Course syllabus
Inledning
Välkommen till kursen Miljö- och resursanalys för hållbar samhällsbyggnad!
Den här kursen handlar om miljö och hållbar utveckling, en av samhällets främsta utmaningar. Frågor om miljö och hållbar utveckling är ofta komplexa, och kopplar till samhällsbyggnad på många olika sätt. I kursens olika moment kommer vi att närma oss relationen mellan miljö, hållbar utveckling, och samhällsbyggnad ur flera infallsvinklar. Både privata och offentliga organisationer som arbetar med samhällsbyggnad inriktar sig mer och mer mot att åstadkomma långsiktig hållbarhet i relation till en föränderlig omvärld – i Sverige såväl som internationellt. Goda kunskaper om miljöfrågor och en hållbar utveckling gynnar en framgångsrik karriär inom samhällsbyggnadssektorn.
I detta dokument har vi samlat den nödvändiga övergripande kursinformationen. Ett detaljerat schema med läsanvisningar, viktiga hålltider mm. finns på Canvas, ENM165 Miljö- och resursanalys för hållbar samhällsbyggnad, som också används för kommunikation.
Kursens innehåll
Kursen syftar till att du i din framtida yrkesroll ska kunna utföra grundläggande hållbarhetsanalyser och fatta beslut som bidrar till hållbar utveckling. Detta kräver kunskap om etablerade definitioner och tolkningar av begreppet hållbar utveckling, förståelse av miljöproblem, faktabaserade modeller och förklaringar, samt förmåga att analysera och förstå värderingsbaserade frågeställningar. Förståelse av orsak-verkan-kedjor är avgörande för framtida problemlösning och beslutsfattande för hållbarhet. För att uppfylla detta syfte är kursen uppbyggd kring fyra teman:
- Tema 1 – Hållbar utveckling. Kursen börjar med en introduktion om begreppet hållbar utveckling, olika typer av hållbarhetsmål och de miljöetiska överväganden som ligger till grund för viktiga vägval i omställningen mot hållbar utveckling (F0).
- Tema 2 – Miljöfrågor och samhällsbyggnad. Under fem föreläsningar (F1-5) och övningar (Ö1-5) lägger vi grunden till en förståelse för vår tids stora miljöproblem och den mångfacetterade anknytningen till samhällsbyggnaden. Här behandlas den vetenskapliga grund för att förstå olika miljöproblem, hur samhällsbyggnadssektorn bidrar till dessa men också hur de påverkar på samhällsbyggnad. Vi kommer också gå igenom olika sätt som sektorn tacklar hållbarhetsutmaningar med, både tekniska och systemorienterade åtgärder, i praktiken och under utveckling.
- Tema 3 – Fördjupning mot samhällsbyggnadens och miljöutmaningar.
Efter att ha fått en gedigen introduktion till samhällsbyggnads miljöfrågor, ägnar vi tre föreläsningar (F6a-b, F7) och övningar (Ö6, Ö7a-b) åt att fördjupa vår kunskap om hur olika miljöproblem och samhällsbyggnadssektorns respons på dessa hänger ihop. Tema 3 skapar förmågan att hantera komplexa frågor om miljö och hållbar utveckling i praktiken, samt att bereda grunden för att vidareutveckla er kompetens om ämnet. - Tema 4 – Individuell fördjupning, genom en skrivuppgift. Den individuella skrivuppgiften eftersträvar att kunna tillämpa kunskaper och färdigheter från Tema 1-3 på ett relevant ämne för miljö och hållbarhet inom samhällsbyggnadssektorn. Skrivuppgiftens individuella karaktär möjliggör att utveckla både kunskapen och kompetensen som behövs för att adressera miljö och hållbarhetsfrågor inom samhällsbyggnad.
Tema 1-3 genomförs under kursens sex första veckor. Under denna period kommer föreläsningar och gästföreläsningar att hållas. Föreläsningarnas innehåll kommer följas av övningar. Tema 1-3 examineras i form av en skriftlig tenta som hålls redan under läsvecka 6. Tema 4 examineras i form av en individuell skrivuppgift och introduceras efter examinationen i läsvecka 6 och genomförs främst under kursens sista veckor. Under denna period erbjuds handledning och kamratgranskning.
Kursens lärandemål
Lärandemålen beskriver det en student förväntas kunna efter avslutad kurs och sammanfattar de förmågor som testas inom de olika examinationsmomenten. Efter fullgjord kurs ska studenten kunna:
- Redogöra för grunderna i begreppet hållbar utveckling och olika tolkningar av begreppet samt tillämpa dessa inom samhällsbyggnadsteknik
- Tillämpa systemtänkande och grundläggande miljösystemanalys i bedömning, planering och design i frågor rörande hållbar utveckling inom samhällsbyggnadsteknik
- Beskriva hur samhällets olika tekniska system bidrar till vår tids stora miljöproblem, hur denna negativa påverkan kan minskas, samt hur systemen kan anpassas till oundvikliga förändringar
- Beskriva och tillämpa samhällets strategier i form av lagstiftning och mål för hållbar utveckling med relevans för samhällsbyggnadsteknik
- Beskriva olika nyckelaktörer inom samhällsbyggnadsteknik och hur dessa kan verka för hållbar utveckling av sina respektive branscher
- Analysera hållbarhetsutmaningar inom samhällsbyggnadsteknik utifrån olika perspektiv och därmed kunna se och hantera avvägningar och målkonflikter mellan olika intressen
- Redogöra och argumentera för den egna uppfattningen om hållbar utveckling
Förkunskaper
För att kunna följa kursen krävs god naturvetenskaplig allmänbildning och viss kännedom om samhälle och ekonomi. Kurslitteraturen är delvis på engelska. Vi utgår alltså från att samtliga kan läsa engelsk fackspråklig text. Därutöver krävs kunskaper om miljö och hållbar utveckling som ingår i följande kurser: Byggnaders funktioner och utformning (BOM205), Byggnadsmaterial (BOM195) och Tätorters funktioner och utformning (BOM210).
Kurslitteratur
Svanström & Gröndahl (2026). Hållbar utveckling – en introduktion för ingenjörer och andra problemlösare (2 ed). Stockholm: Liber AB.
- Kursboken (2 ed) publiceras mid-januari 2026 och kan då köpas i STORE by Chalmers studentkår (samt som e-bok online).
- Boken borde vara tillgänglig fr o m 19/1. Ifall det finns en fördröjning i leveransdatumet, kommer vi att kommunicera via Canvas när boken är tillgänglig (samt när man kan köpa e-boken).
Kursboken kompletteras med texter som kommer att göras tillgängliga på Canvas, antingen i sin helhet eller som länkar.
Undervisningsmoment och tidplan
Undervisningen sker genom föreläsningar och övningar (Tema 1-3) samt en individuell skrivuppgift (Tema 4). De övergripande kursmomenten illustreras i figuren nedan.
Föreläsningar
I kursen ingår ett antal föreläsningar inom kursens olika teman. Vid föreläsningstillfällena sammanfattas och fördjupas viktiga delar av kurslitteraturen, men innehållet går också utöver denna. Dessutom bjuder föreläsningarna in till reflektion och diskussion kring nyanser och tolkningar hållbar utveckling.
Föreläsningarna ges i hybridformat, d.v.s. både på campus och på zoom. Föreläsningarna hålls i salar med kapacitet för alla deltagare i kursen (dvs. Palmstedtsalen i Kårhuset eller HA1 på Hörsalsvägen). Studenter som deltar digitalt erbjuds att ställa eventuella frågor i pauser eller efter föreläsningen. Deltagande på föreläsningarna är frivilligt men starkt rekommenderat.
Övningar
Sju övningar ger möjlighet till fördjupning, tillämpning och diskussion. Arbetet med övningsuppgifterna sker i 8 huvudgrupper om ca 30-35 studenter som sedan delas in i mindre grupper om ca 3 studenter. Grupperna bibehålls under hela kursens första del. Varje övning knyter an till den föreläsning som getts tidigare samma dag, utom den sista övningen (7) som är längre, fyra timmar, och ges vid två olika tillfällen.
Deltagande i övningarna är frivilligt men starkt rekommenderat. Aktivt deltagande ger dessutom 1 bonuspoäng per 2-timmarsövning och 2 poäng för den längre avslutande övningen. Varje student kan därmed få maximalt 8p från övningarna.
Det erbjuds inte någon möjlighet att komplettera övningar. Tänk dock på att det är värdefullt att genomföra dem även om du av någon anledning inte kan delta på plats, eftersom övningarna är en viktig del av lärprocessen och gör det enklare att få ett bra resultat på tentan.
Tentamen
En skriftlig tenta är schemalagd utanför ordinarie tentavecka redan i läsvecka 6 (tis 24/2, kl.13.15-16.15, SB Multisal). Tentan examinerar material från föreläsningar, övningar, kursboken (de avsnitt som anges i schemat) och övrig kurslitteratur. Tillåtna hjälpmedel är lexikon för modersmål-engelska och/eller modersmål-svenska.
Tentamen ger max 52 poäng exklusive bonuspoäng från övningarna, 60 poäng inklusive dessa. För godkänt betyg krävs 30 poäng (bonuspoäng från övningar får räknas in för att nå upp till G på tentan).
Observera att godkänd tentamen krävs för att få slutbetyg i kursen som helhet. Årets tentamen genomförs i Inspera (Chalmers) och ingen anmälan krävs. Den som inte har möjlighet att ta med egen dator till tentamen kan boka lånedator via (Links to an external site).
Ordinarie tentamenstillfälle är tisdag 24 februari 2026 (8.30-11.30, Inspera, SB Multisal). Omtentamenstillfällen är torsdag em 11 juni 2026 samt torsdag fm 27 augusti.
Individuell fördjupning och skrivuppgift
En individuell fördjupning i form av en uppsats utgör Tema 4 och är en stor del av kursen (2 hp). Syftet med skrivuppgiften är att tillämpa kunskaper från olika delar av kursen på samhällsbyggnadssektorn och att träna skriv- och reflektionsförmåga. Upplägget presenteras i korthet redan på kursens första föreläsning och utförliga instruktioner publiceras på Canvas senast i läsvecka 2 (uppsats-PM). Som förberedelse till den individuella skrivuppgiften, kommer övningar 5 och 6 att ge möjligheten att reflektera över samhällsbyggnadssektorns miljöproblem och din personliga kompetensutveckling inom ämnet.
Arbetet med skrivuppgiften startar på allvar i samband med en introducerande föreläsning i läsvecka 5. Faktainsamling och planering av skrivuppgiften pågår under tre veckors tid. Uppgiften kommer att handledas av både kursens lärare och av Fackspråksavdelningen. Handledning kommer att erbjudas vid tre tillfällen. Handledningstillfällena med kursens lärare sker på campus och tillfället med Fackspråk sker digitalt. Det är obligatoriskt att närvara vid ett av de fysiska tillfällena och att även visa upp ett utkast på uppsatsen (med tänkt titel, ämnesformulering och disposition).
Drygt halvvägs genom skrivprocessen genomförs en kamratgranskning i slumpvisa grupper om 3 studenter. Det är obligatoriskt att lämna in ett utkast för kamratgranskning och att ge återkoppling till de två andra studenterna i gruppen. Detta moment genomförs i första hand i sal, men Zoom finns som en möjlighet vid särskilda behov. Därefter sker slutinlämning av skrivuppgiften i läsvecka 8.
Den individuella skrivuppgiften är obligatorisk och behöver vara godkänd för att få ett slutbetyg i kursen som helhet. I PM för uppsatsskrivandet beskrivs riktlinjerna för godkänd uppsarts. Riktlinjerna är också ett stöd för din egen läsning inför kamratgranskningen. Bedömningskriterier kommuniceras i uppsatsskrivandets -PM (i läsvecka 2). Totalt kan du få 30p för skrivuppgiften, där gränsen för godkänt är 15p. Skrivuppgiften rapporteras i Ladok som ett eget moment. De erhållna poängen adderas till resultatet på tentamen (inklusive eventuella bonuspoäng) och ligger till grund för betyget på hel kurs. För studenter som inte uppnår godkänt betyg erbjuds möjlighet till komplettering senast den 30/4 kl 17.00. Om inte godkänt betyg uppnås vid komplettering krävs att kursmomentet görs om i sin helhet nästkommande år.
Examination och betygsgränser
Examinationen består av en skriftlig tentamen (4hp) och en skrivuppgift (2hp). När slutbetyg beräknas ingår poäng från godkänd tentamen (inkl poäng från övningarna) och godkänd skrivuppgift. Av totalt 90 möjliga poäng krävs 45 poäng för godkänt (betyg 3, 50%), för betyg 4 63 poäng (70%) och för betyg 5 76 poäng (85%).
Tabellen nedan sammanfattar vad som krävs för de olika betygsgränserna:
|
Betyg |
Kriterier |
|
3
|
– Godkänd tentamen – Godkänd skrivuppgift, inklusive aktivt deltagande i kamratgranskning |
|
4
|
– Godkänd tentamen – Godkänd skrivuppgift – Minst 63 poäng av totalt 90 möjliga när antalet poäng på tentamen och skrivuppgift summeras (inkl bonuspoäng från övningarna) |
|
5
|
– Godkänd tentamen – Godkänd skrivuppgift – Minst 76 poäng av totalt 90 möjliga när antalet poäng på tentamen och skrivuppgift summeras (inkl bonuspoäng från övningarna) |
Kommunikation
I detta dokument har vi samlat den nödvändiga övergripande kursinformationen, men mer information finns på kurshemsidan på Canvas, ENM165 Miljö- och resursanalys för hållbar samhällsbyggnad, som också används för kommunikation.
Frågor angående kursens innehåll kommer i första hand hanteras i kursintroduktionen (20/1, kl.14) samt på ett diskussionsforum på Canvas. I övriga fall, ta i första hand kontakt med:
Sjouke Beemsterboer sjouke@chalmers.se som är kursadministratör, alternativt Henrikke Baumann henrikke@chalmers.se som är examinator för kursen.
Kursutvärdering
Kursutvärdering kommer att genomföras under kursens gång i samarbete med studentrepresentanter och genom en webbaserad kursutvärdering i slutet av kursen. Studentrepresentanterna presenteras vid första kurstillfället.
Lärarlaget
Kursen ges av Avdelningen för Miljösystemanalys på Institutionen för Miljö- och energivetenskaper. Vi arbetar med forskning som rör hållbarhetsbedömning av produkter, processer och teknologi, cirkulär ekonomi samt innovation och omställningsprocesser inom olika delar av samhället. Med utgångspunkt i vår forskning ger vi kurser på ett flertal kandidat- och mastersprogram samt handleder examensarbeten. Vi har våra lokaler på Vera Sandbergs Allé 8 (gamla Vasa sjukhus nära Kapellplatsen). I årets kurs tjänstgör följande lärare:
|
Henrikke Bauman |
examinator, |
|
|
Sjouke Beemsterboer |
kursadministratör, |
|
|
Maria Ljunggren |
föreläsare, handledare |
|
|
Sverker Molander |
föreläsare |
|
|
Julia Brunke |
övningsledare, handledare |
|
|
Sonja Henriksson |
övningsledare, handledare |
|
|
Evelina Nyqvist |
övningsledare, handledare |
|
|
Björn Solér |
övningsledare, handledare |
Gästföreläsare
Utöver lärarlaget ovan gästas kursen av föreläsare som representerar olika delar av samhällsbyggnadssektorn:
- Jimmy Lovén, VBK Konsulterande Ingenjörer AB
- Nina Jacobsson Stålheim, Framtiden, Gbg Stad
- Lukas Memborn, Stadsbyggnadsförvaltningen, Gbg Stad