Kursöversikt

Kurs-PM

CIU216 Naturvetenskapligt och tekniskt lärande 1 VT19 (7,5hp)

Publicerad 5 januari 2019 [justering av små detaljer för förtydligande och en sjukskrivning 17 januari 2019 + en av studienämnden begärd förändring av kursexaminationen 29 januari 2019 + uppdaterad visuell överblick 1 februari 2019]

Kursen ges av Institutionen för Vetenskapens kommunikation och lärande

– 

Kontaktuppgifter

Examinator:
• Jens Kabo (universitetslektor, Ingenjörsutbildningsvetenskap, 031-772 27 82, 073-367 88 35, jens.kabo[at]chalmers.se)

Huvudlärare:
• Anders Nimmermark (mästarlärare kemi och matematik, anders.nimmermark[at]chalmers.se)
• Linda K Gunnarsson (fysik och matematik, lindag[at]chalmers.se)

Övriga medverkande:
• Sheila Galt (biträdande professor, Ingenjörsutbildningsvetenskap, håller i LEK-delen för teknik, sheila.galt[at]chalmers.se)
• Anna Nyström Claesson (universitetsadjunkt, Miljösystemanalys, Chalmers, anna.nystrom.claesson[at]chalmers.se)
• Erik Sterner (doktor, erik.sterner[at]chalmers.se)
• Kajsa Taylor (tekniklärare, GTG/GTC, kajsa.taylor[at]gtg.se)
• Åsa Ek (tekniklärare, SKF Tekniska Gymnasium)

Kursens syfte

Syftet med denna kurs är att studenterna skall kunna planera och genomföra kurser, arbetsområden, lektioner och lärandeaktiviteter i sina naturvetenskapliga eller tekniska ämnen utifrån kursnära styrdokument och medvetna didaktiska val på ett sätt som stödjer alla elevers lärande och möjliggör för en likvärdig bedömning.

Kursen behandlar följande teman: 

• Planera, bedöma och betygsätta (fysik, kemi och teknik)
• Perspektiv på hållbar utveckling och dess integrering i fysik-, kemi- eller teknikundervisning på gymnasienivå
• Ämnesdidaktisk fördjupning för fysik, kemi och teknik  
• Utvärdering och utveckling av egen kompetens 

En stor del av kursens aktiviteter kontextualiseras i gymnasieskolans inledande kurser i fysik, kemi och teknik. Överlag ligger betoningen i kursen på praktiska snarare än teoretiska dimensioner, även om visa teoretiska perspektiv förekommer.

Schema

https://cloud.timeedit.net/chalmers/web/public/ri157XQp504Z5oQv07073ZZ6y6Y710QQ5Y61Y2gQ90.html 

Kurslitteratur

Böcker

Alla

• Brent, Rebecca and Felder, Richard M. (2016).Teaching and Learning STEM: A practical guide. Wiley. Ebok via Biblioteket.

Fysik

• Angell, Carl (red.) (2011). Fysikkdidaktikk. Kristiansand: Høyskoleforl. Språk: norska (bokmål).* [Låneexemplar finns.]  

Kemi

• Eilks, Ingo and Hofstein, Avi. (2013)Teaching Chemistry : A Studybook : A Practical Guide and Textbook for Student Teachers, Teacher Trainees and Teachers. Sense Publishers. Ebok via Biblioteket.  

Teknik 

• de, Vries, Marc J. (2016). Teaching about Technology. 2a uppl. Springer International Publishing, Ebok via Biblioteket.  

Rekommenderad bredvidläsning för teknik

• Grimvall, Göran (2007). Ingenjörens verktyg. Lund: Studentlitteratur.

*Boken finns tillgänglig som talbok via Myndigheten för tillgängliga mediers bibliotek Legimus.

Relevanta texter från Skolverket:

• Skolverket (2018). Betyg och betygssättning. Rapport i serien Allmänna råd.
• Ämnesplaner fysik
• Ämnesplaner kemi
• Ämnesplan naturvetenskaplig specialisering
• Ämnesplaner teknik
• Kursplan fysik  
• Kursplan kemi
• Kursplan teknik

Artiklar och andra texter

• Crouch, Catherine, et al. "Classroom demonstrations: Learning tools or entertainment?." American Journal of Physics72.6 (2004): 835-838. [3 sidor]
• Larsson, Johan, Jannika Andersson Chronholm, Maja Elmgren & Staffan Andersson, “Arbeta med rangordningsövningar” in Högre utbildning, 2011, 1, 1, 57–64. 
• Linder, Cedric, Duncan Fraser & Ming Fai Pang, “Using a Variation Approach To Enhance Physics Learning in a College Classroom” in The Physics Teacher, 2006, 44, 589–592.
• Lucariello, J., & Naff, D. (2015). How do I get my students over their alternative conceptions (misconceptions) for learning? [~13p]
• Mörk, Nicklas (2018). Revolutionära allmänna råd.
• Tanner, K. D. (2012). Promoting student metacognition. Life Sciences Education, 11(2), 113-120. [7 sidor]

Böcker som referenslitteratur  

• de, Vries, Marc J. (Red.) (2018). Handbook of Technology Education. Springer International Publishing, Ebok via Biblioteket.  
• Gröndahl, Fredrik & Svanström, Magdalena (2011). Hållbar utveckling - en introduktion för ingenjörer och andra problemlösare. Stockholm: Liber.*  
• Ringnes, Vivi & Hannisdal Merete (2014). Kjemi fagdidaktikk. 3e uppl. Cappelen Damm akademisk. Språk: norska (bokmål).  

*Boken finns tillgänglig som talbok via Myndigheten för tillgängliga mediers bibliotek Legimus.

Kursens upplägg

I och med att studenter med olika ämnen (fysik, kemi och teknik) deltar i undervisningen blandas gemensamma seminarier med ett antal praktiskt orienterade ämnesdidaktiska fördjupningstillfällen samt arbetsuppgifter kopplade till ämnena. Vid fördjupningstillfällena delas studentgruppen upp efter ämnen och undervisningen sker i stor utsträckning med hjälp av yrkesverksamma gymnasielärare (såsom programmets mästarlärare) eller i vissa fall personer med annan relevant kompetens.

NTL1 2019 planering och översikt v26.pdf

Obligatoriska moment:

HU-test (må lv1 + ev to lv4 + ev fr lv8), KP-presentationer (må+to lv3), Planera + presentera HU-lektion (må + fr lv4), LEK-genomförande (to+fr lv6), AO workshop (to lv8), bedömningsworkshop (fr lv8)

Förändringar sedan förra kurstillfället

Föreslagna förändringar från kursnämnden 2018:

Förslag: Ändra upplägg för temat hållbar utveckling. Stryk introduktionen och behåll det som fungerade bra – Workshop utgående från FN:s miljömål och tid till efterföljande diskussion.
Genomförande: I år kommer huvudfokus att vara att i ämnesgrupp (under en workshop) ta fram ett lektionsförslag utifrån de globala målen för hållbar utveckling, UNSD17, som sedan presenteras på efterföljande lektion. Vidare har ett individuellt flervalstest som testar studentens nuvarande kunskaper om hållbar utveckling införts. Testets syfte är främst diagnostiskt men studenterna behöver komma över ett visst tröskelvärde på testet (som kan tas flera gånger) för att bli godkända på kursen.

Förslag: Se över schemat om det går att ordna så att man får en mer kontinuerlig kontakt med mästarlärarna.
Genomförande: Kursen är numera i regel schemalagd tre dagar i veckan för att möjliggöra en mer kontinuerlig kontakt med mästarlärarna från och med läsvecka 3.

Förslag: Mästarlärare i teknik
Genomförande: I avsaknad av en ordinarie mästarlärare med teknik som ämne så har vi engagerat en biträdande professor på Chalmers med intresse för teknikdidaktik och som är lärarutbildad [som tyvärr blev sjukskriven 2019-01-16]. Vidare kommer vi ha åtminstone ett gästspel från en verksam tekniklärare.

Förslag: Vässa strukturen ytterligare ett snäpp vid seminariediskussionerna.
Genomförande: Vi lärare har med oss detta när vi planerar årets seminarier.

Förslag: Se över kurslitteraturen och lyft fram vad som är viktigast.
Genomförande: Kurslitteraturen har setts över och omfånget har trimmats ner på vissa områden.

Lärandemål

• planera och genomföra undervisning som stödjer elevers lärande i fysik, kemi eller teknik på gymnasienivå utifrån ämnesplaner, relevanta källor och medvetna didaktiska val.
• designa bedömningsmoment i fysik, kemi eller teknik på gymnasienivå som skapar förutsättningar för likvärdig och rättssäker betygsättning.
• reflektera över sin ämneskompetens och sina pedagogiska utvecklingsbehov.
• identifiera möjligheter till relevant integrering av hållbar utveckling i fysik-, kemi- eller teknikundervisning på gymnasienivå

Examination

För att få godkänt på kursen behöver alla delar av kursen och de olika uppgifterna vara genomförda. Varje uppgift bedöms av läraren ansvarig för motsvarande del. En holistisk sammanvägning görs sedan av examinator i samråd med mästarlärare vilken resulterar i ett individuellt betyg för varje student. 

Fyra examinerade uppgifter (tre G/IG, en 3-5/IG) i kursen: 1. Planering av kurs och arbetsområde, 2. Lektionsplanering, 3. Hållbar utveckling, 4. Ämnet och jag.

1. Planering av kurs och arbetsområde (100% av den graderade bedömningen i kursen)

Del Moment 1: Skiss av en kursplanering [KP skiss]

• Uppgift: I grupp ta fram en grov skiss av en kursplanering för Fysik 1, Kemi 1 eller Teknik 1.
• Examination (lv3): Muntlig presentation + inlämning av presentationsbilder.
• Bedömning: G/IG
• Återkoppling: Muntlig i samband med presentationen, inget i skrift.

Del Moment 2: Skiss av ett arbetsområde [AO skiss]

• Uppgift: Individuellt ta fram en skiss av ett arbetsområde inom kursen Fysik 1, Kemi 1 eller Teknik 1 (med kursplaneringsskissen som startpunkt, studenter i samma planeringsgrupp väljer olika arbetsområden).
• Examination (lv8): Deltagande i workshoppen torsdag i lv8 samt ha förberett en tillräckligt utvecklad skiss som går att diskutera med kurskamrater och lärare. Skissen används även som underlag av en del av bedömningsworkshopen fredagen samma vecka.
• Bedömning: G/IG
• Återkoppling: Muntlig kamratåterkoppling/diskussion, inget i skrift.

Del Moment 3: Inlämning av en uppdaterad kursplanering med ett utvalt arbetsområde

• Uppgift: Individuellt ta fram en uppdaterad kursplan med ett utvalt arbetsområde som utvecklas i mer detalj än övriga arbetsområden i den planerade kursen. I uppgiften ingår även att i skrift reflektera över och motivera sina didaktiska val och vilka de största förändringarna är sedan den första skissen av kursplaneringen.
• Examination (tentaveckan): Skriftlig inlämning.
• Bedömning: 3-5/IG
• Återkoppling: Skriftlig från lärare + summativ bedömning.

2. Lektionsplanering [LEK] (Godkänt på uppgiften krävs för godkänt på kursen)

• Uppgift: Att i liten grupp (duo-trio) planera och genomföra en lektion med kurskamrater som elever. Fysik och kemi gör en laborations-/demonstrationslektion (men tar fram plan för båda) och teknik gör en aktiv lektion kring ett givet tema.
• Examination: Att först ta fram en tydlig lektionsplan (fyke: plan för både demonstration och laboration) och sedan att genomföra lektionen vid utsatt tidpunkt + deltaga i en efterföljande diskussion (inklusive självreflektion på utfallet). Skriftlig inlämning lektionsplanen en vecka innan (torsdag lv5).
• Bedömning: G/IG
• Återkoppling: Huvudsakligen muntlig i samband med genomförandet.

3. Hållbar utveckling (Godkänt på delarna krävs för godkänt på kursen)

Del 1: Mina kunskaper om hållbar utveckling [HU-test]

• Uppgift: Individuellt göra ett diagnostiskt flervalstest som testar studentens nuvarande kunskaper om hållbar utveckling.
• Examination (lv1-): Flervalstest (#1 må lv1, vid behov #2 senare under kursen).
• Bedömning: G/IG, behöver komma över ett visst tröskelvärde.
• Återkoppling: Testresultatet (+ vilka områden studenten bör läsa mer om).

Del 2: Förslag på lektion om hållbar utveckling [HU-lektion]

• Uppgift: Att i ämnesgrupp (under en workshop) ta fram ett lektionsförslag utifrån de globala målen för hållbar utveckling, UNSD17.
• Examination (lv4): Muntlig presentation + inlämning av presentationsbilder.
• Bedömning: G/IG
• Återkoppling: Muntlig i samband med genomförandet, inget i skrift.

4. Ämnet och jag [Ä&J] (Godkänt på uppgiften krävs för godkänt på kursen)

• Uppgift: Att genomföra ett antal (mestadels korta) reflektioner under kursens gång.
  • LV1: En essä om den egna bilden av sitt ämne (fysik, kemi eller teknik) i allmänhet och som skolämne (framför allt på gymnasiet). Cirka en sida.
  • LV2: Uppskatta den egna kunskapsnivån rörande det centrala innehållet i ämnesplanerna för sitt ämne (FyKeTe 1 och 2 + Na/Te-specialisering).
  • LV4: Topp3 viktigaste insikter kring att undervisa om hållbar utveckling i det egna ämnet på gymnasiet.
  • LV6: Topp3 viktigaste insikter från LEK-momentet. För fyke fokus på laboration.
  • LV8: Topp3 upplevda utmaningar rörande bedömning och betygsättning.
  • Tentaveckan: Topp5 egna kortsiktiga respektive långsiktiga utvecklingsbehov
• Examination: Att lämna in sina reflektioner vid utsatta tidpunkter.
• Bedömning: G/IG
• Återkoppling: Uppgiften är främst ett verktyg för självreflektion under kursens gång, men används även som input till senare kurser.

Länk till kursplanen i Studieportalen