Kursöversikt

Välkomna till kursen Stadens rum! 

I kursen Stadens rum arbetar vi med att beskriva, analysera och gestalta olika rum i städer och orter såsom gator, vägar, torg, parker och gårdar. Kursen handlar om samspelet mellan stadens olika rum, hur de utformas, och hur de relaterar till varandra och till omgivande landskap, infrastruktur och byggnader. Hur landskap, markanvändning, infrastruktur och bebyggelse tillsammans formar både stadsrum och stadens övergripande form har stor betydelse för vilka möjligheter som skapas för människor, verksamheter, och samhällets utveckling i stort. Därför är förståelsen av vad stadens rum gör och kan göra avgörande och beskrivning, analys och gestaltning av stadens olika rum några av arkitektens viktigaste uppgifter.

Genom att på olika sätt beskriva, analysera och gestalta olika stadsrum med stöd i stadsbyggnadsteori och referenser från praktiken skapar ni under kursen en egen loggbok. De samlade skisserna beskriver er arbetsprocess och kunskapsutveckling genom kursen. Målet med loggboken är att samla kunskap och en referensbank som ni har användning för i kommande kurser och i ert framtida jobb som arkitekter.

Kursstart i SB-H2 måndag 2 september 09.00

 

Kurs-PM

ACE595 Stadens rum lp2 HT24 (10,5 hp)

Kursen ges av institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.

 

Kontaktuppgifter

Examinator 

Nils Björling, Universitetslektor, 0733-86 49 10, nils.björling@chalmers.se  

Kursansvariga 

Joanna Gregorowicz-Kipszak, Forskare, 0729-66 65 33, joanna.gregorowicz@chalmers.se  

Mikael Ekegren (studieresa Berlin), Tekniklektor, 031-772-23 63,
mikael.ekegren@chalmers.se 

Anna-Johanna Klasander, Konstnärlig professor, 0705-66 87 08,
anna-johanna.klasander@chalmers.se

Ritsalshandledare

Ritsal 1, Andrea Hulting Gustavsson, 072-508 08 11, andrea.hulting.gustavsson@stadsbyggnad.goteborg.se

Ritsal 2, Henrik Markhede, 0721-88 05 15, markhede@chalmers.se

Ritsal 3, Egil Blom, 031-60 87 54, egil.blom@white.se

Ritsal 4, Maja Knutson, 0701-49 52 00, maja.hjerten@chalmers.se

Ritsal 5, Joanna Gregorowicz-Kipszak, 0729-66 65 33, joanna.gregorowicz@chalmers.se

Medverkande lärare: 

Jorge Gil, jorge.gil@chalmers.se

Meta Berghauser Pont, meta.berghauserpont@chalmers.se

Johan Linton, johan.linton@chalmers.se

Lars Marcus, lars.marcus@chalmers.se

Gianna Stavroulaki, gianna.stavroulaki@chalmers.se

Eva Amborg, eva.amborg@chalmers.se

Vid frågor om programmet, vänd dig till programansvarig

Meta Berghauser Pont, 031-772 23 86, meta.berghauserpont@chalmers.se 

Programansvarig Arkitektur

Vid frågor och händelser som berör diskriminering, vänd dig till

Bruno Rudström, 031-772 24 63, bruno.rudstrom@chalmers.se

Personal- och organisationsutvecklare

Vid frågor om kursval och kursvärdering
Anna Knutsson, 031-772 24 02, anna.knutsson@chalmers.se                   

Utbildningssekreterare

Vid frågor om studievägledning

Pää Ylipää, paa.ylipaa@chalmers.se

Studievägledare

 

Kursens syfte

Stadens rum är en del i en sekvens av designkurser som under hela grundutbildningen ger kunskaper och färdigheter för att identifiera, utforska, analysera och presentera hållbar rumslig gestaltning av hög kvalitet i olika skalor. I kursen Stadens rum byter vi fokus från enskilda byggnader till stadsbyggnad med utgångpunkt i stadsbyggnads­kvaliteter och stadens offentliga, gemensamma och privata rum för rörelse och vistelse. 

Kursens syfte är att ge grundkunskaper om beskrivning, analys och gestaltning av stadens rum och struktur i olika typer av städer och orter. Arbetet fokuserar på ett utforskande skissarbete av stadens rum och stadsliv utifrån stadens grundläggande morfologiska förutsättningar. I kursen undersöks hur rumsskapande komponenter går att kombinera, utforma och förändra till olika stadsrum och stadsbyggnadsmönster med skilda karaktärer och kvaliteter. 

Kursmodul Design behandlar:  

• Hur stadens rum utformats under olika ideal och historiska epoker genom analyser av stadsdelar i Göteborg och en studieresa.
• Gestaltningen av stadens rum med utgångspunkt i stadens struktur och fokus på design av stadens olika komponenter (gator, platser, kvarter, fastigheter och byggnader) och dess form, skala, proportioner, täthet, samband, variation, och funktion.
• Uppdelning och samspel mellan offentliga, gemensamma och privata rum för rörelse och vistelse.
• Samspelet mellan gestaltning av rum och människors användning och upplevelse.

Kursmodul Hållbar utveckling behandlar arbetet med att beskriva, analysera och gestalta stadens rum med kunskap om hur gestaltningen har effekt på stadens mikroklimat, ekosystem och människans välmående och livsmiljö.

Kursmodul Gestaltnings - och representationsmedier behandlar ritteknik med både analoga och digitala verktyg som ger stöd för arkitektens arbete med att ta fram, visualisera och kommunicera ett stadsbyggnadsprojekt och diskutera stadens rum. 

 

Kursens upplägg

Att förstå, forma och planera stadsrum

Staden är kanske det mest komplexa som människan skapat: bebyggelse, infrastruktur, människor och ekosystem samspelar i intrikata system som ständigt förändras. Städernas form skapar förutsättningarna för vardagslivet och samhällets utveckling och omvänt påverkar stadslivet och samhällets pågående processer stadens form. Till städerna koncentreras verksamheter kopplade till ekonomi, administration, kultur, produktion och konsumtion. I städerna samlas människor med vitt skilda bakgrunder och ekonomiska förutsättningar. Städerna tar också stora markområden i anspråk för bebyggelse och infrastruktur, men även för resurs- och energiförsörjning och hantering av restprodukter. Stadsbyggnad handlar därmed om att gestalta livsmiljöer som i både detalj och som övergripande system hanterar och tar hänsyn till många olika intressen.

Ett sätt att förstå och arbeta med staden är att se den som två aspekter av en helhet: Den byggda staden respektive den levda staden. Den byggda staden, som på latin benämns ’urbs’ och som idag återfinns i ord som urban, utgör de materiella och fysiska rummen som ger förutsättningar för den levda staden. Samtidigt ger den levda staden, som på latin benämns ’civitas’, och som ligger till grund för till exempel engelskans citizens, förutsättningar för den byggda staden genom ekonomiska, kulturella, sociala och ekologiska aktiviteter och relationer. Det är i detta samspel som staden formas, och det är med kunskap om dessa relationer, och om stadens variation och mångfald av långsamma och snabba förändringsprocesser, som arkitekten genom att förändra den byggda staden kan påverka och skapa förutsättningar och begränsningar för den levda staden.

Arkitekter måste ha kunskap om de övergripande strukturer, processer och regelverk som påverkar stadsrummens gestaltning och funktion. Arkitekter måste också veta vilka mått och proportioner som påverkar stadsrummens funktioner och användbarhet, hur relationer mellan olika rum kan gestaltas och hur detta påverkar rörelse och vistelse av människor som i sin tur skapar förutsättningar för olika typer av vardagsliv och verksamheter. Stadsbyggnad liknar på det sättet arbetet med att forma en byggnad: det handlar om samband och övergångar mellan olika rum och att utveckla rumsliga kvaliteter med utgångspunkt i funktioner, proportioner, kontraster, ljus, och skugga, materialitet. Samtidigt sker stadsbyggnad i en annan skala och ett tidsdjup som ger delvis andra förutsättningar att förhålla sig till. Till skillnad från enskilda byggnader är de flesta stadsrum gemensamma och utgör samhällets offentliga rum. Stadens rum formas av många och får sin form genom samspelet mellan olika byggnader, gator och platser, olika ägandeförhållanden, olika intressen, och har en mycket längre livstid än enskilda byggnader. Utan att tänka på det rör vi oss ibland i stadsrum som är mer än tusen år gamla. Detta skapar en komplexitet där sambanden mellan orsak och verkan inte alltid är linjära. Stadsbyggandet behöver därför ske med utgångspunkt i en bred förståelse för samhället och rumsliga förändringsprocesser.

En av planeringens viktigaste uppgifter är att hantera intressekonflikter mellan olika mål, syften och metoder. Genom att i stadsbyggnadsprocessen arbeta aktivt med att väga och samordna intressen ökar förutsättningarna för en långsiktigt hållbar mark- och resursanvändning och att stadsrummen formas i en demokratisk process. För att göra bra och relevanta planer och en god gestaltning behövs både analys av förutsättningar och en skissprocess som undersöker möjligheter och utvecklar nya rumsliga idéer och drömmar. Samtidigt måste planerna och strategierna som lägger grunden för stadens förändringar relatera till längre tidsperspektiv och därmed vara öppna för hur framtiden kommer och kan förändras. I Sverige beskrivs de formella kraven på utformningen av stadens rum i huvudsak i plan- och bygglagen (PBL). Lagstiftningen kan ses som samhällets samlade erfarenheter och politiska överenskommelser om hur vi ska bygga städer, som tar hänsyn till både allmänna och enskilda intressen, och som utgår från sociala, miljömässiga, estetiska, kulturella, och ekonomiska perspektiv.

Kursens upplägg / innehåll / genomförande 

De tre modulerna Design, Hållbar utveckling och Gestaltnings - och representationsmedier går parallellt genom hela kursen för att successivt öka förståelse och kunskap om hur gestaltning av stadens olika rum så som gator, vägar, torg, parker och gårdar tillsammans skapar förutsättningarna för goda livsmiljöer för människan. För att nå precision i gestaltningen och skapa en stadsmiljö som är långsiktigt hållbar krävs också goda kunskaper om stadens föränderlighet över tid, stadsrummens mått och proportioner, rumsskapande komponenter, materialverkan, mikroklimat samt stadens sammansättning av allmänna och enskilda intressen och uppdelningen i allmän och privat mark. Eftersom arkitektens huvudsakliga arbetsverktyg är skisser, modeller, ritningar och illustrationer krävs även goda kunskaper i hur beskrivning, analys samt principer och gestaltning kan kommuniceras och representeras med grafiskt material, modeller och text. Kursen har därför ett fokus på att undersöka och utvärdera hur olika representationsformer kan användas för olika skalor och skeden av en skissprocess.

Undervisningen i de tre modulerna är organiserad utifrån en indelning av kursen i veckovisa övningar och laborationer: 1) Sex stadsdelar, 2) Studieresa, 3) Laboration A – Mikroklimat, rörelse och vistelse, 4) Laboration B – Offentligt, gemensamt och privat, 5) Laboration C – Grafisk representation, analys, koncept och ritning, och 6) Laboration D – Stadens rum. Under hela kursen pågår även en Skrivövning som syftar till att formulera ett manifest för den den avslutande laborationen (D). De inledande laborationerna fokuserar mer på karaktäriseringar och analyser av stadsrum i stadsdelar från olika epoker. Därefter sker fördjupning i stadsbyggnadshistoriska målbilder, skillnader och ideal med utgångspunkt i karaktäriseringarna, och med stöd i föreläsningar, analys av referensprojekt samt studieresa till en europeisk storstad. I kursens avslutande del genomförs en serie utforskande laborationer som undersöker gestaltning och stadsbyggnadskvaliteter i olika stadsrum, med fokus på både det enskilda stadsrummet och dess sammanhang i den övergripande stadsstrukturen. Information om respektive övning och laboration kommuniceras i separata PM.  

Under kursens gång samlar varje student sitt arbetsmaterial i en loggbok som blir en personlig referenssamling med stadsbyggnadsanalyser, referensexempel, koncept och laborationer. 

Organisation  

I kursens övningar arbetar studenterna i olika grupper och lär av och med varandra på ritsalen i kombination med handledning av lärare. Respektive övning bygger på en sekvens med introduktion, handledning och genomgång. Utöver laborationsarbetet består kursen av föreläsningar, studieresor, seminarier och skrivövningar. Föreläsningarna introducerar studenterna till olika aspekter av stadens rum och ger både praktiska och teoretiska perspektiv på ämnet. Närvaro vid föreläsningar kommer inte kontrolleras men kursen bygger på att innehållet i kursens introduktioner och föreläsningar inkluderas i respektive övning. Studieresorna ger inblick i och erfarenhet av historiska och nutida referenser. På seminarierna utvecklas reflektion och överföring av kunskap mellan teori och praktik.  

Kommunikation och resurser  

Kursen använder Canvas som huvudsaklig kommunikationskanal mellan lärare och studenter. Kursen inkluderar kontinuerligt enkelt modellbyggande som kräver tillgång till verktyg och material; modellerna kan byggas på ritsalar och i mikrolabb. Programvaror som används i kursen finns tillgängliga via skolans datorer.  

Integrerat lärande  

Kursen ges parallellt med ACE600 Urbanteori och studenterna förväntas att tillämpa teoretiska perspektiv i kursens laborationer. 

 

Schema

Schemat finns tillgängligt på Canvas.

 

Kurslitteratur

En lista på referenslitteratur samt ett kurskompendium med ett urval av texter lämnas ut i samband med kursstart. Boken Soft City av David Sim ingår som referensverk för kursen.   

David Sim (2019) Soft City – Building Density of Everyday Life. Island Press: Washington. 

https://islandpress.org/books/soft-cityLinks to an external site. 

 

Förändringar sedan förra kurstillfället

Det är första gången som denna kurs genomförs men kursen utgår från pedagogiskt upplägg i struktur som utvecklats i kursen Stadsrum ARK513. 

 

Lärandemål 

Kursmodul: Design

Efter fullgjord modul skall studenten kunna:

1. Beskriva, tillämpa och argumentera för gestaltningen av olika stadsrum och deras mått, proportioner, skala, variation, täthet och funktioner med utgångspunkt i de centrala morfologiska komponenterna: gata, plats, kvarter, fastighet, och byggnad.
2. Redogöra för samspelet mellan stadsrum och stadsliv samt skillnaden mellan offentliga, privata och gemensamma rum i staden och karaktären av övergången däremellan.
3. Tillämpa stadsbyggnadsteoretiska utgångspunkter för att beskriva, analysera och värdera historiska och nutida ideal inom stadsbyggnad.
4. I text och bild formulera rumsliga koncept för det utforskande arbetet med framtida stadsrum.
5. Sammanställa, presentera och reflektera över kunskap från kursens olika delar på ett åskådligt sätt.

Kursmodul: Hållbar utveckling

Efter fullgjord modul skall studenten kunna:

6. Beskriva, analysera och gestalta stadsrum med fokus på mikroklimat och ekosystem i relation till människans välmående.

Kursmodul: Gestaltnings - och representationsmedier

Efter fullgjord modul skall studenten kunna:

7. Kombinera analoga och digitala verktyg för att skapa och modifiera skisser, ritningar och modeller av stadens rum.
8. Utvärdera och tillämpa lämpliga representationsmedier för beskrivning, laboration och visualisering av rumsliga kvaliteter i olika skalor och sammanhang.

 

Examination

Examinering av kursens lärandemål sker kontinuerligt vid genomgångar och presentationer av kursens övningar (se schema för datum). Avslutande examination sker efter inlämning av komplett loggbok. Inlämning av loggbok sker vid kursavslutning 1 november.

Loggbok ska innehålla följande övningar:

• Sex stadsdelar
• Studieresa
• Laboration A – Mikroklimat, rörelse och vistelse
• Laboration B – Offentligt, gemensamt och privat
• Laboration C – Grafisk representation, analys, koncept och ritning
• Laboration D – Stadens rum
• Skrivövning – Mina inledande tankar om stadsbyggnad – Mina tankar om stadsbyggnad – Manifest
• Reflektion över kursen

För betyget godkänd

För betyget godkänd i modul Design (7,5 hp) krävs komplett inlämning av övningarna: Sex stadsdelar, Studieresa, Laboration B – offentligt, gemensamt och privat och Laboration D – Stadens rum, Skrivövning, samt Reflektion över kursen (för inlämningskrav se PM för respektive övning).

För betyget godkänd för modul Hållbar utveckling (1,5hp) krävs godkänd inlämning av övningen Laboration A – Mikroklimat, rörelse och vistelse. (för inlämningskrav se separat PM för övningen). Delinlämning 27 september.

För betyget godkänd för modul Gestaltnings- och representationsmedier (1,5hp) krävs godkänd inlämning av övningen Laboration C – Grafisk representation, analys, koncept och ritning. (för inlämningskrav se separat PM för övningen). Delinlämning 11 oktober.

Obligatoriska moment i kursen är:

• Aktivt deltagande vid genomgångar av respektive övning, se schema för datum.
• Aktivt deltagande vid studieresa.
• Aktivt deltagande vid skisskritik och diskussion 18 oktober.

Frånvaro vid dessa genomgångar ska kompenseras med en inlämning som innehåller analys och diskussion av ditt eget resultat på övningen i jämförelse med två andra inlämningar från ritsalen. Den motsvarande uppgiften ska lämnas in som en text på 1200 ord per övning och lämnas in tillsammans med loggboken vid kursavslutning. 

Ej godkänt resultat

Om studenten inte blir godkänt i kursen efter inlämnad loggbok lämnas en skriftlig instruktion som beskriver vilka övningar som behöver bearbetas eller vilka obligatoriska moment som behöver kompenseras. Bedömning av bearbetad loggbok sker i närmast efterföljande omtentaperiod. Om denna inlämning inte ger ett godkänt resultat och ytterligare bearbetning krävs, meddelas även detta skriftligt. Denna bearbetning blir bedömd i därefter kommande omtentaperiod. Om inlämningarna därefter inte är tillräckligt för ett godkänt resultat på kursen, måste kursen läsas om. 

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. 

Länk till kursplanen i Studieportalen StudieplanLinks to an external site.