Kursöversikt

Kurs-PM

RRY011 Telecommunikation lp2 HT19 (7,5 hp)

Kursen ges av institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap

 

Kontaktuppgifter

Examinator och kursansvarig: Arto Heikkilä, Inst. för rymd-, geo- och miljövetenskap

Kontor: J455, vån. 4, hus Jupiter på Lindholmen, och rum 4320 på vån. 4 i EDIT huset på Johanneberg.

Telefon: 772 5723 (Lindholmen), 772 8587 (Johanneberg)

E-post: arto.heikkila@chalmers.se

 

Kursadministratör: Paulina Sjögren (paulina.sjogren@chalmers.se), vån. 4 i EDIT huset, Johanneberg

 

Assistenter: Wiebke Aldenhoff  (wiebke.aldenhoff@chalmers.se) och Erik Blomberg  (erik.blomberg@chalmers.se).

Deras arbetsrum är på vån. 4 i EDIT huset, Johanneberg.

 

Lärarlagets arbetsfördelning

Arto Heikkilä (föreläsningar), Wiebke Aldenhoff (laborationer, övningar), Erik Blomberg (laborationer, övningar).

 

Studentrepresentanter

Eliot Lagerström Roxbergh, Thor Leikvik, Joel Persson, Andrea Skog, Simon Söreke

 

Kursens syfte

Signaler med allt högre frekvenser används i dagens elektronikkretsar för att ge en så hög informationsöverföringskapacitet och hastighet som möjlig. De höga frekvenserna leder till att den vanliga växelströmsteorin för elektriska kretsar inte räcker till: Man måste beakta att spänningar och strömmar uppför sig som vågor, vilket ställer krav på förtrogenhet med vågrörelselära, särskilt utbredning av spännings- och strömvågor i transmissionsledningar. Vid användning av trådlös teknik behövs kunskaper i frirymdsutbredning. Vidare skall signalen som transmittereras från sändare till mottagare formas med hänsyn till teknik och överföringsmedium. Detta behandlas i modulationsteori. Kursen syftar till att kursdeltagarna tillägnar sig goda kunskaper om grundläggande begrepp, principer och metoder som används inom teknikområdet telekommunikation så att de har en bra grund för vidare studier inom tele- och datakommunikation samt elektronikkonstruktion (särskilt vid höga frekvenser).

 

Kursplan

Se i Studieportalen: Kursplan RRY011

Schema

Se i TimeEdit: Schema RRY011  

 

Kurslitteratur

  1. Nathan Ida: Engineering electromagnetics (3rd ed., 2015, Springer), kapitel 12-16 (Boken finns som e-bok via Chalmers biblioteket)
  2. Louis E. Frenzel: Principles of Electronic Communication Systems (4th ed., McGraw-Hill)
     
  3. Under kursen anvisat eller tillhandahållet kompletterande material

Detaljerade läsanvisningar finns i dokumentet TK-veckoplan-läsningar.pdf

 

Alternativ läsning

C.J. Coleman:  Foundations of Radio for Scientists and Technologists (2018, Cambridge)

D.M. Pozar: Microwave and RF Wireless Systems (2001, Wiley)

M.J.N. Sibley : Modern Telecommunications (2018, CRC Press)

R. Sobot: Wireless Communication Electronics (2012, Springer)

F. T. Ulaby: Fundamentals of Applied Electromagnetics (2010, Pearson Education)

 

Ovanstående info samt ytterligare förslag på bredvid- och vidareläsning finns i TK-litteraturlista-2019.pdf.

 

Kursens upplägg

 

Veckoplaneringsdokument

Översikt av läsveckorna: TK-veckoplan-läsningar.pdf

Temat för respektive lektion: TK-lektionsplan-2019.pdf

 

Schemalagda aktiviteter och tentamen

Kursen är krävande. För att nå ett bra resultat är det helt nödvändigt att studera aktivt under hela läsperioden! Innehållsmässigt är kursen uppdelad i två delar: transmissionsledningsteori (inklusive introduktion till fiberoptik), respektive modulationsteori.

Det lärarledda stödet för inlärningen är i form av lektioner (totalt 42 timmar) där föreläsningar (genomgång av de viktigaste teoriavsnitten) varvas med demonstrationsräkning av exempel,  och räknestugor (totalt 14 timmar) med viss demonstration av exempel men huvudsakligen självständigt arbete med problemlösning,.

Laborationsdelens obligatoriska moment omfattar fyra 4-timmars laborationspass under veckorna 48-51, och en 2-timmars diskussion om samhälleliga konsekvenser av telekommunikation, totalt 18 timmar schemalagd tid (utöver det tillkommer för- och efterarbete utanför schemalagd tid). Inlämningsuppgifter kan förekomma i laborationsdelen. Eventuellt läggs en gästföreläsning eller ett studiebesök in i schemat.

Tillägnandet av kunskaperna i en 7,5 poängs kurs tar normalt sett en tidsperiod motsvarande 5 veckors heltidsarbete, d.v.s. 200 timmar. För RRY011 innebär detta, att man under läsperioden (inklusive tentamensveckan) utöver inplanerade lektioner bör bedriva studier utanför schemalagd tid ca 2,5 timmar per arbetsdag. Ta vara på denna tid!

Kunskapskontrollen sker genom redovisning av laborationer och en skriftlig salstentamen (2020-01-14 f.m., 2020-04-08 f.m., 2020-08-26 f.m. Kontrollera dock alltid aktuell information i Studentportalen). Tillåtna hjälpmedel vid tentamen är Chalmersgodkänd miniräknare samt till tentamenstesen bifogade formelblad. Förutom godkänd tentamen, så krävs godkända laborationer innan slutbetyg utfärdas. Mer information finns i de separata dokumenten TK-tentainfo-2019.pdf och TK-labinfo-2019 ; se även i  kursplanen.

 

Övningar

Två timmar  per vecka ägnas åt övningar i räknestugeform. Övrig schemalagd lektionstid ägnas åt föreläsningar med insprängd demonstrationsräkningsverksamhet.

Det är viktigt att du på egen hand eller gärna i liten grupp går igenom kursmaterialet och reflekterar över begrepp & principer från teori och exempel som diskuteras under lektionerna, samt tränar upp problemlösningsförmågan genom att lösa övningsuppgifter. Rekommenderade uppgifter för självverksamhet kommer att listas på kurshemsidan.

Sträva efter förståelse, inte utantillinlärning och mekaniskt räknande!

Antalet rekommenderade övningsuppgifter är relativt stort och det gör inget om du inte hinner arbeta med samtliga. Det är bättre att lösa ett mindre antal uppgifter ordentligt än att hasta igenom hela listan. Även tidigare års tentor är bra övningsmaterial. Arbeta aktivt, fundera, reflektera, diskutera och fråga!

 

Laborationer

Information om kursens laborationsdel: TK-labinfo-2019.pdf

Lab-PM kommer att finnas till hands i mappen "LABORATIONER" bland "Filer".

 

Förändringar sedan förra kurstillfället

Kursen är en omarbetad version av RRY011 Telekommunikation. Kursen laborationsdel omfattar nu 3,0 hp (examineras genom aktivt deltagande och skriftlig/muntlig redovisning av utvalda laborationsuppgifter) och teoridelen är 4,5 hp (examineras med skriftlig tentamen). Jämfört med RRY011 är det framför allt laborationsdelen som har ändrats. I teoridelen har omfattningen av analog frekvensmodulation (FM) minskats, och introduktionen till  digitala modulationsmetoder utökats något.

 

Kursvärdering

Efter att kursen har avslutats skickas en kortfattad webbaserad kursutvärderingsenkät som samtliga studenter på kursen bör besvara. Det är av största vikt att svarsfrekvensen är hög så att studenternas samlade erfarenheter kan belysas och ligga till grund för vidare utveckling av kursen. Enkäten är öppen två veckor efter tentamen. Mer info finns i Studentportalen:

https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/minkursinformation/kursvardering/Sidor/default.aspx

 

Lärandemål

Inom parentes indikeras den läraktivitet som bidrar till uppfyllande av lärandemålet: F=föreläsning, Ö=räknestuga/gruppdiskussion, L=laboration.

  • De viktigaste begreppen och terminologin inom ämnet så att han/hon på egen hand kan läsa och förstå litteratur inom området, samt diskutera ämnesrelaterade problem med inom området aktiva ingenjörer. (F,Ö)
  • Diskutera samhälleliga konsekvenser av telekommunikation. (Ö)
  • Redovisa resultat från kretssimuleringar och experimentella studier i en skriftlig rapport. (L,Ö)
  • Beskriva utbredningsmekanismen, samt ställa upp, analysera och tillämpa enkla matematiska modeller som beskriver utbredning av spännings- och strömvågor längs transmissionsledningar, samt TEM-vågor i homogena media. (F,Ö)
  • Laborativt bestämma ledningsparametrar. (L)
  • Beskriva hur vågor reflekteras och hur reflexioner kan elimineras, samt utföra impedans- och reflexionsberäkningar (särskilt m.h.a. Smithdiagrammet och reflexionsdiagrammet). (F,Ö)
  • Beskriva några olika typer av optiska fibrer, hur vågor utbreder sig i optisk fiber, hur dispersion och dämpning uppkommer och förklara hur dessa storheter inverkar på informationsöverföring, samt förklara funktionsprincipen för en Erbiumdopad fiberförstärkare. Utföra beräkningar på storheter som rör utbredningsmekanism och informationsöverföringskapacitet, speciellt för stegindexfibern. (F,Ö)
  • Beskriva principer för analoga och digitala modulationsmetoder, samt deras för- och nackdelar. (F,Ö)
  • Ha kännedom om olika multiplexeringsmetoder. (F,Ö)
  • Beskriva funktionsprincipen för och strukturen hos, samt utföra laborativt arbete med, komponenter och kretsar som används för modulation och demodulation. (F,Ö,L)
  • Analysera (teoretiskt och laborativt) och bestämma tidsfunktioner och amplitudspektra som beskriver modulerade signaler, samt kunna göra beräkningar (teoretiskt och med kretssimulering) av signalflöden i blockscheman för komponenter och kretsar som används för modulation och demodulation. (F,Ö,L)

 

Examination

  • Examination av kursens teoridel (4,5 hp) sker genom salstentamen (se i TK-tentainfo.pdf). Laborationsdelen examineras genom skriftlig/muntlig redovisning av utvalda laborationsuppgifter (se i TK-labinfo.pdf.), dessutom krävs aktivt deltagande vid arbetet i laborationssal och diskussionspasset om samhälleliga konsekvenser av telekommunikation.
  • I listan med lärandemål anges vilka lärandeaktiviteter som bidrar till uppfyllande av respektive mål.
  • Skriftlig salstentamen 2020-01-14 f.m. (omtentamenstillfällen 2020-04-08 f.m., 2020-08-26 f.m.) Kontrollera dock alltid aktuell information i Studentportalen. 
  • Maximalt kan 40 skrivningspoäng nås vid salstentamen. Betygsgränser för betyg 3, 4 respektive 5: 16 p, 24 p & 32 p.
  • Förutom godkänd salstentamen, så krävs godkända laborationer innan slutbetyg utfärdas. Kriterierna för laborationsdelen ges i dokumentet TK-labinfo.pdf.
  • Slutbetyget på kursen är lika med betyget på salstentamen.
  • Tillåtna hjälpmedel vid salstentamen är Chalmersgodkänd miniräknare samt till tentamenstesen bifogade formelblad.

 

Kurssammanfattning:

Datum Information Sista inlämningsdatum