Course syllabus

KURS-PM

ACE670 Teorier och perspektiv på arkitektur

A3 Kandidatkurs, VT2026, läsperiod 3 (15poäng)

Institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

Chalmers tekniska högskola

SCHEMA

Vi använder Canvas kalender samt dokument som ligger under Kursöversikt på Canvas eller under modulen Generell kursinformation. Snabblänk till schema. 

Vi använder inte TimeEdit i kursen, grundschemat ligger på plats men det uppdateras inte löpande. 

 

ORGANISATION

Examinator: Maja Kovács, maja.kovacs@chalmers.se

Handledare:

Ritsal 1: Johan Ranch, ranch@chalmers.se

Ritsal 2: Peter Christensson, peter@chalmers.se och Maja Kovács

Ritsal 3: Maja Hjertén Knutson, maja.hjerten@chalmers.se

Ritsal 4:  Joshua Levy, joshual@chalmers.se

Ritsal 5: Julia Fredriksson, julia.fredriksson@chalmers.se

Maja Kovács ansvarar för kursplanering och administration. Kontakta först ritsalshandledaren vid frågor.

Lärare:

Biblioteket: Emilié Sörberg, emilie.sorberg@chalmers.se

          Hållbart perspektiv: John Helmfridsson, helmfrij@chalmers.se

Kritiskt perspektiv: Kristina Grange, kristina.grange@chalmers.se

 

SYFTE OCH LÄRANDEMÅL

BAKGRUND

Teoretiska perspektiv inom arkitektur utgör själva fundamentet för hur både arkitekter och forskare närmar sig analysen, förståelsen och utvecklingen av byggda miljöer. Genom att använda olika teoretiska ramverk kan man systematiskt undersöka byggnaders och stadsmiljöers form, funktion och betydelse, samt deras påverkan på människors liv, sociala relationer och det omgivande samhället. Dessa perspektiv sträcker sig från exempelvis klassisk arkitekturteori, som fokuserar på estetiska och historiska aspekter, till samtida hållbarhetsteorier och urbanteori som betonar miljömässiga, sociala och kulturella dimensioner av arkitektur och stadsbyggnad. Genom att tillämpa och kritiskt granska dessa teorier får arkitekten verktyg att identifiera och reflektera över designstrategier, värdera referensprojekt och integrera forskningsresultat i sitt eget gestaltningsarbete. Det bidrar inte bara till en djupare förståelse av arkitektonisk praxis och teori, utan också till att utveckla arkitektens förmåga att skapa byggnader och stadsrum som möter komplexa samhälleliga behov och utmaningar.

För arkitekter har förmågan att uttrycka sig skriftligt fått en allt större betydelse. Arkitektyrket kräver att man regelbundet producerar olika typer av texter, såsom rapporter, översiktsplaner, tävlingsförslag och artiklar. Skrivandet fungerar dock inte enbart som ett administrativt verktyg utan är även en aktiv del av designprocessen.

Genom att formulera sina idéer och tankar i ord, samt använda och referera till relevant teoretisk litteratur, får arkitekten möjlighet att förtydliga och fördjupa sitt arbete. På så sätt leder det skrivna ordet till mer genomarbetade och tydliga projekt. Skrivandet hjälper således arkitekten att utveckla sina tankar, förankra dem i teori och skapa en tydlig kommunikation kring projektets innehåll och intentioner.

 

SYFTE

Kursens syfte är tvåfaldigt. För det första tränas studenterna att skriva en akademisk essä eller uppsats och får en förtrogenhet med den akademiska seminariekulturen. Studenterna söker självständigt efter information samt tränas i att kritiskt värdera och analysera den, formulerar en tydlig frågeställning, strukturerar ett omfattande material, samt får kännedom om referenshantering och annan formalia. Utöver detta tränas studenterna i att såväl ta emot som att ge konstruktiv kritik. Studenten fördjupar sin förståelse för arkitektur och stadsbyggnad genom kritisk analys och reflektion, samt lära sig att tillämpa teori i diskussion och analys.

För det andra fördjupas studenternas kunskap och förståelse för arkitektur och stadsbyggnad inom ett valt tema som ska utgöra input till kandidatprojektet som läses parallellt. Genom att kombinera teori och praktik ämnar kursen att forma framtida arkitekter som både kan fördjupa förståelse inom ett valt tema och kritiskt analysera referensprojekt utifrån samma tema, identifiera designstrategier och kommunicera sina idéer genom olika uttryck.

 

LÄRANDEMÅL

1. Skriva en essä eller uppsats inom ett för arkitektur relevant tema baserad på befintlig forskning, formulera en tydlig frågeställning, strukturera ett omfattande material, samt hantera referenser och annan formalia som gäller inom arkitekturfältet. 
2. Tolka och kritiskt granska befintlig forskning genom att använda kurslitteraturen och information som söks självständigt, kritiskt värdera och analysera den i relation till det valda temat.
3. Förstå och tillämpa vetenskapliga metoder för att analysera och tolka arkitektur och kritiskt granska referensprojekt i relation till det valda temat och identifiera lärdomar (designkomponenter eller -strategier) som kan användas i det egna gestaltningsarbetet.
4. Organisera ett seminarium för en fördjupad diskussion, tolkning och kritisk granskning av vetenskapliga texter och referensprojekt samt peer-to-peer-granskning av egna projekt.
5. Redogöra för den arkitekturens inter- och tvärdisciplinära karaktär och visa på förmåga att kombinera flera olika vetenskapliga fält samt förståelse från praktiken genom att integrera forskningsresultat och granskning av referensprojekt i det egna designprojektet (kandidatarbete).

 

KURSENS INNEHÅLL

Följande delar utgör stommen av kursen:

PERSPEKTIVSEMINARIUM (vecka 4–8)

Alla uppsatser och essäer inom kursen ska utgå från en vetenskaplig grund där fokus ligger på att analysera och resonera utifrån etablerad forskning. Det är viktigt att varje student kan visa förmåga att tänka kritiskt, ta hänsyn till hållbarhetsaspekter samt utveckla och uttrycka ett eget, självständigt förhållningssätt till ämnet. Under kursens fyra inledande veckor får studenterna en introduktion till olika hållbara, kritiska och egna perspektiv genom föreläsningar och seminarier. Under denna period presenteras 2–3 centrala teoretiska utgångspunkter varje vecka som ger en ram för vidare arbete.

Syftet med denna introduktion är att studenterna inte bara ska tillgodogöra sig den givna teorin, utan även aktivt söka och använda ytterligare vetenskapliga referenser – till exempel forskningsartiklar, böcker, rapporter eller referensprojekt – för att utveckla ett eget, välgrundat perspektiv i frågeställningen. På så sätt uppmuntras studenterna att själva formulera relevanta frågeställningar, bredda sitt källmaterial och fördjupa sin förståelse för ämnet.

Varje vecka avslutas med ett seminarium som leds av studenten och ritsalshandledaren. Här ges möjlighet att presentera och diskutera egna analyser, samt att få konstruktiv feedback från både kurskamrater och handledare. Dessa seminarier utgör viktiga forum för att pröva och vidareutveckla sina tankar samt för att lära sig av andras perspektiv och argumentation. Målet är att alla ska kunna visa att de behärskar såväl kritiskt tänkande som att tillämpa ett hållbart och personligt angreppssätt i sitt skriftliga arbete.

De fyra första veckorna introduceras verktyg för att söka, hantera och presentera referenser. Under vecka ett genomförs även ett platsbesök i det valda området för kandidatarbete tillsammans med handledarna för båda kurserna.

 

TVÄRSHANDLEDNING MELLAN KURSER

Vid detta tillfälle ska studenten på ett utförligt och tydligt sätt presentera en genomarbetad projektplan för sitt kandidatarbete, samt en synopsis för sin uppsats/essä. Projektplanen ska innehålla en beskrivning av hur studenten konkret planerar att angripa sitt arbete. Synopsisen skall tydligt sammanfatta de grundläggande frågeställningarna, syftet och det vetenskapliga ramverket för uppsatsen eller essän. I synopsisen ska det framgå hur valet av ämne och angreppssätt är kopplat till det övergripande kandidatarbetet och på vilket sätt teorier, referensprojekt och forskningsresultat integreras i analysen. Det är viktigt att studenten visar på en självständig och reflekterande hållning.

Vid detta tillfälle medverkar handledare för båda kurserna. Denna redovisning utgör ett centralt underlag för vidare diskussion och återkoppling under kursens fortsatta seminarier och handledningstillfällen.

 

GRUPPARBETE och FEEDBACK

Utöver att ge feedback och opposition under de inledande seminarierna kommer kursen också att innehålla flera olika grupparbeten som sträcker sig över hela terminen. Dessa grupparbeten är utformade för att främja samarbete och fördjupa förståelsen för kursens teoretiska innehåll genom att deltagarna aktivt diskuterar och bearbetar litteratur och frågeställningar tillsammans.

Under kursens första vecka består grupparbetet i att tillsammans sammanfatta och analysera grunderna i det vetenskapliga perspektiv som presenteras via den utvalda kurslitteraturen. Detta innebär att ni i gruppen gemensamt läser in er på materialet, identifierar centrala begrepp och teorier, samt diskuterar hur dessa kan kopplas till era egna frågeställningar och projekt.

Efter den inledande veckan fortsätter gruppsamarbetet löpande under kursens gång. Ni träffas regelbundet för att ge varandra konstruktiv feedback på individuella texter, diskutera era olika analyser och reflektioner, samt hjälpa varandra att identifiera utvecklingsmöjligheter i skrivandet. Genom att arbeta tillsammans på detta sätt får ni både möjlighet att förbättra era egna arbeten och att lära av varandras tankesätt och argumentation. Dessa återkommande gruppmöten fungerar som ett stöd i den individuella processen och bidrar till att skapa en inkluderande och lärande miljö där alla deltagare aktivt deltar och tar ansvar för både sin egen och gruppens utveckling.

Nedan sammanställs alla gruppinlämningar:

23/1    Gruppinlämning A       Sammanställning av vetenskapligt perspektiv

23/3    Gruppinlämning B       Sammanställning av feedback

4/5      Gruppinlämning C       Sammanställning av feedback

4/6      Gruppinlämning D       Utvärdering av kursen i grupp

 

LÖPANDE HANDLEDNING och EXAMINATION

Under kursens gång har ni regelbundna möten med era handledare. Dessa handledningstillfällen är obligatoriska och inför varje handledningstillfälle ska ni lämna in ert aktuella arbetsmaterial, så att handledaren kan förbereda sig och ge relevant feedback.

Examinationen för er uppsats/essä sker successivt under kursen, där handledaren kontinuerligt följer upp och dokumenterar er utveckling.

Nedan sammanställs alla handledningar:  

2–3/3  Tvärhandledning mellan kurser

13/4    Individuell handledning (ritsal 4+5+ halva 3)

20/4    Individuell handledning (ritsal 1+2+ halva 3)

18–19/5  Individuell handledning

25–16/5  Individuell handledning

 

SLUTSEMINARIUM, OPPOSITION och TVÄRKRITIK

Varje student får i uppgift att muntligt presentera sin egen text för gruppen under slutseminariet. Presentationen ska tydligt lyfta fram textens syfte, centrala teman och eventuella slutsatser, samt ge en översikt över de metoder och källor som använts. Efter presentationen kommer studenten att få frågor från de andra deltagarna och läraren, vilket ger möjlighet att fördjupa resonemang och förtydliga val som gjorts i arbetet.

Som en del av seminariet ska varje student även agera opponent på två andra studenters texter. Detta innebär att man noggrant läser igenom de tilldelade texterna i förväg och förbereder konstruktiv kritik. Oppositionen ska fokusera på både styrkor och utvecklingsområden i texten, samt ställa relevanta frågor till författaren för att bidra till en vidareutveckling av arbetet. Det förväntas att man kan motivera sina synpunkter och ge exempel ur texten för att underbygga sin kritik.

Utöver detta sker tvärkritik mellan olika ritsalar. Det betyder att studenter från en ritsal ger feedback på texter från en annan ritsal. Syftet är att få in nya perspektiv och skapa ett bredare samtal kring både innehåll och form. Tvärkritiken skall genomföras både muntligt och skriftligt, och ska vara saklig, respektfull och konstruktiv. Sammanfattningsvis är både opposition och tvärkritik centrala inslag i kursen, då de tränar förmågan att analysera, argumentera och ge värdefull återkoppling – viktiga kompetenser både för akademiska studier och yrkeslivet.

 

UTSTÄLLNING

Utställningen samordnas med kandidatarbetet för A, AT, samt mastersarbetena för MPARC och MPDSD. I utställningen visas både kandidatarbete och uppsats/essä i en gemensam utställning. Riktlinjer för denna utställning presenteras under kursens gång. Utställningen monteras upp den 29/5 och monteras ner enligt senare hänvisning.

 

UPPSATS eller ESSÄ

I kursen kan man välja mellan två texttypologier – akademisk uppsats eller akademisk essä, nedan kan ni se en beskrivning.

En akademisk uppsats följer en struktur och har oftast en inledande del med introduktion till ämnet, en huvuddel där ämnet avhandlas och en avslutande del i vilken ämnet diskuteras och lyfter olika delar av rapporten. Delarnas olika kapitel fyller olika funktioner som tillsammans utgör en helhet. Även om en akademisk uppsats är strukturerad så kan denna variera beroende på ämnet, det är ämnet som sätter formen.

En akademisk essä är en friare form av vetenskaplig text som är korrekt i sak men personlig i stil. Språket måste dock vara klart och sakligt. Hänvisning till litteratur måste finnas i den löpande texten. Egna åsikter måste separeras från det övriga materialet och måste klart framstå och även motiveras tydligt. 

Vilken typologi som passar respektive text diskuteras med handledaren.

Texterna ska vara 25 000 tecken inklusive mellanslag (+/- 10 %) exklusive litteraturlista.

Texten ska också innehålla: Framsida (med namn på student, handledare och tema, titel, abstrakt, bild), nyckelord och litteraturlista.

Vid slutinlämningen kommer texten genomgå plagiatgranskning. 

Utformningen av referenser (källhänvisningar) i vetenskapliga texter regleras av olika system, så kallade referensstilar. I kursen ska man arbeta med referenshantering enligt American Psychological Association (APA). Se: https://guides.lib.chalmers.se/APA_Referens_Guide

I kursen är det tillåtet att använda AI i arbetet med att till exempel hitta referenser. Vi kommer även att presentera en del AI verktyg i detta syfte. Kom ihåg att undersöka äktheten i de referenser du eventuellt får samt källkritiskt granska den information AI-tjänsten ger dig.

Om du använder AI i din text ska du i texten på ett transparant sätt beskriva hur du använt de olika verktygen, samt ha en dialog med handledaren om hur du använder AI. Du ska redovisa i metodavsnitt eller på annat passande ställe vilka frågor du har ställt och vilken del av den genererade texten du använt. Använder du dig av den genererade texten så ska du referera till ChatGPT eller andra chatbots enligt APA. Att inte ange sitt användande av AI betraktas som fusk då syftet med kursen är att självständigt utveckla en text och ett akademiskt resonemang, med underlag av referenser och stödfunktioner, men inte genom stödfunktioner. I vår APA guide så finns det mer information kring hur man skall referera till AI verktyg. Det är i linje med Chalmers syn på akademiskhederlighet som ni kan läsa mer om här: https://www.chalmers.se/utbildning/dina-studier/rattigheter-och-skyldigheter/akademisk-hederlighet-och-integritet/

 

INDIVIDUELLA INLÄMNINGAR

Under kursen examineras insatser löpande; nedan samlas alla individuella inlämningar.

23/1    Individuell inlämning 1            Första reflektion

30/1    Individuell inlämning 2            Seminarium: Hållbart perspektiv

6/2      Individuell inlämning 3            Seminarium: Kritiskt perspektiv

16/2    Individuell inlämning 4            Seminarium: Eget perspektiv

26/2    Individuell inlämning 5            Synopsis

4/4      Individuell inlämning 6            Utkast text

11/5    Individuell inlämning 7            Utkast text

22/5    Individuell inlämning 8            Utkast text

28/5    Individuell inlämning 9            Text inför slutseminarium

4/6      Individuell inlämning 10          Slutinlämning

 

KURSSTRUKTUR

SCHEMA

Vi använder Canvas kalender samt dokument som ligger under Kursöversikt på Canvas eller under modulen Generell kursinformation. Vi använder inte TimeEdit i kursen, grundschemat ligger på plats men det uppdateras inte löpande. 

För handledning inom ritsalen kommer ett separat schema ligga under ritsalens modul.

 

CANVAS

Inom Canvas jobbar vi främst inom delen moduler. Varje ritsal har sin egen modul. Inom denna modul finns samtliga inlämningar kopplat till ritsalen, samt ritsalsspecifika schema kopplat till seminarier, handledning eller presentationer. Ser man inte sina inlämningsuppgifter är det viktigt att man tar upp det med kursledaren då dessa är knutna till er som individer.

Det finns moduler för den generella strukturen, samt för samtliga perspektivseminarier och information ifrån biblioteket. Under kursens gång kommer det att finnas moduler för slutkritiken och utställningen.

Vi tar även närvaro genom Canvas.

 

EXAMINATION och OBLIGATORISKA MOMENT

För betyget godkänt krävs:

• Aktiv medverkan vid föreläsningar, seminarier/handledningstillfällen
• Visad förmåga att aktivt ge respons på ritsalsgruppens texter under kursens gång
• Aktivt deltagande och inlämningar vid grupparbeten
• Leverans av arbetsmaterial vid inlämningar
• Presentation och opposition vid presentationer, där skriven och muntlig opposition ges på två studenters texter
• Deltagande i slutkritik där skriven och muntlig opposition ges på två studenters texter
• Medverkan vid utställning
• Godkänd projektplan och synopsis.
• Godkänd text. Textens omfång ska vara 25 000 tecken inklusive mellanslag (+/- 10 %) exklusive litteraturlista.
• Texten bedöms med avseende på organisation, innehåll och språklig utformning samt referenshantering. Texten skall också innehålla:
  • På framsidan skall finnas: namn på student och handledare, abstrakt, bild, titel och nyckelord.
  • Texten skall innehålla referenser, bibliografi över använd litteratur.

 

OBLIGATORISKA MOMENT och MOTSVARANDE UPPGIFT

De obligatoriska momenten är:

• Samtliga föreläsningar, seminarium och presentationer
• Handledningar med ritsalshandledare
• Grupparbeten
• Uppbyggnad, medverkan och nedtagning av utställning
• Kursavslutning

Text inlämningarna är även dessa att betraktas som ett obligatoriskt moment, då kursen examineras kontinuerligt i progressionen och inte enbart vid slutinlämning.

För godkänd kurs krävs aktiv närvaro på obligatoriska moment. Om dessa missas lämnas en motsvarande uppgift in. Nedan står listat vad som skall göras om man missar ett obligatoriskt moment. 

• Om föreläsning missas så ska en intervju med en student som närvarat vid tillfället lämnas in via Canvas, under Ritsal X: Motsvarande uppgifter
• Om ett temaspecifikt litteraturseminarium missas så kommer ett uppsamlingstillfälle erbjudas efter kursavslutning för genomförande, samt en sammanställning göras av texterna och lämnas in via Canvas, under Ritsal X: Motsvarande uppgifter. ÄNDRING: Om ett perspektivseminarium missas ska man ge skriftlig feedback till fyra av sina studiekollegors texter samt lämna in den perspektivspecifika uppgiften under Ritsal X: motsvarande uppgifter.
• Om du inte kan närvara på ett handledningstillfälle så skall du skriva en text om hur du har utvecklat texten och lämnas in via Canvas, under Ritsal X: Motsvarande uppgifter
• Om grupptillfälle missas så ska en egen sammanställning göras av uppgiften. Lämnas in på Canvas, under Ritsal X: Motsvarande uppgifter
• Om en individuell inlämning missas så ska en komplettering göras av inlämningen. Lämnas in på Canvas, under Ritsal X: Motsvarande uppgifter
• Om man missar tvärshandledningen skall man ge skriftlig feedback till 4 av sina studiekollegors texter och dessa skall lämnas in via Canvas, under Ritsal X: Motsvarande uppgifter.
• Om man missar slutkritiken skall man ge skriftlig feedback till 4 av sina studiekollegors texter och dessa skall lämnas in via Canvas, under Ritsal X: Motsvarande uppgifter.
• Om man missar utvecklingen av utställningen, skall man gå igenom utställningen och skriva en sammanfattande text om utställningen. Denna skall lämnas in via Canvas, under Ritsal X: Motsvarande uppgifter.

Om man missat en betydande del av de obligatoriska momenten, så kan detta inte justeras genom en motsvarande uppgift utan då måste kursen läsas om. Denna bedömning görs av examinator. Exempelvis om du missar 2 eller flera seminarier eller flera presentationstillfällen, så måste kursen läsas om och man gör dessa moment vid nästa tillfälle. Tillika om du missat merparten av handledningarna eller inte lämnar in texten kontinuerligt, då de utgör en betydande del för att bedöma materialet, så måste kursen läsas om.

För att bedömas i första rundan så skall dessa kompletteringar finnas på plats när kursen avslutas.  En inlämning kommer sedan att finnas på plats vecka 24, samt vecka 34 och 35 för senare inlämning och bedömning av komplettering på slutinlämnad text. Inlämningar får gärna göras innan, men kommer endast bedömas i anslutning till ovan perioder.

Mejla alltid ritsalshandledare när komplettering skickas in.

Var noga med att ange namnet på inlämningen samt person överst i dokumentet. Vidare döp filen korrekt: X_Förnamn_Efternamn_Inlämning (nr) ex. Ritsal 1_Ida_Röstlund_Inlämning 2.

 

KOMPLETTERING AV SLUTINLÄMNAD TEXT

Om man får komplettering på sin text som inte kan genomföras innan kursen avslutas så kommer det finnas en inlämning på plats vecka 24, samt vecka 34 och 35 för senare inlämning och bedömning av komplettering på slutinlämnad text.

Mejla alltid ritsalshandledare när komplettering skickas in.

 

OBLIGATORISK REFERENSLITTERATUR

VETENSKAPLIGT PERSPEKTIV

Björk, L., & Räisänen, C. (1997). Academic writing: a university writing course (Kap. 1, 2 & 4). Lund: Studentlitteratur.

Paulsson, U., & Björklund, M. (2012). Seminarieboken: att skriva, presentera och opponera (Kap. 1, 3, 4, 8 & 9). Lund: Studentlitteratur.

Lindstedt, I. (2019). Forskningens hantverk (Del 3: Litteratur och källor, kap. 17–25). Lund: Studentlitteratur

Wallsten, L. (2018). Akademisk essä: introduktion och skrivhandledning (Kap. 1, 2, 3 & 6). Lund: Studentlitteratur.

HÅLLBART PERSPEKTIV

Hill Hansen, D., & Guldager Jensen, K. (2023). Doughnut for urban development: a manual. The Danish Architectural Press.

Duncombe, S., & Lambert, S. (2017). Lessons from Utopia. Visual Inquiry, 6(2), 253–272. Eames Office.

KRITISKT PERSPEKTIV

Thörn, C., & Swahn, K. (2025). Territorial curation – Extracting value from the rent gap. Environment and Planning A: Economy and Space, 0(0). 

https://doi.org/10.1177/0308518X251400168

Ortiz, C. (2023). Storytelling otherwise: Decolonising storytelling in planning. Planning Theory, 22(2), 177–200. 

https://doi.org/10.1177/14730952221115875 

Knapp, C. E. (2022). Integrating Critical Autobiography to Foster Anti-Racism Learning in the Urban Studies Classroom: Interpreting the “Race and Place” Stories of Undergraduate Students. Journal of Planning Education and Research, 42(3), 268–279.

https://doi.org/10.1177/0739456X18817822

 

TIPS PÅ BRA LÄNKAR

https://writing.chalmers.se

Nu finns en ny skrivguide för dig som vill ha hjälp med skrivarbetet: skrivregler, tips, FAQ och användbara länkar. På webbplatsen finns också Chalmers Writing Centre där studenter kan boka tid för skrivhandledning hos studenthandledare. Det finns även länkar till andra skrivresurser till exempel kandidatresurssidan och Fackspråks valbara kurser.

https://www.lib.chalmers.se/studieresurser/laes-och-skrivstoed/

Läs- och skrivstöd genom Chalmers bibliotek  

https://www.lib.chalmers.se/bibliotekets-undervisning/guider/

Referenshantering Chalmers bibliotek

https://libguides.ub.uu.se/referensguiden

Uppsala universitets skrivguider

http://skrivguiden.se

Skrivguide från process till referenshantering