Course syllabus

Jump to today

Kurs-PM

ARK540 Samhällsplanering ur ett byggherreperspektiv lp4 VT20 (9 hp)

Kursen ges av institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

 

Kontaktuppgifter

Kursansvarig: Yngve Karlsson,  e-post: yngve.karlsson@developmentpartner.se

Handledning ges av erfarna praktiker; Henrik Markhede, e-post: markhede@chalmers.se 

 

 

Kursens syfte

Syftet är att studenten efter genomförd kurs skall ha sådana grundläggande kunskaper om skedena fram till byggstart:

  • från det att en markägare/exploatör söker planbesked (alternativt anmäler intresse av att köpa kommunalt ägd mark)
  • genom detaljplanprocessen som slutar med antagande och laga kraft
  • fram till fastighetsbildning och att bygglov ges

att hen aktivt kan delta i processer som affärsutvecklare eller entreprenör i verkliga situationer.

 

Schema

TimeEdit

 

Kurslitteratur

För seminariet:

  • Cecilia Björk, Lars Nordling Laila Reppen: Så byggdes staden,
  • Camillo Sitté: Stadsbyggnad och dess konstnärliga grundsatser,
  • Hans Bjur: Lilienbergs stad 1900 - 1930,
  • Jan Gehl: Livet mellen husene,
  • Jane Jacobs: Den amerikanska storstadens liv och förfall

 

Kursens upplägg

I kursen Samhällsplanering ur ett byggherreperspektiv studeras hur ett område kan utvecklas. Huvuduppgifter i kursen är att utreda, och i skisser pröva, hur ett specifikt område kan utvecklas, ur ett byggherreperspektiv. Samt hur denna utveckling påverkas av gällande lagstiftning (Plan- och bygglagen (PBL) och Miljöbalken), myndighetskrav och exempelvis Göteborgs Stads ambitioner om att få till stånd en långsiktigt hållbar, robust och levande blandstad.

Kursen består av föreläsningar, övningar och inlämningsuppgifter. Föreläsningar ges för att introducera:

  • Syftet med regelverk, planer och bygglov och hur de fungerar i i praktiken
  • Analys- och beräkningsmetoder
  • Teknik för åskådlig redovisning och presentation

Huvuduppgiften genomförs som ett projektarbete där utveckling av en idé om ett byggprojekt på en specifik plats genomförs:

  • från det att en markägare/exploatör söker planbesked (alternativt anmäler intresse av att köpa kommunalt ägd mark),
  • genom detaljplaneprocessen som slutar med antagande och laga kraft,
  • fram till att fastighetsbildning sker och bygglov/startbesked ges. 

Studiebesök och övningar genomförs som praktisk fördjupning av projektarbetet för att studenterna skall få djupare insikt om hur det går till i processen från att en idé om ett byggprojekt presenteras för kommunen i form av en ansökan om planbesked – via plan – till att ett bygglov beviljas och ett startbesked ges. Presentation och Kritik av övningsuppgifter genomförs löpande under kursen.

 

Övningsuppgift nr 1

  • Att förstå planprocessen

Syfte: Att förstå planprocessen genom att studera fyra detaljplaner.

Mål: Att genom att analysera detaljplaner förstå hur planeringsprocessen fungerar i Sverige.

Genomförande: Med hjälp av stödjande föreläsningar, litteratur (exempelvis PBL, BBR, Cecilia Björk, Lars Nordling Laila Reppen: Så byggdes staden, Camillo Sitté: Stadsbyggnad och dess konstnärliga grundsatser, Hans Bjur: Lilienbergs stad 1900 - 1930, Acceptera, Jan Gehl: Livet mellem husene, Jane Jacobs: Den amerikanska storstadens liv och förfall) och seminarier.

Seminarium 1 (3h): Vilka mål (bärande idé) var centrala för valet av stadsplanens utformning? Vilka skillnader finns det mellan planerna?

Seminarium 2 (3h): Varför valde man att utforma planen på det sätt man gjorde, dvs förutsättningar? Vad var viktigt att styra i planen för att nå uppsatta mål?

Inlämning: Individuellt men arbete tillsammans i grupp för att svara på frågorna ovan.

Examination med individuella betyg.

 

Övningsuppgift nr 2

  • Att ta fram en ansökan om planbesked för ett område i Sisjön

Syfte: Att förstå hur man tar fram en ansökan om planbesked. I uppgiften ingår att förstå hur gällande lagstiftning påverkar förutsättningarna för ett projekt.

Mål: Få till stånd en ny detaljplan som ökar värdet på aktuella fastigheter inom området. Den värdeökning som en ny detaljplan för området kan åstadkomma uppkommer genom ett högre markvärde. Olika verksamheter har helt enkelt olika betalningsförmåga – därav följer att exempelvis volymhandel (s.k. externhandel) ofta etablerar sig en bit utanför staden där marken är billigare. Detsamma gäller även för industrier som ofta ligger utanför staden (åtminstone när de byggdes, innan staden växte …).

Bakgrund: Det aktuella området ligger i Sisjön, söder om Fältspatsgatan. Aktuellt område för planansökan inne- håller ca 50 fastigheter fördelat på ett antal fastighetsägare varav några äger flera fastigheter, se nästa sida. Ett antal fastigheter är dessutom upplåtna med tomträtt.

För grannområdet norr om Fältspatsgatan har byggnadsnämnden den 7 februari tillstyrkt en ny detalj- plan benämnd Högsbo - Stadsutveckling vid Olof Asklunds gata (BoStad2021), SDN Askim-Frölunda- Högsbo. Stadsdel Högsbo. Planen kommer nu att gå vidare till kommunfullmäktige för antagande.

Genomförande: Uppgiften handlar om att ta reda på vilka frågeställningar som är viktiga för området som ska utvecklas – och hur dessa påverkar projektet och därmed ansökan om planbesked. Samt hur denna utveckling påverkas av gällande lagstiftning (Plan- och bygglagen (PBL) och Miljöbalken) och exem- pelvis Göteborgs Stads ambitioner om att åstadkomma en långsiktigt hållbar, robust och levande blandstad.

Denna del görs gruppvis om 5 personer och redovisas i rapportform.

 

Övningsuppgift nr 3

  • Att ta fram ett alternativt program för en detaljplan för Skeppsbron

Syfte: Att förstå hur man tar fram ett planprogram för en detaljplan.

Mål: Hitta sätt att öka exploateringen/minska kostnaden för Skeppsbron för att uppnå ökad genomförbarhet.

Bakgrund: Den senast angivna detaljplanen går ca 1 miljard back. Studenterna ska undersöka vilka förutsättningar som finns, genom att analysera befintligt material (Vision Älvstaden, KF protokoll, debattartiklar, Byggnadsnämndens beslut med kommentarer), för att öka genomförbarheten – och vilka konsekvenser det medför.

Genomförande:

Utifrån befintlig detaljplan och dess handlingar ta fram ett alternativt program. Ta ställning till vilka utgångspunkter ni har och vilka åtgärder ni föreslår i ett alternativt planprogram.

Ta fram ett övergripande planprogram rubriker (innehåll): Inledning, Förutsättningar, Process, Planförslag, Genomförande, Konsekvenser, Källhänvisningar.

Även  alternativa illustrationsplaner skall tas fram där beräkning av BTA framgår.

Inlämning: Grupp (om 5 personer) tar fram illustrationsplaner (enligt givna exempel) utifrån framtaget alternativt program,  inklusive beräkning av antal BTA.

Redovisning och examination genom slutkritik och en digital inlämning.

 

 

Förändringar sedan förra kurstillfället

En tydligare struktur för kurshemsidan. Inlämningsuppgifter med längre deadline, återkoppling på inlämnat material genom handledning och genomgångar.

 

Lärandemål

  • Förklara innebörden av Plan- och bygglagen (PBL) och Miljöbalken för initiering och genomförande av ett byggprojekt 
  • Begrepp som rör markåtkomst, planering, bygglov och fastighetsbildning (progression från kursen Fastighetsrätt och entreprenadjuridik)
  • Förklara byggherrens och kommunens roller i den process som skall leda till ett bygglov.
  • Förklara vilken formell påverkan myndigheter, sakägare och allmänhet har på utgången av den process som skall leda till ett bygglov.
  • Beskriva detaljplanens genomförandefrågor.
  • Ha kännedom om lagstiftning samt veta vart man vänder sig och hur man förbereder sig vid
    • Avstyckning och fastighetsreglering.
    • Fastighetsbildning, förändringar av fastighetsgränser, samfälligheter och servitut.
    • Fastighetsregistrering.
  • Analysera hur en översiktsplan och andra strategiska kommunala dokument för bebyggelse- och stadsutveckling påverkar en idé om ett byggprojekt.
  • Analysera vad existerande detaljplaner ger för byggrättigheter och andra möjligheter.
  • Analysera vad olika lägen (geografisk lokalisering)
    • betyder för att ett projekt skall bli ekonomiskt och funktionellt lyckat
    • kan ge för transaktionsrisk i form av en lång planprocess, politisering och överklaganden.
  • Ha kännedom om hur man ansöker om planbesked samt genomför förhandlingar och ingår:
    • Plankostnadsavtal
    • Genomförandeavtal
      • Exploateringsavtal
      • Markanvisningsavtal
      • Ramavtal
  • Känna till hur man specificerar och handlar upp
    • Projekthandlingar inför förhandling med kommunen och samråd.
    • En komplett ansökan om bygglov inklusive anmälan om kontrollansvarig, fasadritningar, markplaneritningar, mark och kulörbeskrivning, nybyggnadskarta, planritningar, sektionsritningar, teknisk beskrivning samt eventuella andra handlingar.
    • Handlingar för att få startbesked: Bevis om byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd, Redovisningar av lokalt omhändertagande av dagvatten. Energiberäkningar. Geoteknisk utredning. Kontrollplan. Ventilationsritningar. Grund- och stomritningar.
  • Känna till hur man överklagar ett avslag på bygglovsansökan.
  • Presentera ett projektförslag i form av en illustrationsplan, en detaljplan och en planbeskrivning vid ett avslutande kritiktillfälle samt göra en digital inlämning.
  • Värdera andras förslag vid ett avslutande kritiktillfälle.

 

Examination

För godkänt slutbetyg på kursen krävs såväl godkända inlämningsuppgifter (3 hp) som godkänt projekt (6 hp).

Slutbetygets grad beror på det sammanvägda betyget på inlämningsuppgifter och projektarbetet.

 

Länk till kursplanen i Studieportalen Studieplan

Course summary:

Date Details Due