Kurs-PM

FFR102 Sustainable development - critical perspectives and possible solutions lp4 vt20 (7,5 hp)

Kursen ges av institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap

 

Kontaktuppgifter

Avdelningen för fysisk resursteori och lärarlaget

Kursen ges av avdelningen för Fysisk resursteori, som ingår i institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap. Avdelningens lokaler ligger i EDIT-huset på plan 3V (närmaste ingång via Maskingränd 2).

Kursledning & handledare

Martin Persson, examinator                                   martin.persson@chalmers.se   

Ella Rebalski, kursansvarig                                      rebalski@chalmers.se   

Hanna Ek Fälth                                                               hannafa@chalmers.se

Maria Thorson                                                                maria.thorson@chalmers.se

Johannes Morfeldt                                                      johannes.morfeldt@chalmers.se

Föreläsare

Martin Persson                 Fysisk resursteori

Håkan Burden                   Data- och informationsteknik

Johannes Morfeldt        Fysisk resursteori

Göran Berndes                 Fysisk resursteori              

Lina Reichenberg            Fysisk resursteori

Fredrik Hedenus             Fysisk resursteori

Ella Rebalski                       Fysisk resursteori

 

Syfte och övergripande lärandemål

 

Kursen syfte är att inspirera och stimulera studenten att reflektera över hur han eller hon kan bidra till en hållbar samhällsutveckling, såväl i sin egen vardag som i sin framtida yrkesroll. För att göra det krävs såväl en grundläggande förståelse för vad begreppet ’hållbar utveckling’ betyder, som insikter i hur dagens användning av jordens naturresurser och ekosystemtjänster skapar hållbarhetsproblem, samt kunskap om olika strategier och möjligheter för att lösa dessa problem. Målsättningen med kursen är således att skapa ett personligt engagemang kring hållbarhetsfrågor och att ge studenten den kunskap och de verktyg som krävs för att tackla komplexa hållbarhetsproblem i sin framtida yrkesutövning.

 

Efter fullgjord kurs förväntas du som student kunna:

• redogöra för innebörden och kritiskt förhålla dig till begreppet hållbar utveckling i dess tre huvudsakliga dimensioner: den ekologiska, den ekonomiska och den sociala,
• översiktligt redogöra för människans inverkan och effekter på jordens klimat- och ekosystem och dess ekonomiska och sociala effekter på global och lokal nivå,
• reflektera över begränsningar och möjligheter att utifrån en hållbarhetssynpunkt använda olika naturresurser och teknologier, inklusive olika nyckelteknologier för hållbara energi- och materialsystem,
• diskutera utmaningar, strategier och politiska styrmedel för hållbara energisystem,
• redogöra för skillnaderna mellan olika etiska ramverk (konsekvens-, plikt- och dygdeetik), tillämpa dessa på etiska dilemman, samt reflektera över olika syn på yrkesetik och ingenjörens ansvar för hållbar utveckling,
• inhämta, bearbeta och kritiskt förhålla dig till för ämnet relevant information, samt därefter redovisa denna information både muntligt och skriftligt.

 

Kursinnehåll

 

Som framgår av kursmålen ovan syftar denna kurs inte till att lära ut någon viss teori eller metodik – snarare syftar den till att förmedla strukturerad kunskap och ge studenten verktyg för att kritiskt förhålla sig till ett omfattande och komplext ämnesområde. Av det skälet är ett dominerande inslag i inlärningen – utöver föreläsningar och läsning av kurslitteratur – inlämningsuppgifter och andra övningar som syftar till att ge kursdeltagaren tillfälle till reflektion och diskussion kring kursinnehållet.

 

Kursen är uppdelad i fyra på varandra följande temablock. Nedan följer en kort beskrivning av innehållet i form av centrala lärandemål i varje enskilt temablock. I vart och ett temablock ingår föreläsningar, en inlämningsuppgift som utförs i grupper om tre studenter, ett diskussionstillfälle där inlämningarna redovisas och diskuteras i en större grupp, samt en dugga (se Organisation och Examination nedan för mer information om detta). En detaljerad översikt över innehåll och litteratur, samt angivelse av tider och platser, ges i schemat i slutet av detta kurs-PM.

 

 

Temablock	Lärandemål: Efter kursen ska studenten kunna…
1. Perspektiv på hållbar utveckling	…redogöra för historien bakom och betydelsen av begreppet hållbar utveckling och dess tre dimensioner: den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. …beskriva aktuella globala trender för viktiga indikatorer för ekologisk, social och ekonomisk utveckling. …diskutera innebörden i begrepp som substituerbarhet, svag vs. stark hållbarhet, intra- och inter-generationell rättvisa och hur dessa relaterar till begreppet hållbar utveckling.
2. Klimatförändringar & klimatpolitik	…förklara den naturliga växthuseffekten och hur den påverkas av mänskliga aktiviteter såsom utsläpp av växthusgaser och förändrad markanvändning. …redogöra för och särskilja vad som är etablerade fakta respektive osäkra bedömningar och projektioner i dagens klimatvetenskap. …beskriva och förklara den roll olika (grupper av) länder har spelat i de internationella klimatförhandlingarna och de huvudsakliga konfliktlinjerna dem emellan. …diskutera vilka styrmedel som kan användas för att minska utsläppen av växthusgaser, samt argumentera kring för- och nackdelar med olika styrmedel.
3. Hållbara energi-system	…beskriva vilken roll olika energislag har spelat under den historiska utvecklingen och spelar i dagens system för global energitillförsel. …beskriva vilka klimatneutrala energitillförselsystem som står till buds idag för att lösa framtidens energiefterfrågan och klimatmål och redogöra för storleksordningarna på dess potentialer. …beskriva skillnaderna mellan olika typer av potentialer för ökad energieffektivitet samt vilka barriärer som finns för att uppnå dessa potentialer. …argumentera för de viktigaste för- och nackdelarna med olika klimatneutrala tekniker och deras kritiska begränsningar. …beskriva hur kostnaden för energi påverkas av valet av energikälla.
4. Etik & ingenjörens roll för en hållbar framtid	…redogöra för skillnaderna mellan olika etiska ramverk (konsekvens-, plikt- och dygdeetik) och tillämpa dessa på etiska dilemman. …reflektera över olika syn på yrkesetik, skillnaden mellan privat och professionell etik, vilken roll den yrkesverksamma ingenjören kan och bör spela i arbetet mot ett hållbart samhälle.

 

 

Schema

Sidor - Kursschema med Zoom IDer

 

Kurslitteratur

Kurslitteraturen består av en kursbok (finns att köpa i Kokboken och Cremona) samt läsmaterial som görs tillgängligt via kurshemsidan (under mappen för varje temablock finns litteratur för den delen av kursen).

Kursbok:     Fredrik Hedenus, Martin Persson & Frances Sprei, ”Hållbar utveckling – nyanser och tolkningar”, Studentlitteratur.

Läsanvisningar för respektive föreläsning för kursboken och det övriga materialet ges i översiktsschemat i slutet av Kurs-PM.

 

Organisation

Varje temablock i kursen utgörs av 3-5 föreläsningar, en inlämningsuppgift, ett obligatoriskt fördjupningstillfälle då inlämningsuppgiften diskuteras, samt en avslutande dugga där den delen av kursen examineras. Nedan ges en beskrivning av hur uppdelningen av grupper går till, samt vad som krävs för att bli godkänt på inlämningsuppgifter, fördjupningstillfällen, och duggor.

 

Gruppindelning, schema och lokaler:

I början av kursen delar kursdeltagarna upp sig i smågrupper om tre personer per grupp, varje smågrupp är sedan del av en storgrupp (A-I) som innehåller 4 smågrupper vardera. Indelningen i grupper görs via kurshemsidans funktion ”Personer --> Studengrupper” och studenterna väljer i möjligaste mån själva vilken grupp de vill delta i. Dessa grupper är permanenta genom hela kursen. Tabellen nedan anger vem som är handledare för de olika storgrupperna, samt vilka Zoom ID och tider som gäller för fördjupningstillfällena.

 

Schema till fördjupningstillfällena hittar ni på Sidor --> Kursschema

 

Inlämningsuppgifter:

Inlämningsuppgifterna syftar främst till att ge kursdeltagaren en övergripande förståelse för hur olika system fungerar, och en känsla för storleksordningar på t ex resursbaser, miljöpåverkan, verkningsgrader i olika system, etc. Beräkningarna är i huvudsak ett inlärningsmedel, och det är inte ett kursmål att lära ut någon viss metodik för dessa beräkningar. Inlämningsuppgifterna utgör dock ett tillfälle till träning av färdigheter som är generellt viktiga i ingenjörssammanhang, som bl. a. enhetshantering och enhetsomvandling, samt införskaffande/tillgodogörande av information för att lösa problem.

 

Inlämningsuppgifterna genomförs av studenterna i smågrupperna. Alla personer i smågruppen ska vara insatta i alla uppgifter i respektive omgång och är gemensamt ansvariga för att alla uppgifter genomförs och lämnas in i tid, även om man delar upp arbetet mellan sig.

 

För varje omgång inlämningsuppgifter finns ett handledningstillfälle schemalagt, där tillfälle ges att ställa frågor och att få vägledning av lärare. Även om handledning ges förväntas kursdeltagaren till övervägande del på egen hand införskaffa nödvändig kunskap och data om de system och tekniker som beräkningarna handlar om genom att läsa anvisade delar i kurslitteraturen och söka information på egen hand. Handledning utanför de schemalagda tillfällena kan ges i undantagsfall, men endast i mån av tid för respektive handledare (sådana extra tillfällen måste bokas med handledare i förväg). Utnyttja därför de schemalagda handledningstillfällena. Respektive omgång av uppgifterna kommer att finnas tillgängliga för nedladdning på kurshemsidan senast en vecka före första handledningstillfället.

 

Observera att inlämningsuppgifterna är obligatoriska – samtliga omgångar av inlämningsuppgifter måste bli godkända för att du ska bli godkänd på hela kursen.

 

Inlämningsuppgifterna ska lämnas in via kurshemsidan funktion ”Inlämningsuppgifter” där även deadline för inlämningen anges (innan start för det fördjupningstillfälle då uppgiften ska diskuteras, se översiktschemat i slutet av detta dokument). Svaren på inlämningsuppgifterna ska redovisas i en enda fil av filtypen PDF. Om man inte lämnar in uppgiften i tid, och ej kan styrka rimliga skäl (som t ex sjukdom), blir man underkänd på uppgiften, och man får då vänta till nästa gång kursen ges (dvs nästföljande år) för ett nytt tillfälle att erhålla godkänt på uppgiften. Observera att detta gäller även för varje enskild uppgift i respektive omgång; dvs, man inte lämnar in svar på alla uppgifter i respektive omgång  blir man alltså underkänd på hela omgången av inlämningsuppgifter, och man måste då göra om hela omgången av uppgifter (tidigast nästföljande år) för att få godkänt.

 

För att bli godkänd på en inlämningsuppgift krävs, förutom att man har besvarat samtliga delfrågor, att man får minst 10 poäng (av maximalt 20) på uppgiften. Om man lämnar in i tid, men inte uppnått minst 10 poäng ges uppgiften i retur. Om inte heller returen är godkänd så blir inlämningsuppgiften underkänd och du får då göra om uppgiften nästa år (dvs. ingen retur på returen). De poäng som överstiger gränsen för godkänt räknas som bonuspoäng (max 10 poäng) och tillgodoräknas i den sammanräkning som utgör grunden för betygssättningen i kursen (se mer info under Examination nedan). Inlämningsuppgifter som godkänts efter retur ger inga bonuspoäng.

 

För att inlämningen ska godkännas krävs också att de olika stegen i beräkningarna är tydligt och utförligt redovisade; lösningar där svar anges utan utförlig redovisning av bakomliggande beräkningar ges i retur. Lösningarna måste redovisas i löpande text och med användande av härledda analytiska uttryck – beräkningar enbart redovisade med kalkylprogram (som t ex Excel, Matlab) accepteras inte (om inte detta uttryckligen anges i uppgiften). Tänk också på att konsekvent och korrekt använda enheter och värdesiffror samt att ge utförliga och välstrukturerade svar på diskussionsfrågor.

 

Fördjupningsdiskussion:

I anslutning till varje inlämningsuppgift kommer ett fördjupningstillfälle hållas då uppgiften diskuteras i storgrupperna med en handledare. Syfte med dessa tillfällen är att fördjupa kunskaperna inom de områden som har behandlats i inlämningsuppgifterna och under föreläsningarna och ge utrymme för diskussion och reflektion. Fördjupningstillfällena syftar också till att kursdeltagaren ska få tillfälle att själv formulera sig inom området.

 

Observera att dessa fördjupningsövningar är obligatoriska kursmoment – du måste närvara och aktivt deltaga på övningarna för att du ska bli godkänd på respektive inlämningsuppgift och i slutändan på hela kursen. De som haft skäliga förhinder till deltagande måste inkomma med egen redovisning av de frågor som behandlats, med egen diskussion, redovisat i en skriftlig rapport. En enskilt inlämnad rapport ska hålla högre kvalitet och vara mer omfattande än i normalfallet.

 

Duggor:

Varje kursblock avslutas med en skriftlig dugga. Det vill säga, istället för att tentera hela kursen i slutet i form av en stor tentamen, kommer kursen examineras kontinuerligt genom fyra stycken duggor. För att få godkänt på en dugga krävs att man får minst 5 poäng (av maximalt 10) på de ingående uppgifterna. Tillåtna hjälpmedel på duggorna är Chalmersgodkänd räknare och ordböcker/lexikon.

 

Om man får underkänt på en dugga (eller av något skäl är förhindrad att delta) har man möjlighet att tentera av denna del av kursen under ordinarie tentamenstillfälle (se Översiktsschema i slutet av detta dokument) eller vid senare omtentatillfälle. Om man inte får godkänt på samtliga duggor behöver man alltså inte tentera om hela kursen, utan endast de temablock som man inte fått godkänt på. För att få godkänt på hela kursen krävs dock att samtliga duggor är godkända.

 

Förändringar sedan förra kurstillfället

Vi har lagt in en gästföreläsning (av Håkan Burden) kring kopplingar mellan data & IT och hållbar utveckling.

Lärandemål

 

• redogöra för innebörden i och kritiskt förhålla sig till begreppet hållbar utveckling i dess tre huvudsakliga dimensioner: den ekologiska, den ekonomiska och den sociala.
• översiktligt redogöra för människans inverkan och effekter på jordens klimat- och ekosystem och dess ekonomiska och sociala effekter på global och lokal nivå.
• reflektera över begränsningar och möjligheter att utifrån en hållbarhetssynpunkt använda olika naturresurser och teknologier, inklusive olika nyckelteknologier för hållbara energisystem.
• diskutera utmaningar, strategier och politiska styrmedel för hållbara energisystem.
• redogöra för skillnaderna mellan olika etiska ramverk (konsekvens-, plikt- och dygdeetik), tillämpa dessa på etiska dilemman, samt reflektera över olika syn på yrkesetik och ingenjörens ansvar för hållbar utveckling.
• inhämta, bearbeta och kritiskt förhålla sig till för ämnet relevant information, samt därefter redovisa denna information både muntligt och skriftligt.
  
  

 

Examination och betygssättning

 

Godkännande och kurspoäng:

För att bli godkänd på hela kursen (7.5 högskolepoäng) krävs följande:

1. godkänt på samtliga inlämningsuppgifter (4 omgångar)
2. aktivt deltagande i fördjupningstillfället för varje inlämningsuppgift (4 tillfällen)
3. godkänt på samtliga duggor (4 omgångar), eller motsvarande del i tentamen

 

Godkänt på samtliga obligatoriska moment (de fyra inlämningsuppgifterna och fördjupningstillfällena) ger 4,0 högskolepoäng, med betyget G. Godkänd på samtliga duggor renderar 3,5 högskolepoäng, med betyget 3, 4 eller 5. Poängen för duggorna respektive de obligatoriska momenten registreras separat i LADOK. Observera dock att båda delarna måste göras för att få slutbetyg i kursen.

 

Om kursdeltagaren efter avslutad kurs har fått underkänt på ett, eller flera, obligatoriska moment, får kursdeltagaren göra om de moment som återstår när nästa möjlighet ges (dvs vid nästa tentamenstillfälle i kursen för duggorna och vid nästa kurstillfälle för inlämningsuppgifter och fördjupningstillfällen).

 

Poäng och betygssättning :

De fyra inlämningsuppgifterna och de fyra duggorna kan ge maximalt 20, respektive 10 poäng vardera, vilket ger en totalpoäng på 120 poäng under hela kursen. Betyg på duggorna (tentamensdelen av kursen) ges utifrån följande betygsgränser: 3 – 20 p (50%); 4 – 26 p (65%); 5 – 32 p (80%). På samma sätt sätts betyg på helkurs utifrån den sammanlagda poängen på duggor och inlämningsuppgifter utifrån följande betygsgränser: 3 – 60 p (50%); 4 – 78 p (65%); 5 – 96 p (80%).

 

Länk till kursplanen i Studieportalen: https://www.student.chalmers.se/sp/course?course_id=31389