöversikt

Hoppa fram till i dag

Kurs-PM

ACE180 Samhällsplanering: grunder och tillämpning lp4 VT24 (9 hp)
Kursen ges av institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

Kontaktuppgifter

Examinator: Anna-Johanna Klasander, konstnärlig professor. 0705-668708, anna-johanna.klasander@chalmers.se. Även kursansvarig. 
Kursansvarig: Julia Fredriksson, forskare. 031-7722311, julia.fredriksson@chalmers.se 

Lärare och föreläsare
Anna-Johanna Klasander, se ovan
Julia Fredriksson, se ovan
Jorge Gil, docent. Ansvarig för GIS. 031-772 6346, jorge.gil@chalmers.se 
Mikael Viklund Tallgren, forskare. Ansvarig för BIM. 031-772 1947, mikael.tallgren@chalmers.se  
Meta Berghauser Pont,biträdande professor. meta.berghauserpont@chalmers.se  
Jens Forssén, biträdande professor. jens.forssen@chalmers.se
Charlotta Råsmark, landskapsarkitekt. charlotta.rasmark@white.se

Handledare
Lena Boman, arkitekt, Liljewall arkitekter. 010‑205 10 80, lebo@liljewall.se  
Filip Rem, arkitekt, timlärare ACE. 0709-77 05 07, filip.rem@chalmers.se    
Stefano Delia, tekniklektor ACE. 031-772 2349, stefano@chalmers.se
Erika Klein, arkitekt, White. 0737-38 53 77, erika.klein@white.se

GIS: Jorge Gil, se ovan
GIS: Flávia Lopes, postdoc, ACE. 031-772 4147, flavia.lopes@chalmers.se

Studieadministratör
Susanne Pettersson, 031-772 6102, susanne.pettersson@chalmers.se

 

Kursens syfte

Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper om stads- och samhällsplanering, utformning av den byggda miljön, samt översiktlig förståelse om hur den svenska planeringsprocessen fungerar utifrån lagar, regelverk och praxis. Kursen belyser olika aspekter av hållbart samhällsbyggande och ger träning i översiktlig hållbarhetsanalys av ett projektområde. Kursen syftar även till att ge kunskap om hur digitala hjälpmedel såsom geografiska informationssystem (GIS) och byggnadsinformationsmodellering (BIM) kan användas inom samhällsplaneringen. I denna del av kursen tränas färdigheter i modellering, visualisering samt analys under utformningen av projektområdet.

Schema

TimeEdit ACE180 VT24

 

 

Kurslitteratur

Obligatorisk litteratur

Forsberg, Gunnel (red). Samhällsplaneringens teori och praktik. Stockholm, 2019

Följande kapitel är obligatoriska (fler kan tillkomma):
04. Samhällsplaneringens nyckelverktyg och arbetsformer
06. Globala och lokala mål för hållbarhet
07. Sociala aspekter av hållbar planering
08. Hållbarhetsaspekter i den fysiska planeringen
14. Visioner om god stadsplanering i en historisk belysning
16. Planerat kontra levt stadsrum
19. Förtätning och gröna kilar – konsekvenser för friluftslivet
30. Kollektivtrafik i storstad och glesbygd
31. Socialt hållbara persontransporter
34. Grön infrastruktur- ett nytt paradigm

Referenslitteratur

Boverkets Byggregler, BBR, 2011

Forsberg, Gunnel (red). Samhällsplaneringens teori och praktik. Stockholm, 2019, övriga kapitel

PBL Kunskapsbanken Planering, www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/

Plan- och bygglagen, 2010, www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900 

Trafik för en attraktiv stad. TRAST utgåva 3. Trafikverket m.fl. 2015

 

Kursens innehåll och upplägg

Kursen handlar om stads- och samhällsplanering för hållbar utveckling och följer upp innehåll i tidigare kurser från nya vinklar och övningar med tillämpning i prak­ti­ken. I kursen lyfter vi teman som bebyggelseutveckling och stadsbyggnads­principer, planeringsprocesser och drivkrafterna bakom utvecklingen; ni får träna på digitala verktyg för modellering, analyser och visualisering. Genom ett praktiknära projekt­arbete kopplas specifika frågor på den aktuella platsen till större och principiella frågor i samhällsplaneringen.

Kursen utgår från att utformningen av bebyggelse och infrastruktur inte har några givna rätta svar utan alltid bygger på avvägningar mellan olika intressen. En viktig del i kursen är därför att träna er på att diskutera och själva reflektera över den byggda miljön, en annan är att tänka på vad er professionella roll innebär i det stora grupparbete som samhällsbyggnad är. Vad kommer du själv att kunna bidra med som färdig ingenjör?

Kursen är upplagd i tre moduler där ni bygger upp och tar med kunskap längs vägen. Ni arbetar huvudsakligen i grupp, både för att få fram ett fylligt material och för att träna er på att resonera och lösa sammansatta uppgifter tillsammans. Ni har också indivi­duella uppgifter där ni får tillfälle att utveckla er egen förmåga.   

Förändringar sedan förra kurstillfället

Vi har slagit samman två skrivuppgifter till en, för att samla redovisningen av kunskap och reflektioner till en inlämning i slutet av kursen. Vi har också gjort mindre justeringar för att förbättra övningar och handledningstillfällen. 

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  • Beskriva hur stads- och samhällsplaneringsprocessen fungerar utifrån lagar, regelverk och praxis för utformning av den byggda miljön ur ett hållbarhetsperspektiv.
  • Redogöra för grundläggande begrepp och processer som regleras i plan- och bygglagen (PBL), och kunna läsa och tolka en detaljplan.
  • Förklara och använda stadsbyggnadsprinciper samt tillämpa mått, dimensioner och dimensionerande förutsättningar för utformning av gaturum, kvarter, platser, parker, och trafikanläggningar.
  • Analysera och beskriva olika värden i stadsområden samt identifiera brister, behov och möjligheter i byggnader och deras miljö.
  • Visualisera och kommunicera idéer om hur stadsplanering kan påverka boendekvaliteter och stadsliv i form av verksamheter, vistelse, rörelse och tillgänglighet.
  • Tillämpa geografiska informationssystem (GIS) och byggnadsinformationsmodeller (BIM) för att modellera, beskriva samt visualisera projektområdet och frågeställningar kopplade till projektet.
  • Reflektera över sin yrkesroll och visa insikt om samverkan mellan olika roller i en projektgrupp, och mellan olika sakägare och intressenter i stadsbyggnadsprojekt.

 

Examination

Kursen examineras i tre delar, varav alla måste vara godkända för godkänt resultat på kursen som helhet. Förståelsen av samhällsplanering (modul A) examineras med bedömning U/G genom en gruppuppgift. Förståelse och färdigheter inom GIS (modul B) examineras genom inlämningsuppgifter som bedöms med U/G. Projektarbetet (modul C) kräver godkända inlämningar i uppgift C1, C2 och C3. Uppgift C4 redovisas gruppvis vid en muntlig genomgång och med en inlämningsuppgift där gruppens presentation kompletteras med analyser och illustrationer. Uppgift C5 redovisas med en individuell skriftlig inlämning. Modul C betygssätts med U/3/4/5 baserat på uppgift C4 och C5.

Obligatoriska moment är introduktioner, platsbesök, handledningar och redo­vis­ningar. Frånvaro kompenseras med kompletteringsuppgifter. Vid missat obligatoriskt moment, se Canvas för kompletteringsuppgift. Närvaro vid föreläsningar är inte obli­ga­toriskt, men ni förväntas redogöra för sakinnehållet i föreläsningarna i inlämningar och redovisningar.


Länk till kursplanen i Studieportalen Kursplan

Kurssammanfattning:

Datum Information Sista inlämningsdatum