Kursöversikt

Kurs-PM

ACE246 ACE246 Arkitektur, teori och hållbarhet lp2 HT24 (7,5 hp)

Kursen ges av institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

 

Kurs-PM

ACE246, Arkitektur, teori och hållbarhet

Kursen ges av institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

 

Innehåll:

Arkitektur och teori, 4,5 hp

Hållbar utveckling, 3 hp.

Kontaktuppgifter

Examinator:

Julia Fredriksson; julia.fredriksson@chalmers.se

 

Kursledare:

Julia Fredriksson julia.fredriksson@chalmers.se

John Helmfridsson helmfrij@chalmers.se

 

Handledare

Maja Kovacs maja.kovacs@chalmers.se

Anna-Johanna Klasander anna-johanna.klasander@chalmers.se

Janneke van der Leer janneke.vanderleer@chalmers.se

Jessica Lundin jessica.lundin@chalmers.se

Greta Faxberg faxberg@chalmers.se

 

Introduktion / Kursens syfte

Kursen ger studenterna en introduktion till arkitekturämnet, arkitektyrket och till arkitektur och hållbarhet men också utbildningens upplägg och innehåll. Avsikten är att ge studenterna en introduktion till och en överblick över de olika kunskapsområden och yrkesroller som de kommer att möta under utbildningen och i yrkeslivet. Särskilt fokus riktas mot arkitekturämnets tvärdisciplinära karaktär som bygger på både akademisk kunskap inom flera olika vetenskapliga fält (teknikvetenskap, samhällsvetenskap, konst och humaniora) och på konstnärliga och hantverksmässiga färdigheter och mot den bredd av olika typer av yrkesroller en arkitekt kan ha. Kursen belyser också teorier om form och rum samt designteori och designmetodik genom att introducera dess centrala begrepp, tankefigurer och metoder. Kursen ger även studenterna en introduktion till hållbar utveckling utifrån tre för arkitektur relevanta perspektiv: Arkitekturprofessionens olika roller och ansvar i relation till hållbar utveckling, resursperspektivet i relation till den byggda miljön och planetära gränser samt det sociala perspektivet där hälsosamma och jämlika livsmiljöer står i fokus.

 

Lärandemål

Efter fullgjord kurs skall studenten kunna:

• Beskriva arkitektens profession och arkitektens olika yrkesroller.
• Beskriva och exemplifiera arkitekturens tvärdisciplinära karaktär och dess förankring i både akademisk kunskap inom flera olika vetenskapliga fält och konstnärliga färdigheter med användning av viktiga grundbegrepp.
• Beskriva centrala begrepp, tankefigurer och metoder inom teorier om form och rum samt designteori.
• Beskriva hållbarhetsutmaningar i relation till arkitektur och stadsbyggnad med användning av viktiga grundbegrepp, ge exempel och principlösningar ur resursperspektivet och det sociala perspektivet samt reflektera över målkonflikter.
• Reflektera och tänka kritiskt om arkitekturens och stadsbyggandets roll i hållbar samhällsutvecklingen och om arkitektens framtida yrkesroll.

 

Kursens upplägg / innehåll / genomförande

Genom att ge studenterna en introduktion till utbildningens upplägg och innehåll, arkitektens olika roller, till arkitekturämnet, och till hållbarhetsperspektiv på arkitektur är avsikten att ge en bred introduktion till arkitekturfältet och till arkitektutbildningen. Kursen innehåller två moduler: Arkitektur och teori (5 HP) och Hållbar utveckling (2,5 HP). Kursens övergripande struktur ser ut så här:

 

Modul A: Arkitektur och teori
Kursintroduktion och utbildningens upplägg och innehåll

Denna del startar med en introduktion till kursen och till utbildningens upplägg och innehåll som ger studenten en överblick över vilka kunskaper och färdigheter som arkitektutbildningen innehåller.

 

Arkitektens roller och ansvar

I denna del introduceras och diskuteras arkitektens olika yrkesroller, arkitektrollens förändring och arkitektens olika roller i samhället, där olika perspektiv, möjliga arbetsområden och arkitektens ansvar och möjligheter att bidra till en hållbar utveckling presenteras. Denna del består av föreläsningar och grupparbeten.

Arkitektens arbetsplats

I denna del gör studenterna studiebesök på olika arbetsplatser för att ge studenterna en fördjupad inblick i arkitektens arbetsfält. Studiebesöken sammanställs och redovisas i grupp.

 

Arkitekturämnet

Denna del riktar särskilt fokus mot arkitekturämnets tvärvetenskapliga karaktär, som bygger på både akademisk kunskap inom flera olika vetenskapliga fält inom teknikvetenskap, samhällsvetenskap, konst och humaniora, och på konstnärliga och hantverksmässiga färdigheter. Vidare introduceras studenten till akademiskt arbete och akademiskt förhållningssätt. Detta görs genom föreläsningar och litteraturseminarier.

Designteori och designmetodik

I denna del riktas fokus mot det för arkitekturen centrala begreppet gestaltning. Introduktionen till begreppet gestaltning ges genom föreläsningar och seminarier kring designteori och designmetodik.

Perspektiv på rum
Begreppet rum introduceras med ett antal föreläsningar som visar olika ingångar och perspektiv som kan användas för att analysera, tolka och gestalta rum. Därefter genomförs en gruppuppgift där studenterna får pröva att analysera rum utifrån olika perspektiv.

 

Modul B: Arkitektur och hållbarhet

Livsmiljöer som mål, visioner som verktyg

I denna del introduceras hållbarhet inom arkitekturfältet med fokus på resiliens utifrån resursuttag och resursflöden i relation till den byggda miljön och planetära gränser. Upplägget bygger människornas livsmiljö som fokuserar på gestaltning av hälsosamma inom- och utomhusmiljöer samt på målbilder och visioner där lösningar utformas i system. Denna del av kursen består av föreläsningar, seminarier, workshops och flera kortare övningar.

 

Inlämningar

Kursen innehåller ett antal delinlämningar, där vissa är i grupp och andra är enskilda. Dessa inlämningar ingår i kursen:

 

Måndag 7 oktober 17.00 

Inlämning Uppgift 1: Arkitektroller (individuell) och

Uppgift 2: Arkitektens arbetsplats (grupp)

 

Fredag 1 november 17.00

Inlämning Uppgift 3: Perspektiv på rum (grupp)

 

Fredag 8 november 17.00

Inlämning uppgift 4: Reflektioner Modul A (individuell)

 

Måndag 13 januari 17.00

Inlämning Uppgift 5: Livsmiljöer och visioner (grupp) samt

Uppgift 6: Reflektioner Modul B (individuell)

 

Organisation

Kursen består av föreläsningar, seminarier, kortare gruppövningar och workshops. Arbetet utförs både individuellt och i mindre grupper.

Julia Fredriksson har som examinator ett övergripande ansvar för kursen. Dock har olika lärare ansvar för kursens olika delar. I Modul A: Arkitektur och teori är John Helmfridsson och Julia Fredriksson tillsammans huvudansvariga för Arkitektens roller och ansvar och Arkitektens arbetsplats. Julia Fredriksson är huvudansvarig för Arkitekturämnet, Designteori och designmetodik och Perspektiv på rum. John Helmfridsson är huvudansvarig för Modul B. Därutöver finns även handledare som handleder och leder seminarier, gruppdiskussioner genomgångar.

 

Schema

Schema för kursen finns som Pdf på Canvas/Övergripande information. Eventuella schemaändringar annonseras via meddelande på Canvas samt genom ändring i schemat. Kursens övergripande struktur och lokalbokningar finns även i TimeEdit, dock innehåller TimeEdit inte alla detaljer och uppdateras inte alltid vid schemaändringar.

 

Integrerat lärande

Kursen ger en grundläggande teoretisk introduktion till arkitekturämnet och arkitektyrket. Därmed är avsikten att sätta de kunskaper och färdigheter studenten kommer lära sig under utbildningen i ett sammanhang som hjälper studenten att orientera sig inom arkitekturfältets olika delar. Kursen ger en introduktion till centrala begrepp, såsom gestaltning, rum och hållbar utveckling, som används och utvecklas i andra kurser. Till exempel ger kursen en teoretisk introduktion till begreppen rum och gestaltning, medan kurserna Introduktion till form och rum och Byggnadens rum, som går parallellt, ger en mer praktiskt, gestaltningsorienterad introduktion till dessa begrepp.

 

Kommunikation

Kommunikation mellan lärare och studenter sker via Canvas och/eller e-post.

 

Examination och kompletteringar

Kursen innehåller ett flertal kortare övningar, seminarier samt inlämningsuppgifter. För att bli godkänd i kursen krävs aktivt deltagande vid seminarier, övningar och genomgångar samt godkända inlämningsuppgifter. Närvaro vid föreläsningar kommer inte kontrolleras. Dock bygger inlämningsuppgifter på att man kan visa att man tagit till sig innehållet i kursens föreläsningar.

Frånvaro vid enstaka tillfällen kan kompletteras med kompletteringsuppgifter. Kompletteringar lämnas in under Canvas/Uppgifter/Kompletteringar, där också instruktioner för kompletteringar publiceras. Kompletteringsuppgifter som lämnas in innan kursens sista dag, dvs den 16 januari 2025, kommer hanteras i samband med ordinarie examination av kursen. Om delar av kursen inte slutförts när kursen avslutas hänvisas studenten till att lämna in kompletteringar i samband med Chalmers omtentaperioder. Om studenten har missat en betydande del av kursen och studenten inte bedöms kunna uppfylla lärandemålen enligt kursplan behöver kursen läsas om.  

 

Kurslitteratur

I kursen ingår en obligatorisk kursbok, Att skapa det tänkta: en bok för arkitekturintresserade, som finns att köpa på Store. Övrig obligatorisk litteratur finns att tillgå digitalt.

 

Arkitektens roller och ansvar och arkitektens arbetsplats

Obligatorisk litteratur

Forshed, Kjell, Att vara sin formel trogen, I och II s 7-15. Pdf, Canvas.

Grange, Kristina, Den svenska arkitekten - fast i ett historiskt etablerat styrkeförhållande, 2010. Tillgänglig som pdf på nätet inom: Makten över rummet. https://arkitektur.se/projekt/intervju/arkitekter-kan-aterta-sin-position-i-byggprocessen/

Royal institute of architecture in Canada, The role of the architect, https://chop.raic.ca/chapter-1.1, frivilligt bredare: https://chop.raic.ca/part-1-theory-and-background

Mooi, Alexander (2014). What will the architect be doing next? Footprint 8(14):119-128.

https://arkitekten.se/debatt/den-forandrade-arkitektrollen-behover-ett-nytt-sprak/

 

Frivillig litteratur

https://arkitektur.se/projekt/intervju/arkitekter-kan-aterta-sin-position-i-byggprocessen/

https://www.byggindustrin.se/alla-nyheter/blogg/vem-behovs-25541/

https://arkitektur.se/debatt/fler-arkitekter-maste-bli-aktivister/

https://arkitekten.se/nyheter/under-en-dag-har-jag-manga-olika-hattar/

https://arkitekten.se/intervju/hon-jobbar-som-arkitekt-i-tre-olika-roller/

 

Frivillig Film

Parvin, Alastair. (02-2013). Architecture for people by people. TED-talk. (13 min)

Aravena, Alejandro. (09-2014). My architectural philosophy?  TED-talk. (16 min)

 

Arkitekturämnet

Obligatorisk litteratur:

Boverket (2017). Underlag till nationell Arkitekturpolicy. Kapitel 2. Arkitekturen bidrar. Finns som pdf på Canvas.

ByRum. Arkitektur för nybörjare. Del 1–7. Filmer tillgängliga digitalt. Länk finns på Canvas.

Krupinska , J. (2016). Att skapa det tänkta: en bok för arkitekturintresserade. Lund, Studentlitteratur. Finns att köpa på Store.

• Kapitel 2: Osäkerheter i professionen
• Kapitel 3: Vad bör man kunna

 

Designteori och designmetodik

Obligatorisk litteratur:

Heskett , J. (2006). Design: en introduktion. Stockholm, Raster. Sidan 13 – 27. Finns som Pdf på Canvas.

Krupinska , J. (2016). Att skapa det tänkta: en bok för arkitekturintresserade. Lund, Studentlitteratur. Finns att köpa på Store.

• Kapitel 6: Designprocessen

Lundequist, J. (1992). Om designteorins uppkomst. I Nordisk arkitekturforskning. 1992: 4. Finns som Pdf på Canvas.

 

 

 

Livsmiljöer som mål

Obligatorisk litteratur

Caldeby, Claes, Landshövdingehus - Vestersol s 13-23.

Sveriges arkitekter: Vägen framåt. https://www.arkitekt.se/aws/uploads/2020/11/Hallbarhetsrapporten2020NY.pdf

Jan Gehl, Städer för människor, utdrag s 144-157, (finns som pdf på canvas)

Gordan, R (2016) ”Helen & Hard tror på skönhetens betydelse”. Arkitekten, 3 nov. 2016.

Sim, David, Mjuk stad, introduktion och grannar, s 1-13, pdf på canvas.

Något håller på att hända, sid 6-9, Hela Sverige Ska Leva, tillgänglig som pdf: https://www.helasverige.se/kunskap-och-media/forstudie-om-boende-pa-landsbygden-i-sormland/

 

Frivillig litteratur

Delshammar, T., Fors, H., (2010) Gröna och blå strukturer för en hållbar stadsutveckling

(Landskap Trädgård Jordbruk 2010:16) Alnarp, SLU, Sida 3-21 (finns som PDF på nätet)

Gestaltad livsmiljö: https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/gestaltad-livsmiljo/politik/

Vår livsmiljös betydelse för god och jämlik hälsa, Folkhälsomyndigheten rapport 23068, sid 10-20, https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/v/var-livsmiljos-betydelse-for-en-god-och-jamlik-halsa/?pub=93308

Burke, Sinéad. (03-2017). Why design should include everyone. TED-talk. 10 min

Nils Philips, https://socialtbyggande.se/konferens/socialt-byggande-2019/dokumentation/

Husdrömmar dokumentär, Främst 1-3 och 7-9, https://www.svtplay.se/video/KXvn1vx/husdrommar-dokumentar/

 

Visioner som verktyg

Obligatorisk litteratur

V48:

Arkitekten som innovatör av framtider: https://arwidssonstiftelsen.se/arkitekten_innovator/

Garden cities of tomorrow, Ch 1, The town-country magnet, s 20-27, pdf på Canvas.

Film: How to save our planet, https://www.youtube.com/watch?v=0Puv0Pss33M, 8 min

V49:

Backcasting som metod i Workshops: https://klimat2030.se/content/uploads/2017/10/backcasting-som-metod-i-workshops1.pdf

Sverige 2009, utdrag: En uthållig tätortsutveckling s 69-76, pdf på canvas.

 

V50: 

Video: Tidsresenären: Gemensam filmvisning i sal.

Norden 2030, utdrag: Nordboendet s 37-54, pdf på canvas

 

Frivillig litteratur

Bilder av framtidsstaden, utdrag: s 283-308, pdf på canvas

Medskapande omställningsarbete, kapitel 2 som behandlar backcasting, sid 17-31.

https://www.pbs.org/wgbh/americanexperience/features/sun-queen-marvelously-inventive-life-maria-telkes/

Film: Warhurst, Pam. (05-2012). How we can eat our landscapes. TED-talk (13 min)

Göteborgs Stad (2019). Case Kvillebäcken.