Kursöversikt

Kurs-PM

ACE180 Samhällsplanering: grunder och tillämpning lp4 VT24 (9 hp)
Kursen ges av institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

Kontaktuppgifter

Examinator: Anna-Johanna Klasander, konstnärlig professor. 0705-668708, anna-johanna.klasander@chalmers.se. Även kursansvarig. 
Kursansvarig: Julia Fredriksson, forskare. 031-7722311, julia.fredriksson@chalmers.se 

Lärare och föreläsare
Anna-Johanna Klasander, se ovan
Julia Fredriksson, se ovan
Jorge Gil, docent. Ansvarig för GIS. 031-772 6346, jorge.gil@chalmers.se 
Mikael Viklund Tallgren, forskare. Ansvarig för BIM. 031-772 1947, mikael.tallgren@chalmers.se  
Jens Forssén, biträdande professor. jens.forssen@chalmers.se
Charlotta Råsmark, landskapsarkitekt. charlotta.rasmark@white.se

Handledare
Lena Boman, arkitekt, Liljewall arkitekter. 0706-583873, lebo@liljewall.se  
Filip Rem, arkitekt, timlärare ACE. 0709-77 05 07, filip.rem@chalmers.se    
Stefano Delia, universitetslektor ACE. 031-772 2349, stefano@chalmers.se
Amanda Leo, planarkitekt, White. 0721-583205 , amanda.leo@white.se

Examinator GIS: Jorge Gil, se ovan
GIS: Flávia Lopes, postdoc, ACE. 031-772 4147, flavia.lopes@chalmers.se
GIS: Roos Teeuwen, postdoc, ACE. 031-772 2820, roos.teeuwen@chalmers.se 

Studieadministratör
Susanne Pettersson, 031-772 6102, susanne.pettersson@chalmers.se

 

Kursens syfte

Denna kurs syftar till att ge grundläggande kunskaper om stads- och samhälls­plane­ring, utformning av den byggda miljön, samt översiktlig förståelse om hur plane­rings­processen fungerar utifrån lagar, regelverk och praxis. Kursen belyser olika aspekter av hållbart samhällsbyggande och ger träning i hållbarhetsanalys av ett projekt­område. Kursen syftar även till att ge kunskap om hur de digitala hjälpmedlen geografiska informationssystem (GIS) och byggnadsinformationsmodellering (BIM) kan användas inom samhällsplaneringen. I denna del av kursen tränas färdigheter i modellering, visualisering samt analys under utformningen av projektområdet.

Schema

TimeEdit ACE181 VT25

 

Kurslitteratur

Obligatorisk litteratur

Boverket (2021). Så planeras Sverige. Tillgänglig på: www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige 

Boverket (2024). Den byggda formens betydelse - Kunskap från forskning.  Tillgänglig på: www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2024/den-byggda-formens-betydelse---kunskap-fran-forskning.pdf

Följande kapitel är obligatoriska i Den byggda formens betydelse:

”Inledning”, s. 1-6

Klasander, Anna-Johanna, ”Epoker och ideal”, s. 12-25

Ståhle, Alexander, ”Det byggda transportlandskapet”, s. 78-87

Granvik, Madeleine, ”Funktionell förtätning”, s. 100-110

Dubois, Marie-Claude, ”Den byggda formens koppling till dagsljus och solljus”, s. 136-146

Lindberg, Fredrik & Thorsson, Sofia, ”Det urbana klimatet”, s. 148-156

Boverket, ”Boverkets slutord”, s. 189-193

Tonell, Lennart (2019). ”Samhällsplaneringens nyckelverktyg och arbetsformer”, i Forsberg, Gunnel (red). Samhällsplaneringens teori och praktik. Stockholm, s. 45-57. Texten finns som Pdf på Canvas.

Referenslitteratur

Boverket (2024). Om Boverkets nya byggregler. 

Forsberg, Gunnel (red). Samhällsplaneringens teori och praktik. Stockholm, 2019

PBL Kunskapsbanken Planering, www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/

Plan- och bygglagen, 2010, www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900 

Trafik för en attraktiv stad. TRAST utgåva 3. Trafikverket m.fl. 2015

 

Kursens innehåll och upplägg

Kursen handlar om stads- och samhällsplanering för hållbar utveckling och följer upp innehåll i tidigare kurser från nya vinklar och övningar med tillämpning i prak­ti­ken. I kursen lyfter vi teman som bebyggelseutveckling och stadsbyggnads­principer, planeringsprocesser och drivkrafterna bakom utvecklingen; ni får träna på digitala verktyg för modellering, analyser och visualisering. Genom ett praktiknära projekt­arbete kopplas specifika frågor på den aktuella platsen till större och principiella frågor i samhällsplaneringen.

Kursen utgår från att utformningen av bebyggelse och infrastruktur inte har några givna rätta svar utan alltid bygger på avvägningar mellan olika intressen. En viktig del i kursen är därför att träna er på att diskutera och själva reflektera över den byggda miljön, en annan är att tänka på vad er professionella roll innebär i det stora grupparbete som samhällsbyggnad är. Vad kommer du själv att vilja bidra med som färdig ingenjör?

Kursen är upplagd så att ni kontinuerligt bygger upp och tar med kunskap längs vägen. Ni arbetar huvudsakligen i grupp, både för att få fram ett fylligt material och för att träna er på att resonera och lösa sammansatta uppgifter tillsammans. Ni har också indivi­duella uppgifter där ni får tillfälle att utveckla er egen förmåga.   

Modul A: Samhällsplaneringens teori, praktik och historia (6 hp)

Denna modul inleder och avslutar kursen. Här studerar ni samhällsplanering och stadsbyggnad utifrån flera perspektiv. Med föreläsningar, litteratur och platsstudier som utgångspunkt får ni kännedom om samhällsutvecklingens drivkrafter och aktörer, svensk lagstiftning och planering, olika stadsbyggnadsideal över tid, och dagens utmaningar och lösningar.

Genom ett projektarbete, som utgår ifrån ett verkligt planärende, får ni själva chansen att utifrån detaljplanen modifiera utformningen av byggnader, stadsrum och trafikföring med stöd i föreläsningar, litteratur och era platsspecifika analyser. Ni modifierar och visualiserar bebyggelsen med hjälp av BIM. Projektarbetet gör ni i grupp, sedan avslutas modulen med en individuell skrivuppgift som skrivs på sal.

Modul B: Geografiska informationssystem (GIS) – möjligheter och tillämpning (3 hp)

I denna modul får ni inblick i olika typer av geografiska data, vilka som tillhandahåller geografiska databaser och hur data kan användas i samhällsplaneringen. Ni får träna på tillämpning i form av analyser och visualisering som ni använder i fortsättningen på modul A.

  

Förändringar sedan förra kurstillfället

Vi har gjort tre förändringar sedan förra året. (1) Vi har förenklat upplägget genom att ha två moduler i stället för tre. Detta speglar bättre hur kursens övningar hänger ihop och kontinuerligt bygger upp kunskap och färdigheter. (2) Vi har lagt in ny kurslitteratur som ger bättre teoretisk orientering om hur utformning av bebyggelse, infrastruktur och natur påverkar människor och samhälle. (3) Kursen examineras fortfarande löpande med inlämningar och redovisningar men den tidigare skriftliga hemuppgiften har vi bytt ut mot en avslutande skrivuppgift på sal. 

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. Beskriva hur stads- och samhällsplaneringsprocessen fungerar utifrån lagar, regelverk och praxis för utformning av den byggda miljön ur ett hållbarhetsperspektiv.
2. Redogöra för grundläggande begrepp och processer som regleras i plan- och bygglagen (PBL), och kunna läsa och tolka en detaljplan.
3. Förklara och använda stadsbyggnadsprinciper samt tillämpa mått, dimensioner och dimensionerande förutsättningar för utformning av gaturum, kvarter, platser, parker, och trafikanläggningar.
4. Analysera och beskriva olika värden i stadsområden samt identifiera brister, behov och möjligheter i byggnader och deras miljö.
5. Visualisera och kommunicera idéer om hur stadsplanering kan påverka boendekvaliteter och stadsliv i form av verksamheter, vistelse, rörelse och tillgänglighet.
6. Reflektera över sin yrkesroll och visa insikt om samverkan mellan olika roller i en projektgrupp, och mellan olika sakägare och intressenter i stadsbyggnadsprojekt.
7. Tillämpa byggnadsinformationsmodeller (BIM) för att modellera, beskriva samt visualisera projektområdet och frågeställningar kopplade till projektet.
8. Tillämpa geografiska informationsystem (GIS).

 

Examination

Modul A, projekt 6 hp, examineras genom projektarbeten i grupp och en enskild skrivuppgift, och betygssätts med 5,4,3/U. Denna modul berör främst lärandemål 1-7. Modul B, GIS 3 hp, examineras genom inlämningsuppgifter som bedöms G/U. Denna del berör främst lärandemål 8.

Obligatoriska moment är platsbesök, handledningar och genomgångar. Frånvaro vid enstaka obligatoriska tillfällen kan ersättas av motsvarande uppgifter. Närvaro vid föreläsningar är inte obli­ga­torisk, men ni förväntas kunna redogöra för sakinnehållet i era inlämningar, genomgångar och i den avslutande individuella skrivuppgiften. Vi rekommenderar att ni deltar i föreläsningarna eftersom det också är tillfälle för frågor och diskussion. Om du missar eller blir underkänd på den enskilda skrivuppgiften som skrivs den 28 maj ges ett nytt tillfälle under omtentaperioden i augusti 2025. 

Länk till kursplanen i Studieportalen Kursplan