Course syllabus
Inledning
Välkommen till kursen Miljö- och resursanalys för hållbar samhällsbyggnad!
Den här kursen handlar om hållbar utveckling, vilket enkelt uttryckt är frågan om människans överlevnad på planeten jorden. Det är med andra ord ett mångfacetterat och komplext ämne som berör frågeställningar av olika karaktär och bygger på flera olika vetenskapliga discipliner. I kursens olika moment kommer vi att närma oss hållbar utveckling ur flera infallsvinklar för att skapa en bred förståelse med hög relevans för studenter som kan komma att arbeta inom samhällsbyggnadssektorn. Både privata och offentliga organisationer som arbetar med samhällsbyggnad, i Sverige såväl som internationellt, inriktar sig mer och mer mot att åstadkomma långsiktig hållbarhet i relation till en föränderlig omvärld. Goda kunskaper om hållbar utveckling har blivit en förutsättning för en framgångsrik karriär inom samhällsbyggnadssektorn. Vi vill visa på de viktigaste aspekterna av hur mänskliga aktiviteter påverkar miljö och samhälle, och särskilt betona den viktiga roll som en samhällsbyggare från Chalmers kan spela i den pågående omställningen mot ökad hållbarhet.
Förändringar från förra året
De viktigaste förändringarna presenteras i punktform nedan, och beskrivs mer utförligt senare i detta dokument och/eller i det PM för skrivuppgiften som publiceras senast i läsvecka 2.
- Grundstrukturen med en skriftlig tentamen först, och fokus på skrivuppgiften sen, kvarstår, men med en veckas senareläggning av tentamen för att hinna med fler gästföreläsningar innan denna. Tidsförskjutningen gör också att vi kan ägna lite mer tid åt att introducera skrivuppgiften tidigare i kursen.
- Likformigheten i kursen har setts över – med särskilt avseende på quiz eftersom detta betonades i kursenkäten.
- Inlämning av skrivuppgiften sker på Canvas, i stället för att hålla den som salsskrivning.
- Studenterna ges mer stöd kring själva essäformen och mer tid för handledning, samtidigt som bedömningen förtydligas. Anpassningar för studenter med funktionsvariationer har särskilt beaktats.
- Obligatoriska handledningstillfällen utformas så att det blir effektivt för studenterna mha anvisade tider för mindre grupper av studenter
- Hybridföreläsningsformen kvarstår men instruktioner utformats för alla lärare för att undvika teknikstrul.
Kursens tema och lärandemål
Kursen syftar till att du i din framtida yrkesroll ska kunna utföra grundläggande hållbarhetsanalyser och fatta beslut som bidrar till hållbar utveckling. Detta kräver kunskap om etablerade definitioner och tolkningar av begreppet hållbar utveckling, förståelse för faktabaserade modeller och förklaringar, samt förmåga att analysera och förstå värderingsbaserade frågeställningar. För att fylla detta syfte är kursen uppbyggd kring fyra teman. Till dessa teman finns ett antal lärandemål kopplade. Lärandemålen beskriver det en student förväntas kunna efter avslutad kurs och sammanfattar de förmågor som testas inom de olika examinationsmomenten. De 4 teman som tas upp är följande:
- Tema 1 – Mål för hållbar utveckling och miljöetik. Här undersöks begreppet hållbar utveckling, olika typer av hållbarhetsmål och de miljöetiska överväganden som ligger till grund för viktiga vägval i omställningen mot hållbar utveckling.
- Tema 2 – Miljöproblem och deras lösningar. Utgångspunkten är ett naturvetenskapligt/tekniskt perspektiv på vår tids stora miljöproblem och möjliga sätt att hantera de hållbarhetsutmaningar världen står inför. Vi går också igenom ett antal verktyg och modeller som kan användas för att analysera orsaker till, effekter av och lösningar på miljöproblem av olika slag.
- Tema 3 – Omställning mot hållbar utveckling. Här tittar vi närmare på vad som karakteriserar samhällets arbete med att nå olika typer av hållbarhetsmål. Vi går igenom vilken roll olika aktörer i samhällsbyggnadssektorn spelar i omställningsprocesser, och går igenom viktiga styrmedel, inklusive grundläggande miljölagstiftning.
- Tema 4 – Fördjupning i hållbar utveckling och samhällsbyggnad. Genom hela kursen anammas exempel och tillämpningsområden från samhällsbyggnadssektorn så långt det är möjligt . I Tema 4 renodlas detta till ett rent fokus på hållbarhet inom samhällsbyggnadssektorn genom tillämpning av kunskaper och färdigheter från Tema 1-3 på olika verksamhetsområden inom samhällsbyggnad.
Tema 1-3 genomförs under kursens sex första veckor. Under denna period ges två introducerande föreläsningar samt en gästföreläsning på kursens första dag. Därefter följer åtta föreläsningar som var och en följs av en övning som knyter an till föreläsningen. Tema 1-3 examineras med en skriftlig tentamen under läsvecka 6. Tema 4 examineras i form av en individuell skrivuppgift och introduceras redan i läsvecka 5 och genomförs främst under kursens två sista veckor. Under denna period erbjuds handledning och kamratgranskning.
Efter fullgjord kurs ska studenten kunna:
- Redogöra för grunderna i begreppet hållbar utveckling och olika tolkningar av begreppet samt tillämpa dessa inom samhällsbyggnadsteknik (Tema 1)
- Tillämpa systemtänkande och grundläggande miljösystemanalys i bedömning, planering och design i frågor rörande hållbar utveckling inom samhällsbyggnadsteknik (Tema 2)
- Beskriva hur samhällets olika tekniska system bidrar till vår tids stora miljöproblem, hur denna negativa påverkan kan minskas, samt hur systemen kan anpassas till oundvikliga förändringar (Tema 2)
- Beskriva och tillämpa samhällets strategier i form av lagstiftning och mål för hållbar utveckling med relevans för samhällsbyggnadsteknik (Tema 3)
- Beskriva olika nyckelaktörer inom samhällsbyggnadsteknik och hur dessa kan verka för hållbar utveckling av sina respektive branscher (Tema 3)
- Analysera hållbarhetsutmaningar inom samhällsbyggnadsteknik utifrån olika perspektiv och därmed kunna se och hantera avvägningar och målkonflikter mellan olika intressen (Tema 4)
- Redogöra och argumentera för den egna uppfattningen om hållbar utveckling (Tema 4)
Förkunskaper
För att kunna följa kursen krävs god naturvetenskaplig allmänbildning och viss kännedom om samhälle och ekonomi. Kurslitteraturen är delvis på engelska. Vi utgår alltså från att samtliga kan läsa engelsk fackspråklig text. Därutöver krävs förkunskaper från följande kurser (eller i kurser med motsvarande lärandemål med avseende på i huvudsak hållbar utveckling): Byggnaders funktioner och utformning (BOM205), Byggnadsmaterial (BOM195) och Tätorters funktioner och utformning (BOM210).
Undervisningsmoment och tidplan
Undervisningen sker genom föreläsningar och övningar (Tema 1-3) samt en individuell skrivuppgift (Tema 4). De övergripande kursmomenten illustreras i figuren nedan, tillsammans med viktiga datum för de olika examinationsmomenten.
Föreläsningar
I kursen ingår ett antal föreläsningar inom kursens fyra teman. Vid föreläsningstillfällena sammanfattas och fördjupas viktiga delar av kurslitteraturen, men innehållet går också utöver denna, inte minst genom att lyfta fram senaste nytt på respektive område eftersom kursboken är från 2011 (ny upplaga kommer ut senare under 2024). Därtill bjuder föreläsningarna in till reflektion och diskussion kring nyanser och tolkningar hållbar utveckling.
Föreläsningarna ges i hybridformat, d.v.s. både på campus och på zoom. Studenter som deltar digitalt erbjuds att ställa eventuella frågor i pauser eller efter föreläsningen. Deltagande på föreläsningarna är frivilligt men starkt rekommenderat. Använd följande länk för att ansluta via zoom:
https://chalmers.zoom.us/j/2123215234
Lösenord: MOR2025
Övningar
Sju övningar, knutna till Tema 1, 2 och 3, ger möjlighet till fördjupning, tillämpning och diskussion. Arbetet med övningsuppgifterna sker i 8 huvudgrupper om ca 30 studenter som sedan delas in i mindre grupper om ca 3 studenter. Dessa grupper annonseras på kurshemsidan senast onsdag i läsvecka 1 (22/1). Grupperna bibehålls under hela kursens första del.
Varje övning knyter an till den föreläsning som getts tidigare samma dag, utom den sista övningen (7) som är längre, fyra timmar, och ges vid två olika tillfällen (för olika studenter). Övriga övningar är två timmar långa, men kräver förberedelse för att kunna genomföras på ett meningsfullt sätt på schemalagd tid. Därför inleds dessa övningar med en quiz med 4 frågor på inläsningsmaterial och övningens syfte och upplägg. Minst 2 rätt på quizen ger en bonuspoäng.
Deltagande i övningarna är frivilligt men starkt rekommenderat. Aktivt deltagande ger dessutom 1 bonuspoäng per 2-timmarsövning och 2 poäng för den längre avslutande övningen. Totalt kan varje student därmed få maximalt 14 bonuspoäng, där också poäng från quizen ingår.
Det erbjuds inte någon möjlighet att komplettera övningar. Tänk dock på att det är värdefullt att genomföra dem även om du av någon anledning inte kan delta på plats, eftersom övningarna är en viktig del av lärprocessen och gör det enklare att få ett bra resultat på tentan.
Tentamen
En skriftlig tenta är schemalagd den 25/2. Observera att detta tillfället inte ligger i ordinarie tentavecka utan redan i läsvecka 6. Tentan examinerar material från föreläsningar, övningar, kursboken (de avsnitt som anges i schemat) och övrig kurslitteratur. Den består av flervals-, matris- och essäfrågor som får besvaras på svenska eller engelska. Tillåtna hjälpmedel är lexikon för modersmål-engelska och/eller modersmål-svenska. Tentamen ger max 46 poäng exklusive bonuspoäng från övningarna, 60 poäng inklusive dessa. För godkänt betyg krävs 30 poäng, varav minst 23 på tentamen (dvs max 7 bonuspoäng får räknas in för att nå upp till G på tentan), och minst 15 poäng på de 11 första grundläggande frågorna på tentan.
Observera att godkänd tentamen krävs för att få slutbetyg i kursen som helhet. Omtentamen ges den 19/3 (ordinarie tentamensvecka) och 28/8 (omtentaveckan i augusti). Årets tentamen genomförs i Inspera (Chalmers) och ingen anmälan krävs. Den som inte har möjlighet att ta med egen dator till tentamen kan boka lånedator via På tentamensdagen och efter tentan.
Individuell skrivuppgift
En individuell skrivuppgift i form av en essä knuten till Tema 4, utgör en stor del av kursen. Syftet med skrivuppgiften är att tillämpa kunskaper från olika delar av kursen på samhällsbyggnadssektorn och att träna skriv- och reflektionsförmåga. Upplägget presenteras i korthet redan på kursens första föreläsning och utförliga instruktioner publiceras på Canvas i ett Essä-PM senast i läsvecka 2. Det är starkt rekommenderat att sätta sig in i uppgiften och börjar förbereda essän så tidigt som möjligt.
Arbetet med skrivuppgiften startar på allvar i samband med en introducerande föreläsning i läsvecka 5. Faktainsamling och planering av skrivuppgiften pågår under tre veckors tid. Uppgiften kommer att handledas och det erbjuds handledning vid tre tillfällen. Handledningstillfällena med kursens lärare sker på campus och tillfället med fackspråk sker digitalt. Det är obligatorisk att närvara vid ett av de fysiska tillfällena och att även visa upp ett utkast på essän med tänkt titel, problemformulering och disposition.
Drygt halvvägs genom skrivprocessen genomförs en kamratgranskning i slumpvisa grupper om 3 studenter. Det är obligatorisk att lämna in ett utkast för kamratgranskning och att ge återkoppling till de två andra studenterna i gruppen. Detta moment genomförs i första hand i sal, men Zoom finns som en möjlighet vid särskilda behov. Slutinlämningen av den individuella skrivuppgiften sker på Canvas den 13/3.
Den individuella skrivuppgiften är obligatorisk och behöver vara godkänd för att få ett slutbetyg i kursen som helhet. I Essä-PM beskrivs riktlinjerna för en godkänd essä. Riktlinjerna är också ett stöd för din egen läsning inför kamratgranskningen. En godkänd skrivuppgift innebär att du både har skrivit din egen essä och genomfört kamratgranskningen. De inlämningar som uppfyller dessa krav bedöms vidare utifrån den bedömningsmatris som återfinns i Essä-PM. I Essä-PM finns en matris som har en betygsskala för olika kriterier. Totalt kan du få 30p på uppgiften och godkänt är 15p. Skrivuppgiften rapporteras i ladok som ett eget moment det vill säga G eller U. De erhållna poängen adderas till resultatet på tentamen, inklusive eventuella bonuspoäng, och ligger till grund för betyget på hel kurs. För studenter som inte uppnår godkänt betyg erbjuds möjlighet till komplettering senast den 30/4 kl 17.00. Om inte godkänt betyg uppnås vid komplettering krävs att kursmomentet görs om i sin helhet nästkommande år.
Examination och betygsgränser
Examinationen består av en skriftlig tentamen (4hp) och en skrivuppgift (2hp). När slutbetyg beräknas ingår poäng från tentamen och skrivuppgift samt eventuella bonuspoäng från övningarna. Av totalt 90 möjliga poäng krävs för 4:a 63 poäng (70%) och för 5:a 76 poäng (85%).
Tabellen nedan sammanfattar vad som krävs för de olika betygsgränserna:
|
Betyg |
Kriterier |
|
3 |
– Godkänd tentamen (minst 30 poäng) – Godkänd skrivuppgift, inklusive aktivt deltagande i kamratgranskning |
|
4 |
– Godkänd tentamen (minst 30 poäng) – Godkänd skrivuppgift – Minst 63 poäng av totalt 90 möjliga när antalet poäng på tentamen och skrivuppgift summeras och räknas samman med bonuspoäng |
|
5 |
– Godkänd tentamen (minst 30 poäng) – Godkänd skrivuppgift – Minst 76 poäng av totalt 90 möjliga när antalet poäng på tentamen och skrivuppgift summeras och räknas samman med bonuspoäng |
Kommunikation
Frågor om syfte, innehåll och bedömning av kursens olika moment samt praktiska frågor om anmälning, gruppindelning, genomförande m.m., ska ställas i diskussionsforum på Canvas. Börja gärna med titta igenom de befintliga diskussionstrådarna – kanske har någon annan redan ställt och fått svar på samma fråga. Skulle du däremot behöva ställa enskilda frågor, ta i första hand kontakt med Ellen som är kursassistent alternativt Ulrika som är examinator för kursen. Har du frågor gällande administrationen som, schema, tider, salar, canvassida, quiz, övningar gruppindelningar och liknande hör av dig till Ellen: ellbla@chalmers.se. Om du har ämnesspecifika frågor som rör innehållet i föreläsningarna så hör av dig till Ulrika: ulrika.palme@chalmers.se. Har du frågor om Essän så kontakta din handledare.
Kursutvärdering
Kursutvärdering kommer att genomföras under kursens gång i samarbete med studentrepresentanter och genom en webbaserad kursutvärdering i slutet av kursen. Studentrepresentanterna presenteras vid första kurstillfället.
Kurslitteratur
Gröndahl och Svanström 2011. Hållbar utveckling – en introduktion för ingenjörer och andra problemlösare. Stockholm: Liber AB. Kursboken kompletteras med texter som kommer att göras tillgängliga på Canvas, antingen i sin helhet eller som länkar.
Lärarlaget
Kursen ges av Avdelningen för Miljösystemanalys på Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation. Vi arbetar med forskning som rör hållbarhetsbedömning av produkter, processer och teknologi samt innovation och omställningsprocesser inom olika delar av samhället. Med utgångspunkt i vår forskning ger vi kurser på ett flertal kandidat- och mastersprogram. Vi har våra lokaler på Vera Sandbergs Allé 8 (gamla Vasa sjukhus nära Kapellplatsen). I årets kurs tjänstgör följande lärare:
|
Ulrika Engström Palme |
Examinator, huvudlärare och föreläsare |
|
|
Anna Nyström Claesson |
Föreläsare |
|
|
Maria Ljunggren |
Föreläsare |
|
|
Fia Börjesson |
Föreläsare och språkhandledare |
|
|
Ellen Blanksvärd |
Kursassistent och handledare |
|
|
Julia Brunke |
Handledare |
|
|
Albert Norin |
Handledare |
|
|
Sanna Wickerts |
Handledare |
Gästföreläsare
Utöver lärarlaget ovan gästas kursen av föreläsare som representerar olika delar av samhällsbyggnadssektorn (”in order of appearance”):
- Jimmy Lovén, VBK,
- Nina Jacobsson Stålheim, Framtiden, Gbg Stad,
- Lukas Memborn, Stadsbyggnadsförvaltningen, Gbg Stad,