Course syllabus

KURS-PM – ACE635 ANVÄNDNING I FÖRÄNDRING

 

Kursbeskrivning

 

ACE635 Användning i förändring, VT 2025, lp 4, 10.5 hp

Kursen ges av institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnad.

 

Projekt                                                                                         7.5 hp

Inlämningsuppgift A: Hållbar utveckling                                        1.5 hp

Inlämningsuppgift B: Gestaltnings och representationsmedier  1.5 hp

 

Kontaktuppgifter och medverkande

 

Examinator:

Meta Berghauser Pont, Professor i stadsbyggnad, meta.berghauserpont@chalmers.se

 

Kursledare:

Maja Hjertén Knutson, Konstnärlig universitetsadjunkt, majahjerten@chalmers.se

Mimmi Amini, mimmia@chalmers.se

 

Handledare:

Ritsal 1: Sofie Campanello, sofie@fabelarkitektur.se

Ritsal 2: Andrea Eklund, andrea@kaminsky.se

Ritsal 3: Johan Ranch,  ranch@chalmers.se

Ritsal 4: Mimmi Amini, mimmia@chalmers.se

Ritsal 5: Maja Hjertén Knutson, majahjerten@chalmers.se

 

Föreläsare:

Torun Hammar, arkitekt, och före detta professor i restaureringskonst

Joakim Kaminsky, Arkitekt, Kaminsky arkitektur

Sofie Campanello, Arkitekt, Fabel Arkitektur

Sven-Olof Ahlberg, Bebyggelseantikvarie och universitetsadjunkt

Liv Sonntag, landskapsarkitekt och fastighetsägare

 

Workshops och demonstrationer

Stefano Delia, arkitekt, universitetslektor, representation och digitala verktyg, stefano@chalmers.se

John Helmfridsson, arkitekt, Boman arkitektur, hållbarhet, helmfrij@chalmers.se

Vici Hofbauer, arkitekt och barnkulturdesigner, Dialogprocesser, vici@hofbauer.se

Maja Lindborg, Arkitekt SAR, Metoder och system för återbruk, maja.l@kaminsky.se

Tabita Nilsson, tekniklektor A-verkstaden, modeller, tabita@chalmers.se

 

Vid frågor om programmet, vänd dig till programansvarig:

Julia Fredriksson, 031-772 23 11, julia.fredriksson@chalmers.se

 

Vid frågor och händelser som berör diskriminering, vänd dig till:

Bruno Rudström, 031-772 24 63, bruno.rudstrom@chalmers.se

Personal- och organisationsutvecklare

 

Vid frågor om kursval och kursvärdering:
Anna Knutsson, 031-772 24 02, anna.knutsson@chalmers.se                   

Utbildningssekreterare

 

Vid frågor om studievägledning

Pää Ylipää, paa.ylipaa@chalmers.se

Studievägledare

 

 

Introduktion / Kursens syfte

Kursen är en del i en sekvens av designkurser som ger studenterna kunskaper och färdigheter att initiera, genomföra och presentera projekt på olika skalor och skapa långsiktiga och funktionella lösningar av hög kvalitet och med god gestaltning. Kursen ger studenterna fördjupade kunskaper om hur man återanvänder det befintliga byggnadsbeståndet med syfte att skapa lösningar som å ena sidan anpassar fastigheten till att tjäna användarens krav bättre och ger byggnaden en förlängd livslängd och å andra förbättrar byggnadens prestanda. Kursen bygger vidare på kursen ACE270 Byggnaden i förändring, men till skillnad från denna kurs är byggnadens användning och stadens behov mer centrala i ACE635 Användning i förändring. Dessa värden kommer att vägas mot byggnadens historiska värden, arkitektoniska värden och återbruksvärden.

Gestaltningsprojektet inleds med en analys av byggnadsritningar och byggnadens kvalitéer, en platsanalys inklusive byggnadens funktion i området samt en behovsanalys utifrån användarens perspektiv idag och i framtiden. I kursen undersöker studenter byggnadsteknikens och materialens förutsättningar, där huvudfokus ligger på betong som byggnadsmaterial. Förutom omvandlingen av den befintliga byggnaden kommer designprojektet att innebära någon form av tillbyggnad för att möta användarens och samhällets förändrade behov. I kursen jobbar studenter parallellt med en mera traditionell skissprocess, digitala ritningar och en objektbaserat digital modell av den befintliga byggnaden. Kursen bygger vidare på kunskap kring effektiv resursanvändning som introducerats i tidigare kurser, men fördjupar kunskapen genom kvantifiering av resursanvändning. För att väga fastighetsägarens och brukarens behov i designprocessen ska studenterna använda samskapande metoder för att hjälpa till att utveckla en behovsbild och involvera brukare i designprocessen.

 

Lärandemål (Efter fullgjord kurs ska studenten kunna):

1. Genomföra ett omvandlings- och tillbyggnadsprojekt genom att analysera användarens behov och karaktärisa befintlig miljö (plats och byggnad), undersöka potential för återbruk, formulera en koncept/bärande idé, upprätta ett program, skissa alternativa förslag och ta fram ritningar samt utvärdera dem utifrån såväl rationella ställningstagande som subjektiva värderingar.
2. Göra avvägningar mellan byggnadens bruksvärden, historiska värden, arkitektoniska värden, (åter-)bruksvärden och hållbarhetsvärden med hjälp av kvantitativa metoder (till exempel angående resursanvändning).
3. Beskriva och använda olika metoder för dialog med intressenter (fastighetsägare, brukare) i designprocessen samt reflektera över olika gruppers möjlighet att delta i och påverka gestaltningen.
4. Ta fram en rumslig struktur som tar hänsyn till kravet att kombinera eller separera funktioner och flöden av olika användargrupper (t.ex. kunder och medarbetare; boende och gäster).
5. Ta fram en digital modell av den befintliga byggnaden och tillbyggnaden för att hantera information om byggnaden på ett strukturerat och planerat sätt som möjliggör samarbete mellan olika deltagare i byggprocessen, förbättra designsamordningen och underlätta integrationen av olika system i projekt.
6. Diskutera hur stomsystem, inneklimat, klimatskal, byggnadsdetaljer och materialval samspelar med byggnadens arkitektoniska kvalitéer med fokus på ett omvandlingsprojekt och betongkonstruktioner.
7. Reflektera och ge konkreta exempel hur användarens behov, ekonomiska faktorer, juridiska krav, konstruktionen och hållbarhetsmål har påverkat designprocessen och resultat.

 

  

Användning i förändring

“We are brought into this world, but to exist here we must change it;

within this simple statement is an inspiring truth about the

fundamental meaning of architecture.”

 

Christoffer Harlang, Transformation Mon Amour

 

 

I alla tider har människan utvecklat idéer, byggt och omformat sin omgivning. Arkitekters arbete har traditionellt sett dels handlat om att vårda och omvandla det befintliga, dels om att skapa relativt småskaliga tillägg till en befintlig kontext. För ungefär ett sekel sedan förändrades samhällsbyggandet dock radikalt – från förvaltning och småskalighet till rivning och modern massproduktion i stor skala. Arkitektens roll har sedan 1930-talet fram till idag handlat till stor del om nybyggnation. I dagens förändrade värld av klimatkris och andra samhällsutmaningar, håller fokus på att skifta ännu en gång - från nyproduktion tillbaka till vård, reparation och omvandling av det befintliga byggnadsbeståndet. Arkitekter behöver således hitta nya strategier för samhällsbyggande – och därmed växer behovet av att omformulera arkitektens roll. Vad händer med arkitektens uppgift när det inte längre främst handlar om att bygga nytt, utan snarare att förvalta det befintliga byggnadsbeståndet? Vad är det för expertiser vi som arkitekter behöver utveckla för att möta en förändrad värld där klimatförändringar och andra utmaningar tvingar oss att lyfta och omvandla befintliga värden – snarare än att per automatik alltid bygga nytt? Vi behöver bredda och nyansera vår vokabulär för att hantera befintliga byggnader från att enbart handla om renovering, till en mångfald av begrepp som transformation, konservering, restaurering, adaptivt återbruk - och så vidare.

 

De mest hållbara byggnaderna är kanske de som aldrig rivs – de som står emot tidens tand för att de är omtyckta och välfungerande. När en befintlig byggnad omvandlas för att anpassas till nya behov, behöver vi ta i beaktning att de ingrepp vi gör idag också ska tillåta förändringar i framtiden. Och i de fall nybyggnation är det enda alternativet, uppstår frågan: hur skapar vi arkitektur som håller över tid och kan anpassas till olika typer av användning?

 

Värden

Att ta ställning till olika typer av värden utgör en viktig del av arbetet med transformation och bevarande. I kursen Byggnaden i förändring ACE270, initierades diskussionen kring olika typer av värden och hur dessa ställs mot varandra:

 

 ”Att göra förändringar i befintliga byggnader är inte bara en fråga om estetik eller ekonomi, utan ett komplext ställningstagande. En process där vitt skilda värden kan studeras och viktas, såsom historiska värden, arkitektoniska värden, (åter-)bruksvärden och hållbarhetsvärden. Hur det viktas är en ständigt pågående diskussion som går tillbaka till början av 1800-talet då begreppet kulturarv etablerades inom arkitektur. Förespråkare för restaurering menade att en befintlig byggnad kan uppnå sin fulla potential via tillägg som ’kreativt’ tolkar originalet, medan konserveringsivrare förespråkade skydd och underhåll av de historiska värden som finns i en byggnads befintliga skick och funktion. I dagens adaptiva återbruk av äldre byggnader sammanförs ofta samtida arkitektur med konservering. Återbruk blir ett sätt att bevara och utveckla värden som finns i befintliga byggnader såväl som i befintliga element och material.” (ur kurs-PM ACE270).

 

Kursen Användning i förändring ACE635 bygger vidare på de frågeställningar gällande värdebegreppet som initierats Byggnaden i förändring. Till skillnad från ACE270 är aspekter som byggnadens förändrade användning och stadens behov mer centrala i ACE635. Med införandet av brukaperspektivet samt stadens behov, blir social hållbarhet och immateriella kulturvärden viktiga frågor. Begreppet kulturvärde omfattar inte bara de fysiska byggnaderna vi har, utan även immateriella värden. Det kan till exempel handla om hur vi förvaltar naturens resurser, kunskap om ett specifikt hantverk, hur vi umgås med varandra, spelar musik och allt annat som förenar människor. Även om det inte går att se eller röra vid, finns det omkring oss och påverkar vårt samhälle. Ofta är det immateriella kulturarvet kopplat till vår byggda miljö. När en byggnad eller ett område ska omvandlas är det därför viktigt att ha de immateriella värdena i åtanke. För att främja både hållbarhet i byggnation och social hållbarhet, utvidgas arkitektens uppdrag till att även lyfta fram och dokumentera de immateriella värden som är kopplade till en byggnad eller plats.

Staden
En byggnad existerar aldrig isolerat utan en större kontext. Byggnader i urbana miljöer samtalar med offentliga rum, gator och platser. I omvandling av en befintlig byggnad eller i ett nytt tillägg till ett befintligt stadsrum, finns en potential att förändra inte vara byggnaderna utan även den kringliggande kontexten. Detta kan kallas för synergieffekter och innebär att summan av helheten kan bli mer än de enskilda delarna tillsammans.  

När byggnadens program ändras, kan även de kringliggande stadsrummen förändras beroende på de aktiviteter som pågår och om de attraherar besökare. Byggnadens innehåll är centralt, och fasadens karaktär och gestaltning spelar en viktig roll i samspelet mellan interiör och exteriör. Som arkitekter kan vi styra detta möte – hur är fasaden utformad mot det offentliga rummet? Är den välkomnande eller anonym? Genom att analysera den urbana kontexten kan vi identifiera potentialen för att förändra och förbättra stadsrummen. Kartläggning och dokumentation av befintliga och potentiella stråk, noder och stadsliv kan ge insikter om hur både stadsrummet och byggnaden kan utvecklas.

Olika intressenters perspektiv
Arkitektens arbete med att ta fram ett gestaltningsförslag på en förändrändrad funktion i en byggnad kan se ut på olika sätt. I vilken utsträckning användaren, brukaren eller hyresgästen får vara delaktig i processen varierar och påverkas ofta av de ramar som uppdragsgivaren sätter för processen. I konventionell projektering styr fastighetsägaren eller projektledaren på uppdrag av fastighetsägaren själva projekteringen och hyresgästen har ofta relativt små möjlighet att påverka förändringen. Att förstå olika intressenters roller tidiga skeden är av stor vikt för arkitektens arbete. Ju större förståelse arkitekten har för olika former för dialog och metod, desto större utrymme har också arkitekten att påverka resultatet.

Gestaltning

Vid gestaltning av nya byggnader tas i de bästa fall hänsyn till det befintliga sammanhanget, vare sig det gäller ett naturligt landskap eller en urban miljö. Att arbeta med omvandlingsprojekt är på många sätt likt nybyggnation, med skillnaden att själva byggnaden blir en del av den befintliga kontexten som gestaltningen behöver förhålla sig till. I kursen vi använder oss av ett slags konceptuell verktygslåda, där begrepp som addition, subtraktion, kopiering, collage och reparation blir viktiga instrument för omvandlingsprocessen. 

Den kreativa processen är ett sökande efter idé och form, och pendlar mellan analys, skiss, reflektion och bearbetning. Ofta behöver denna process repeteras under kursens gång.  Att arbeta med en iterativ process handlar alltså inte om att enbart skissa och testa idéer för att sedan färdigställa ritningen i sista stund. I stället innebär det att kontinuerligt gå igenom stegen analys, skiss, reflektion och bearbetning, om och om igen under kursens gång. Kursens tredje och sista fas (Projekt), består till större delen av individuellt gestaltningsarbete, men gemensamma diskussioner och reflektioner med kollegor och handledare kring det pågående projektet bidrar till att stärka och förtydliga de individuella projekten.

 

Plats och byggnad

I kursen kommer vi att arbeta med analys och omvandling av en industribyggnad som är belägen strax söder om tågstationen i Partille centrum. Fastigheten kallas idag för Kvarteret Kniven och har en gång varit en elektroteknisk fabrik där man bland annat tillverkat strömbrytare, så kallade knivbrytare – därav namnet Kvarteret Kniven.

Kvarteret består idag av flera byggnadskroppar uppförda under olika tidsepoker. Delar av de ursprungliga byggnaderna, som uppfördes 1908 för Maskinfabriken Eck, finns fortfarande kvar. Området präglas främst av industribyggnader i tidstypisk jugendstil med tegelfasader samt funktionalistiska byggnader med betongstomme och delvis putsade fasader. Samtliga byggnader ägs av Partille kommun och Kultur och Fritid driver i nuläget en rad verksamheter i lokalerna, bl a snickeri, återbrukslager, föreningsverksamhet.

De första byggnaderna i Kvarteret Kniven uppfördes av Motorfabriken Eck, grundad av Carl A. Eck. Efter framgångar i USA återvände Eck till Sverige och etablerade fabriken i Partille år 1907. Tomten, belägen mellan Säveån och järnvägen, köptes från Cloetta, som tidigare haft planer på chokladtillverkning i området. År 1924 drabbades fabriken av en omfattande brand. 1925 tog Elektriska Motorfabriken Morén över fastigheten för att bedriva produktion av växeltrömsmotorer. Mittskeppet och en tillbyggnad från 1910-talet bevarades och byggdes om, medan maskinhallarna längs järnvägen revs helt.  Under 1930-talet drabbades företaget av ekonomiska svårigheter, vilket ledde till att ASEA blev delägare. På 1940-talet ökade ASEA sitt engagemang och investerade i både maskinpark och lokaler. En ny byggnadskropp uppfördes längs järnvägen. På 1950-talet minskade verksamheten successivt i takt med att delar av produktionen flyttades till ASEA i Västerås. ASEA fortsatte med begränsad verksamhet i byggnaderna fram till 1965, varefter fabrikslokalerna såldes och delar av dessa omvandlades till företagshotell. (Källa: Kulturmiljöutredning Kvarteret Kniven 2023)

 

Kvarteret Kniven är i nuläget en del av ett större stadsutvecklingsprojekt mitt i Partille som under de kommande 5-10 åren kommer genomgå en omfattande förändring. 2021 vann arkitektkontoret Kaminsky Arkitektur och projektutvecklare Västprojekt en markanvisning för tomten, men förslag att restaurera stora delar av de befintliga byggnaderna samt att bygga ett nytt hotell. Just nu pågår planprocessen för området. Inom ramarna för kursen, utgår vi dock från ett scenario där Partille kommun på lång sikt äger och förvaltar byggnaden och Kultur och Fritids nuvarande verksamheter är kvar i byggnaden.

 

Adress: Kyrkvägen 10, Partille.

Fastighetsbeteckning: Kniven 1:10, Partille kommun

Fastighetsägare: Partille kommun

 

Befintligt ritningsunderlag: Canvas

 

• Bygglovshandlingar, från Partille kommuns e-arkiv. På grund det stora antalet arkivritningar, har ett urval av med de mest relevanta ritningar lagt upp på Canvas. (tif/jpg)

Bygglovshandlingarna visar hur byggnaden/åtgärden är tänkt att utföras.

 

• Relationshandling, 2022, från Partille kommun. (pdf, dwg)

Relationshandlingarna visar vad som faktiskt byggts. Visar i detta fall endast planritning.

 

• Grundkarta, 2023 Partille kommun. (pdf, dwg) Underlag för situationsplan. Visar bla byggnadens placering samt plushöjder landskap.

 

• Arbetshandlingar, 2024, från Kaminsky Arkitektur (pdf, dwg)

 

Program och uppgift

Uppgiften är att transformera utvalda delar av byggnaden för att husera en serie olika program, varav minst ett program ska vara publikt. Varje student tilldelas en del av byggnaden, som ska omvandlas samt byggas till för att husera olika program; dels ett program som redan finns i byggnaden idag (men kanske på en annan plats i byggnaden), dels ett nytt program av publik karaktär. I grupper om tre arbetar studenterna med var sin del av byggnaden. Inom gruppen ska studenterna tillsammans utveckla förslag på hur gemensamma ytor, som tex toaletter, miljörum och personalrum kan integreras i de individuella förslagen.

 

I uppgiften ingår:

 

• Att analysera byggnaden i dess urbana kontext samt föreslå hur byggnaden kan omvandlas för att möta stadens behov.
• Att inventera utvalda delar av byggnaden i befintligt skick och upprätta ett ändamålsenligt ritningsunderlag, samt ett underlag för återbruk.
• Att analysera och föreslå hur byggnadens ursprungliga kvalitéer kan lyftas fram, till exempel finns igensatta lanterniner, samt outnyttjade ytor i södra delen av byggnaden.
• Att analysera och föreslå om/hur befintliga byggnadsdelar kan rekonditioneras och återbrukas på ny plats i byggnaden
• Att ta fram en idé och gestaltning för en av de befintliga funktioner som byggnaden huserar idag, i samband med valfritt publikt program.
• Att ta fram förslag på en mindre tillbyggnad för att möta användarens och samhällets förändrade behov.
• Att ta fram en rumslig struktur som tar hänsyn till kravet att kombinera eller separera funktioner och flöden av olika användargrupper (t.ex. besökare och personal).
• Att göra avvägningar mellan byggnadens bruksvärden, historiska värden, arkitektoniska värden, (åter-)bruksvärden och hållbarhetsvärden med hjälp av kvantitativa metoder (till exempel angående resursanvändning).
• Att diskutera hur stomsystem, inneklimat, klimatskal, byggnadsdetaljer och materialval samspelar med byggnadens arkitektoniska kvalitéer med fokus på ett omvandlingsprojekt och betongkonstruktioner.

En mer detaljerad beskrivning av uppgiften och programmen presenteras i separat uppgifts-dokument. Det är upp till varje handledare, ritsal och grupp av studenter att precisera och tolka programmet.

 

Struktur och uppgifter

Kursen är uppdelad i tre faser:

 

• Fas 1 – Introduktion (3 veckor)

 

- Dokumentation, plats- och byggnadsanalys (examineras i Projekt)

- Föreläsningar, litteraturstudier och litteraturseminarium (examineras i Projekt)

- Texter (examineras i Projekt)

- Workshop Kvantitativa värden, (examineras i Inlämningsuppgift A)

- Workshop Dialog och program, (examineras i Inlämningsuppgift A)

- Gemensam sitemodell (examineras i Projekt)

 

• Fas 2 - Representation och underlag – BIM (1 vecka)

 

Alla moment i Fas 2 examineras i Inlämningsuppgift B

 

• BIM-modellering av befintlig byggnad i Revit, (examineras i Inlämningsuppgift B)
• 2D-ritningar över befintlig byggnad hämtade från 3D-modell. Planer och sektioner (examineras i Inlämningsuppgift B)
• Digital modellering av tillbyggnad i Revit eller Rhino, (examineras i Inlämningsuppgift B)
• Föreläsningar och reflekterande text om BIM (examineras i Inlämningsuppgift B)

 

• Fas 3 – Gestaltning (6 veckor)

 

Alla moment i Fas 3 examineras i Projekt

 

- Konceptskiss

- Veckouppgifter

- Gestaltning och presentation

- Slutpresentation

- Arbete i grupper, handlett på ritsal, examineras i Projekt.

 

 

Organisation

I kursen används projektbaserad undervisning där studenter lär av och med varandra på ritsalen i kombination med handledning av lärare. Utöver projektarbete består kursen av föreläsningar, designlaborationer och seminarier. Föreläsningarna introducerar studenterna till metoder att samla information om behovet hos intressenter, prata om sitt projekt, förhandla och se såväl konflikter som synergier. Gestaltningsuppgifterna är av utforskande karaktär och ger studenter grundläggande designfärdigheter. Särskilt fokus läggs utformningen av byggnadens struktur i förhållande till byggnadens funktion och flöden i och utanför byggnaden utifrån de färdigheter som utvecklats i kursen ACE615 Form rum och struktur. Presentationer och genomgångar på ritsalarna syftar till att ge studenterna en möjlighet till reflektion av både andras och eget arbete. Studenter jobbar individuellt med sina gestaltningsprojekt i kursen, men grupparbetesmoment förekommer i kursens första stadie.

 

Ritsalar

Lärande i kursen organiseras kring fem olika ritsalar, nr 1-5, om ca 20 studenter. Varje ritsal leds av en handledare som träffar studenterna en fast heldag per vecka. Handledaren följer utvecklingen av studenternas projekt i relation till kursens ramverk under hela kursens gång. Detta inkluderar handledning av såväl gestaltning av projekt, som analys av referensprojekt, platsanalys, och arbete med representation och upprättande av digitala underlag. Handledaren vägleder genom att kommentera utveckling av projekten med hänsyn till gestaltning, rum, detaljer; genom att stötta med olika tillvägagångssätt för digital ritning och modellering, modellbygge, etcetera; genom att hjälpa respektive student att planera och organisera sitt arbete; samt genom att utvärdera hur arbetet skrider framåt i förhållande till kvalitet, kvantitet och veckouppgifter.

 

Grupparbete

Varje ritsal delas in i 5-6 grupper om tre studenter. Följande uppgifter utförs och lämnas in i grupp; Dokumentation, byggnads- och platsanalys, BIM Uppgift 1, Workshop dialog och program, Workshop Kvantitativa värden samt gemensam sitemodel. Övriga uppgifter är individuella.

 

På Canvas under Kursinformation och allmän info ligger övningen Lär känna gruppen, som ska utföras i grupp på kursens första dag. Att arbeta i grupp är en aktiv del av lärandet i kursen. Det innefattar att i gruppen föra kontinuerlig dialog genom till exempel möten och gemensamt skissarbete, att organisera och dela upp arbetet, samt att tillsammans formulera en gemensam målbild som samtidigt möjliggör att den enskilde studenten kan få utlopp för sina intressen.

 

Skissboken

Kursens uppgifter och skissprocess ska kontinuerligt dokumenteras i en skissbok. Skissboken fungerar som ett samlat dokument som dels kan visas i handledning, dels kan den vid behov användas vid examination av individuella uppgifter.

 

Skissboken bör hållas så enkel som möjligt – ett digitalt dokument (liggande A3) med en

skiss, ritning, vy, etcetera, per sida, att uppdateras någon gång per vecka. En InDesign-mall för skissboken finns att hämta på Canvas. Skissboken lämnas in ett par gånger under kursens gång. Se separat PM Skissbok samt schema för inlämningsdatum.

 

Handledning

Varje ritsal handleds en heldag per vecka, kl 9.00 – 17.00 (avvikelser kan förekomma). Det är upp till varje handledare att strukturera handledningen med hänsyn till tågordning och tider, individuell handledning respektive grupphandledning. Studenterna förväntas visa upp nytt arbete varje vecka för att på så sätt ligga i fas med kursens struktur och få ut så mycket som möjligt av handledningen. Varje handledning förbereds av studenten genom att material under produktion (skisser, diagram, ritningar, modeller) skrivs ut och organiseras, samt genom att frågor och spörsmål punktas upp. Varje handledning avlutas med att handledaren kort summerar intrycken och läget i projektet/gruppen, samt med att handledaren och gruppen gemensamt kommer överens om vad som skall studeras och produceras till kommande handledningstillfälle.

 

En typisk handledningsdag kan se ut så här:

 

• 00 – 10.00 Kort gemensam genomgång av resultatet av förra veckans uppgift/arbete. Alla grupper förbereder genom att hänga upp sitt material, alternativt genom att sprida ut det på bord. Handledaren kommenterar / diskuterar kort med hela ritsalen (inga muntliga presentationer). Avslutas med ordet är fritt och allmänna frågor.
• 15 – 11.45 Handledning individuellt eller i grupp
• 15 – 16:15 Handledning individuellt eller i grupp
• 16:15 – 16.30 Kort genomgång med hela ritsalen av kommande veckas uppgift/arbete.

 

Handledningen är ett obligatoriskt moment. En student kan vara frånvarande från ett handledningstillfälle under kursen utan att behöva komplettera. Är studenten frånvarande på mer är en (1) handledning, ska en motsvarande uppgift för missad handledning utföras. Information om motsvarande uppgifter finns att läsa på Canvas.

 

Veckouppgifter

I fas 3 då ombyggnadsprojektet skall gestaltas är arbetet strukturerat kring veckouppgifter. Varje veckas uppgift syftar till att ta fram ett utkast på ett par av de ritningar som skall redovisas vid slutpresentationen. Genom att göra veckouppgifterna och ta fram färdiga utkast blir varje veckas arbete ett steg mot slutgiltigt material till genomgången.

 

Uppföljning

De onsdagar då föreläsningar är planerade inleds med en kort uppföljning med kursledare och alla

studenter. Ett tillfälle att introducera eller klargöra inlämningsuppgifter, ta upp allmänna frågor, samt gemensam reflektion.

 

Föreläsningar

Föreläsningar sker i regel på måndag och onsdagsförmiddagar.

 

Representation och verktyg

Kursen syftar till att utveckla samspelet mellan digital representation och analoga metoder som modell, handskiss och handritning. Ritningar utgår från 3D-modellering och cad, samt bearbetas vid behov i Illustrator eller för hand. Oavsett om arbetet är digitalt eller analogt, är utgångspunkten att ritningen är arkitektens primära språk och hantverk. Det är genom den arkitektoniska ritningen som projektet utforskas, gestaltas och definieras. Vidare är det upp till varje handledare att vägleda studenterna i hur de utvecklar, konkretiserar och kommunicerar idéer i och med hjälp av ritningar och digitala verktyg. Detta innefattar exempelvis hur ritningen kodar och visar skillnad mellan befintligt och tillagt/nytt. Gällande vanliga ritningskonventioner, till exempel med avseende på skala-detaljeringsnivå, linjetyper, osv kan Arkitektens handbok vara vägledande.

 

I fas 2 kommer demonstrationer av Revit och Autocad att stötta grupperna i ritningsarbetet, speciellt med avseende på Inlämningsuppgift, del B om gestaltnings- och representationsmedier.

 

Schema

Se separat dokument samt kalender på Canvas.

 

Integrerat lärande

Kursen är en del i lärsekvensen Design och bygger vidare och fördjupar kunskap om formlära, formspråk och rumsgestaltning som behandlades bland annat i kursen ACE270 Byggnaden i förändring.

 

Kursen ACE635 löper parallellt med ACE610 Form och teknik: tema betong och byggprocess.

De två kurserna arbetar med tema betong och syftar till att informera varandra. Bland annat delar kurserna gästföreläsare för tema betong: historia, hållbarhet och bevarande.

 

Kommunikation och resurser  

Canvas används för all kommunikation inom kursen. Studenter ansvarar för att deras email är uppdaterad så att de får meddelanden från Canvas då ”anslag” och ”meddelanden” går ut, samt för att bekanta sig med det material som finns tillgängligt på Canvas-sidan. Schema och inlämningar hanteras via Canvas, och nedladdningsbart material sorteras under moduler.

 

Examination inklusive obligatoriska moment

Betygsskalan är Godkänt och Underkänt.

 

Examination sker genom:
 

• Kontinuerlig examination av designprojektet som motsvarar 7,5 hp och examinerar främst lärandemål 1, 2, 4, 6 och 7
• Inlämningsuppgift, del A om hållbar utveckling som motsvarar 1,5 hp och examinerar främst lärandemål 2 och 3
• Inlämningsuppgift, del B om gestaltnings- och representationsmedier som motsvarar 1,5 hp och examinerar främst lärandemål 5
• Reflektion som examinerar främst lärandemål 7
• Aktiv deltagande i kursen

 

Kontinuerlig examination betyder att examination sker genom flera presentationstillfällen med tydliga inlämningskrav som meddelas vid kursstart. Även obligatoriska moment meddelas vid kursstart.
 
Student som ej blir godkänd i kursen efter ordinarie examination ska ges möjlighet att examineras genom komplettering efter kursens slut. Om studenten efter två försök till komplettering fortfarande inte kan godkännas får studenten läsa om kursen. Bedömning av kompletteringar sker under Chalmers omtentamensperioder. Det åligger studenten att kontrollera rapporterade studieresultat i Ladok efter varje läsperiod och att kontakta kursens examinator för instruktioner om komplettering om godkänt resultat saknas. Observera att om inget material lämnats in kan möjlighet till komplettering ej ges.
 
Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.

 

Examination av Inlämningsuppgift A: Hållbar utveckling sker genom bedömning av:

 

• Kompletta inlämningar krävs
• Workshop Kvantitativa värden (grupparbete)
• Workshop Dialog och program (grupparbete)

 

Examination av Inlämningsuppgift B: Gestaltnings och representationsmedier sker genom bedömning av:

 

• Kompletta inlämningar krävs
• Uppgift 1 (grupparbete)
• Uppgift 2 (individuellt arbete)

 

Examination av Projekt sker genom bedömning av:

 

• Kompletta inlämningar krävs
• Dokumentation, Byggnads- och platsanalys (grupparbete)
• Litteraturseminarium (grupparbete)
• Uppsats (individuellt arbete)
• Sitemodell (grupparbete)
• Konceptskiss (individuellt arbete)
• Utveckling vecka för vecka, veckouppgifter (individuellt arbete)
• Muntlig presentation slutgenomgång, plansch- och modellpresentation, slutinlämning Canvas (individuellt arbete)
• Skissbok (individuellt arbete)

 

Obligatoriska moment:

- Inlämningsuppgift A

- Inlämningsuppgift B

- Inlämningar Projektdel: Kompletta inlämningar krävs

- Medverkan vid slutgenomgång

- Medverkan vid kursavslutning och reflektion

 

Om en student är frånvarande vid ett obligatoriskt moment, ska en s.k. motsvarande uppgift utföras. Information om motsvarande uppgifter finns att läsa på Canvas.

 

Omfattning:

Kursen omfattar 10.5 hp fördelat på 11 veckor.

 

 

Närvaro

För godkänt i kursen krävs förutom godkända obligatoriska moment minst 80% närvaro vid alla lärarledda aktiviteter, inklusive handledning, föreläsningar, genomgångar, platsbesök, etcetera. Studenter förväntas arbeta in all förlorad tid vid frånvaro, även om den totala närvaron är högre än 80%. Frånvaro kan resultera i en motsvarande uppgift. Handledare tar närvaro vid varje handledningstillfälle.

 

Kurslitteratur

En lista på referenslitteratur publiceras på Canvas i samband med kursstart. Boken Adaptive Reuse of The Built Heritage ingår som referensverk för kursen.

 

Bie Plevoets and Koenraad Van Cleempoel (2019) Adaptive Reuse of The Built Heritage. Routledge: New York.