Course syllabus

Kurs-PM

IMS100 IMS100 Materialteknik lp1 HT25 (7,5 hp)

Kursen ges av institutionen för Industri- och materialvetenskap

Kontaktuppgifter

• Peter Hammersberg, Tel: 772 5770,   hammersberg@chalmers.se
• Gästföreläsare: Emmy Pavlovic, Chief Technology Officer (CTO), Bulten Fastners AB

Kursens syfte

Kursen skall ge kännedom om de grundläggande begreppen, hur material delas in och en första introduktion till de vanligaste konstruktionsmaterialen (metall och polymer) och hur ett effektivt materialval görs utifrån en produkts kravprofil kopplat till olika alternativs livslängdsbegränsing och återvinning. Kursen ger en förståelse för vilka egenskaper som kan manipuleras, varför och hur man gör och vilka som inte kan manipuleras med värmebehandlingar och andra termomekaniska processer eller genom att strukturellt blanda fler material, som i kompositer, för att bygga hybridmaterial, till exempel.

För mer fyllig beskrivning av syfte och koppling till övergripande frågeställningar och ingengörsrollen, se IMS100.MTT071.KursPM.2025.pdf

Schema

TimeEdit

Kurslitteratur

Lärobok: M. Ashby, H. Shercliff, D. Cebon ”Materials: engineering, science, processing and design, 3^rd eller 4nd ed”. ISBN till e-bok: 9780081023778, Länk till webshop:  https://www.chalmersstore.se/e-bocker/e-bok-materials.html

Kursens upplägg

Kursen är indelad i tre teoretiska moduler som avslutas med betygsgrundande kontinuerlig examination i form av datorbaserade duggor och en praktisk modul enligt listan nedan:

Modul 1: Grundläggande materialegenskaper, hur de är strukturerade för sökbarhet, arbetsgång för materialval, härledning av meritvärden för dimensionering för funktion och hållbarhet.

Modul 2: Manipulering av materialegenskaper, exempelvis härdning genom värmebehandling och armering med fiber.

Modul 3: Dimensionering för livslängd mot krav på styrka och haverimekanismer, brottmekanik och utmattning

Modul 4: Kompletterande projektuppgifter för respektive modul 1-3

Kamratbedömningar fördelas slumpmässigt vid en viss tidpunkt efter uppgiftens inlämningstidpujnkt för att bland annat vara en del av förberedelsen för duggorna, eftersom det handlar mycket om förståelsen av begreppen och användningen av dem i ett sammanhang.

Endast de som lämnat in arbeten före den tiden kommer vara med på den automatiska fördelningen av kamratbedömningar. Sena inlämningar dedöms separat.

Förändringar sedan förra kurstillfället

Inga förändringar sedan förra kurstillfället.

Lärandemål

• utveckla ett grundläggande språk om material och deras användning i hela livscykeln
• förstå och utvärdera ett materials viktigaste mekaniska egenskaperna.
• förklara sambandet mellan mikrostruktur och mekaniska egenskaper.
• förklara hur de mekaniska egenskaperna kan eller inte kan manipuleras.
• förklara hur ett materials mekaniska egenskaper kan används i en mekanisk konstruktion.
• beskriva skillnader och likheter mellan materialfamiljerna och deras användning: metall, polymer, keram, glas, gummi och hybrider.
• förstå och utföra ekologisk konsekvensanalys av olika koncept
• förklara ingående olika typer av haverimekanismer, såsom risken för brott och utmattning
• beskriva hur ett materialval görs från en kravprofil ur flera perspektiv såsom funktion, form, tillverkning och hållbarhet.

Examination

Examination sker kontinuerligt under kursens gång både individuellt, med en serie betyggrundande duggor (datorbaserade) på respektive modul och gruppvis, med obligatoriska inlämningsuppgifter och inklusive kamratbedömning.

• Individuell examination:
  • Dugga, del A, 2hp, Betygsskala: TH
  • Dugga, del B, 2hp, Betygsskala: TH
  • Dugga, del C, 2hp, Betygsskala: TH
  • Inlämningsuppgifter, del D, 1,5hp, Betygsskala: UG
  • När summan av A+B+C når G för teorin rapporteras tillsammans till ladok (med andra ord blir det samma betyg på dessa moduler).
  • Reservdugga ABC ges sista läsveckan som kan ersätta missade duggor eller den dugga A-C med lägst resultat, om inte summan av A+B+C når godkänt. Reservduggan ABC kan inte användas för spetsning om A+B+C når G eller överbetyg.
  • Efter kursen går omtentor i januari och augusti som salstenta på 4 timmar med mer klassiskt upplägg med essäfrågor och beräkningsuppgifter kopplat till helheten på kursen.
  • Exempel på duggor och omtentor kommer publiceras på Canvas.
    
  • Gruppuppgifter: Modul D (separat i ladok)
    • Tre obligatoriska moment med inlämningar. Dessa behandlar bredare frågeställningar om materialval, egenskapsmanipulation och materialkaraktärisering. Dessa utvärderas i två steg: först med kamratbedömning, där varje student slumpmässigt utvärderar två andra gruppers arbeten. På detta vis får gruppen återkoppling på sitt arbete av fler studenter och av att se andras arbete samt att träna användning av de materialtekniska begreppen i ett sammanhang liknande kommande arbetsuppgifter i industrin. Alla inlämningar sker i Canvas och kontrolleras med urkund.
    • I praktiken innebär det att avklarade projekt sparas även om teorin behöver tas om.
  • Slutbetyget, UG, rapporteras när både teori ABC och D är klara och inrapporterade.