Kurs-PM
TEK556 Industriell ekonomi lp3 VT20 (4,5 hp)
Kursen ges av institutionen för Teknikens ekonomi och organisation
Kontaktuppgifter
Listning av
examinator
föreläsare
lärare
handledare samt deras respektive kontaktuppgifter. Om kursen har med externa gästföreläsare eller liknande, beskriv gärna kortfattat vilket företag eller liknande de kommer från.
Om det behövs: listning av administrativ personal samt deras kontaktuppgifter.
Kursens syfte
Kort beskrivning av kursens syfte och innehåll kopieras från kursplanen. Ytterligare beskrivningar kan läggas till.
Schema
TimeEdit
Kurslitteratur
Listning av obligatorisk kurslitteratur, inklusive beskrivning av hur texterna återfinns (Cremona, biblioteket, länkar etc).
Även listning av referenslitteratur, ytterligare läsning (det vill säga, icke-obligatorisk litteratur).
Kursens upplägg
Beskrivning av kursens läraktiviteter; hur de genomförs och hur de hänger ihop. Detta är studentens guide till att navigera igenom kursen. Glöm inte att gärna ge studenten råd om hur de ska arbeta för att lära sig så mycket som möjligt baserat på den pedagogik du valt. Ofta kan man behöva understryka konkreta saker som hur ofta de bör gå in på kursrummet på lärplattformen, hur olika frågor fördelas mellan handledare, etc.
Skall innehålla plan för bland annat:
- föreläsningar
- övningar
- laborationer
- projekt
- handledning
- feedback
- seminarier
Bör innehålla beskrivning av hur de digitala verktygen (lärplattform och andra) skall användas och hur de är organiserade, samt hur kommunikationen mellan lärare och studenter sker (lärplattform, e-post, annat).
Glöm inte att beskriva eventuella resurser som studenterna behöver använda så som labbutrustning, studios, verkstäder, fysiskt eller digitalt råmaterial.
Du bör vara tydlig med hur missade deadlines och kompletteringar hanteras.
Förändringar sedan förra kurstillfället
En sammanfattning av gjorda förändringar sedan förra kurstillfället, baserat på protokoll från kursnämndsmötet.
Lärandemål
- förstå innebörden av den ekonomiska analysens grundläggande terminologi
- förstå och analysera ekonomin på olika nivåer i ett företag
- förstå årsredovisningens innehåll och tillämpa finansiell analys
- förstå när olika ekonomiska kalkylmodeller lämpar sig i olika situationer
- kunna tillämpa olika ekonomiska kalkylmodeller
Detta innebär att studenten skall kunna:
- definiera och förklara innebörden av olika grundläggande kostnads- och intäktsbegrepp (utgift, inkomst, utbetalning, inbetalning, kostnad, intäkt)
- förstå, välja och med flera alternativa metoder beräkna behovet av kapital (anläggnings-, rörelse-, säkerhets- och/eller startkapital) - ange och i detalj föreslå lämplig finansiering (med eget och/eller främmande kort- eller långfristigt kapital i olika former) för detta kapitalbehov
- ange egenskaperna och i detalj förklara konsekvenserna av aktiesplit, fond- och nyemission
- ange och förklara innehållet i en årsredovisning
- analysera ett företags ekonomiska/finansiella situation (utgående från årsredovisningens balans- och resultaträkningar) i en rad olika dimensioner som lönsamhet (räntabilitet på totalt och eget kapital), kortsiktig betalningssituation (kassa- och balanslikviditet) samt långsiktig betalnings- och överlevnadsförmåga (vs eventuella framtida förluster), s k soliditet. Med hjälp av den s k hävstångsformeln kunna analysera lönsamhet på eget kapital vs. finansiell risk (balansen mellan eget och främmande kapital). Med hjälp av den s k du Pontmodellen kunna analysera en rad dimensioner bakom lönsamheten, i första ledet vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet och i ytterligare led därav bakomliggande dimensioner.
- förstå, ställa upp och förklara ett företags ekonomiska situation (resultat: vinst och/eller förlust) utifrån volymsamband. Viktiga begrepp är här fasta och rörliga kostnader, intäkter, kritisk volym ("breakeven") eller kritisk omsättning, vinst eller förlust samt säkerhetsmarginal. Man skall även kunna förklara resultatdiagrams utseende, konsekvenser och karaktäristika i samband med kapital- och (dess motsats) arbetsintensiv industri.
- förstå, ställa upp och beräkna produkters eller projekts kostnader utifrån olika former av produktkalkyler: Man skall kunna beräkna komponenterna i och totala självkostnader enligt divisions- och påläggskalkyl. De förra finns även som ekvivalent- och restkalkyl. De senare finns för industri-, tjänste- och handelsföretag. Båda huvudtyperna skall kunnas förstås och tillämpas som genomsnitts-, normal- och minimikalkyl.
- förstå, ställa upp och beräkna produkters eller projekts kostnader med hjälp av bidragskalkyl. Viktiga begrepp är särintäkter, sär- och samkostnader, täckningsbidrag, totalt täckningsbidrag. Man skall även kunna ställa upp och analysera stegkalkyler med täckningsbidrag, sär- och samkostnader på olika nivåer. Optimering skall för industriföretag kunna ske i tre situationer: vid ledig kapacitet, vid en trång sektion och vid flera produkter samt två produkter och två eller flera trånga sektorer. Bidragskalkylering skall även kunna göras för tjänste- eller handelsföretag samt som resultatdiagram.
- förstå, ställa upp och beräkna produkters, projekts, kunders eller marknaders självkostnader (totala kostnader) och lönsamhet med aktivitetsbaserad kalkyl, s k ABC-kalkyl. Viktiga begrepp som skall kunna förstås är aktiviteter och kostnadsdrivare. Kostnad per förekomst och per kostnadsobjekt av aktuella aktiviteter skall kunna förstås och beräknas liksom lönsamhet
- förstå, ställa upp och beräkna olika ekonomiska indikatorer för investeringsprojekt, d v s långsiktiga satsningar. Klassificeringar och rangordning mellan investeringar skall kunna göras. Viktiga begrepp som skall kunna förstås och beräknas är grundinvestering, inbetalningsöverskott, restvärde, kalkylränta, ekonomisk livslängd, kapitalvärde, kapitalvärdekvot, annuitet och annuitetskvot, paybacktid (med och utan ränta) samt internränta. Kalkyler skall kunna göras med och utan skatt. Utifrån värden på dessa begrepp skall konsekvenser och rekommendationer vad gäller investeringar kunna analyseras.
Examination
Beskrivning av hur kursens examinerande moment – salstentamen och andra – är upplagda och hur de bedöms.
Detta skall finnas med:
- vilka moment som ingår, syftet med dessa och hur de bidrar till lärandemål
- hur obligatoriska och/eller frivilliga moment bidrar till slutbetyget
- betygsgränser och eventuella övriga krav för alla former av examination för att bli godkänd på kursen (obligatoriska moment)
- form för examinationen, t.ex. om tentamen genomförs som digital examination
- tid och plats för examination, dels ordinarie tentamenstillfälle, dels andra examinationer så som projektredovisningar; "Troligt datum för tentamen (obs vid eventuell ändring av tentamensdatum så finns alltid korrekt uppgift i Ladok)"
- tillåtna hjälpmedel vid examination (skriftliga salstenta), samt om markeringar, indexeringar och anteckningar i hjälpmedel är tillåtna
Glöm inte att vara extra tydlig med projektuppgifter; vad är problemet, vad ska göras, vad är förväntat resultat, och hur ska detta resultat redovisas. Konkreta saker så som mallar för projektrapporter, vad händer om man lämnar in sent etc. är extra viktigt att ha med.
Länk till kursplanen i Studieportalen Studieplan