Course syllabus

Kursplan

ACE600 Urbanteori, höstterminen 2024, 4,5 hp

Kursen ges av institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

 

 

Kontaktuppgifter

Kristina Grange, Chalmers, examinator: kristina.grange@chalmers.se

 

Introduktion / Kursens syfte

I kursen ’Urbanteori’ tränas studenterna att förstå stadsbyggnad som vetenskapligt fält, och vad ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt till en hållbar samhällsutveckling innebär. Kursen fokuserar på att ge studenterna insikt i tre olika urbanteoretiska och metodologiska forskningsinriktningar, och hur de hänger samman: 1). kritiska urbana studier – t.ex. med utgångspunkt i olika individers och sociala gruppers behov i staden, och hur de förhåller sig till rättviseaspekter såsom genus, klass, etnicitet och dekoloniala perspektiv, 2). rumsteoretiska urbana studier – t.ex. med utgångpunkt i hur olika urbanteoretiska perspektiv på rum ger olika kunskap om stadens rum och hur de kan gestaltas, och 3). designteoretiska urbana studier – t.ex. när det gäller hur syntes och analys beror av varandra i iterativa designprocesser, och hur generativ och analytisk kunskap samspelar i stadsbyggnadsprocesser.

 

Lärandemål

Efter fullgjord kurs skall studenten kunna:

1. redogöra för huvuddragen i tre urbanteoretiska inritningar (kritiska urbana studier; rumsteoretiska urbana studier; samt designteoretiska urbana studier) samt beskriva hur dessa inriktningar skiljer sig från varandra metodologiskt.
2. formulera en självständig ståndpunkt baserad på argument i kurslitteraturen och andra texter, utveckla denna ståndpunkt i en akademisk text, och använda citering, referenser och bibliografi på ett korrekt sätt.
3. visa förmåga att värdera olika urbanteoriers relevans, identifiera ytterligare behov av kunskap, samt relatera denna kunskap till en hållbar samhällsutveckling och en framtida yrkesroll.

 

Kursens upplägg / innehåll / genomförande

De teoretiska och metodologiska inslagen tränas genom litteraturstudier, korta inlämningsuppgifter, seminarier där olika teorier och metoder diskuteras samt en avslutande individuell uppsats. I samband med dessa moment tränas studenterna att tänka kritiskt om stadsbyggandets roll i samhällsutvecklingen, hur stadsbyggandet kan förstås utifrån olika rumsteoretiska begrepp, samt med vilka designteoretiska metoder som stadsbyggandet kan utvecklas. Kursen byggs upp av 4 litteraturseminarier med föreläsningar som är gemensamma för samtliga studenter, samt tre valbara fördjupningsspår för uppsatsskrivande.

 

Organisation

Kursen är organiserad så att introduktion, föreläsningar och litteraturseminarier vänder sig till samtliga studenter. Litteraturseminarier och diskussioner genomförs gruppvis baserat på ritsalar. Uppsatsskrivande och presentation sker inom ramen för fördjupningsspår men en huvudansvarig lärare för varje fördjupningsspår.

 

Schema

Beskriv hur schemat är upplagt, vart detta kan hittas, hur ändringar kommuniceras osv.

 

Integrerat lärande

Kursen bygger vidare på kursen Arkitektur, teori och hållbarhet från åk 1, och tillför analytisk och teoretisk kunskap som prövas och examineras i eget uppsatsskrivande. Kursen löper parallellt med kursen Stadens rum, ACE595, och är bla tänkt att tillföra teoretiska perspektiv till denna kurs. Kursen kommer att följas upp i åk 3 med kursen Arkitektur som teori och text, AKA084.

 

Kommunikation och resurser

All kommunikation sker via Canvas.

 

Examination sker genom:

 

• Obligatoriska kortare inlämningsuppgifter i samband med varje litteraturseminarium.
• Obligatorisk avslutande individuell skrivuppgift som skall vara mellan 2000 och 2200 ord och vara baserad på kurslitteraturen.
• Obligatoriskt deltagande i litteraturseminarier, presentationer och diskussioner.

 

Kontinuerlig examination betyder att examination sker genom flera presentationstillfällen med tydliga inlämningskrav som meddelas vid kursstart. Även obligatoriska moment meddelas vid kursstart.

 

Student som ej blir godkänd i kursen efter ordinarie examination ska ges möjlighet att examineras genom komplettering efter kursens slut om examinator bedömer det möjligt. Om studenten efter två försök till komplettering fortfarande inte kan godkännas får studenten läsa om kursen. Bedömning av kompletteringar sker under Chalmers omtentamensperioder. Det åligger studenten att kontrollera rapporterade studieresultat i Ladok efter varje läsperiod och att kontakta kursens examinator för instruktioner om komplettering om godkänt resultat saknas.

 

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. I dessa fall måste studenten kommunicera behov med examinator vid kursstart.