På denna sida finns programmet för kursen: föreläsningar, övningar, duggor och vårt forum Yata.  

Övriga uppgifter, såsom t.ex. kursmål, lärare, kurslitteratur och examination, finns i ett separat kurs-PM.

Zoomrum

Zoomrum: https://chalmers.zoom.us/j/62865522203 (lösenord: 221100)

Rummet är endast tillgängligt efter att man loggat in i Zoom med CID. Se instruktioner i programrummet.

Program

Kursens schema finns i TimeEdit.

Hänvisningarna nedan är till Blomqvist, Matematik för tekniskt basår, del 2 . Övningsuppgifterna finner du i slutet av boken.

Föreläsningar

En preliminär planering av föreläsningarna finns nedan. Justeringar kan komma att ske allteftersom.

Obs! Precis som i del A är tempot högt och det är lätt att halka efter. Samtliga filmer för en föreläsning är tänkta att ses innan tillhörande demo (den tid som står angivet i planeringen eller tidigare). Det är starkt rekommenderat att du hänger med i detta schema, och att du tittar på dessa filmer som om du satt i en föreläsningssal, dvs sitter vid ett skrivbord och tar anteckningar. 

Dag	Avsnitt	Innehåll	Filmer
Läsvecka 1
31/10	1.1-1.5	Mängder, funktioner och grafer, sammansatta  och inversa funktioner	1.1.1 Mängder 1.1.2 Funktioner - motivering och definition 1.1.3 Funktioner - exempel och grafer 1.1.4 Sammansatta funktioner 1.1.5 Inversa funktioner
1/11	2.1-2.6	Exponentialfunktioner, basen e, den naturliga logaritmen och logaritmlagarna	1.2.1 Exponentialfunktioner 1.2.2 Den naturliga exponentialfunktionen 1.2.3 Den naturliga logaritmen 1.2.4 Exempel på räkning med e och ln 1.2.5 Logaritmlagarna
3/11	2.7, 3.1, 3.6	Allmänna logaritmer, ny definition av de trigonometriska funktionerna	1.3.1 Repetition och exempel på logaritmekvation 1.3.2 Allmänna logaritmer 1.3.3 Ny definition av trigonometriska funktioner 1.3.4 Egenskaper för de nya trigonometriska funktionerna 1.3.5 Räkneexempel med de nya trigonometriska funktionerna
Läsvecka 2
7/11	3.2-3.4	Areasatsen, sinussatsen, cosinussatsen	2.1.1 Areasatsen  2.1.2 Exempel på areasatsen 2.1.3 Sinussatsen med exempel 2.1.4 Cosinussatsen 2.1.5 Exempel på cosinussatsen
9/11	3.5, 3.7-3.8	Radianer, additionsformler, dubbla vinkeln	2.2.1 Radianer 2.2.2 Additionsformler för cosinus och sinus 2.2.3 Exempel och additionsformler för tangens 2.2.4 Formler för dubbla vinkeln 2.2.5 Exempel
10/11	3.8-3.10	Halva vinkeln, periodicitet, sin- och arcsin-funktionen	2.3.1 Repetition av trigonometrin såhär långt 2.3.2 Formler för halva vinkeln  2.3.3 Periodicitet  2.3.4 Periodicitet för tangens 2.3.5 Sinus- och arcsin-funktionen 2.3.6 Exempel och egenskap för arcsin
Läsvecka 3
14/11	3.11-3.15	Tan-, arctan-, cos-, arccos-, och cot-funktionen Trigonometriska ekvationer	3.1.1 Tan- och arctan-funktionen 3.1.2 Cos-, arccos- och cot-funktionen  3.1.3 Egenskaper för arccos 3.1.4 Ekvationen tan(x)=k 3.1.5 Ekvationen sin(x)=k
16/11	3.16-3.17	Trigonometriska ekvationer (forts.)	3.2.1 Ekvationen cos(x)=k 3.2.2 Sammanfattande exempel 3.2.3 Ekvationer av typen sin(u)=sin(v) 3.2.4 Ekvationer av typen cos(u)=cos(v) 3.2.5 Ekvationer av typen tan(u)=tan(v)
17/11	3.18	Omskrivningen a*cos(v)+b*sin(v)=C*sin(v+φ)  Repetition	3.3.1 Uttrycket a*cos(v)+b*sin(v) 3.3.2 Exempel på räkning med a*cos(v)+b*sin(v) 3.3.3 Repetition - exponentialfunktioner och logaritmer 3.3.4 Repetition - trigonometriska ekvationer 3.3.5 Repetition - trigonometrisk teoriuppgift
Läsvecka 4
21/11	4.1-4.3	Definition och räkneregler för komplexa tal	4.1.1 Bakgrund till komplexa tal 4.1.2 Grundläggande definitioner 4.1.3 Likhet, addition och subtraktion 4.1.4 Multiplikation och division 4.1.5 Exempel
23/11	4.1, 4.4-4.5	Logiskt konsekvent definition av komplexa tal Algebraiska ekvationer	4.2.1 Logiskt konsekvent definition av komplexa tal 4.2.2 Algebraiska ekvationer och algebrans fundamentalsats 4.2.3 Komplexa andragradsekvationer 4.2.4 Faktorisering och multiplicitet 4.2.5 Komplexkonjugat
24/11	4.5-4.7	Algebraiska ekvationer (forts.) Polära koordinater	4.3.1 Repetition och exempel på satsen om komplexkonjugat 4.3.2 Ytterligare ett exempel på satsen om komplexkonjugat 4.3.3 Det komplexa talplanet och beloppet av ett komplext tal 4.3.4 Polära koordinater - del 1 4.3.5 Polära koordinater - del 2
Läsvecka 5
28/11	4.8	Komplexa tal på polär form och motsvarande räknelagar	5.1.1 Komplexa tal på polär form 5.1.2 Multiplikation och division av komplexa tal på polär form 5.1.3 de Moivres formel 5.1.4 Exponentialfunktion med basen e och komplex exponent 5.1.5 Exempel
30/11	4.9-4.10, 5.1	Eulers formler och binomiska ekvationer. Motivering av gränsvärdesbegreppet.	5.2.1 Eulers formler 5.2.2 Binomiska ekvationer 5.2.3 Exempel på binomisk ekvation 5.2.4 Motivering av gränsvärdesbegreppet - del 1 5.2.5 Motivering av gränsvärdesbegreppet - del 2
1/12	5.1-5.2	Formell definition av gränsvärden. Räkneregler för gränsvärden.	5.3.1 Repetition 5.3.2 Geometrisk motivering av gränsvärden 5.3.3 Formell definition av gränsvärden 5.3.4 Exempel på formell räkning med gränsvärden 5.3.5 Räkneregler för gränsvärden 5.3.6 Exempel
Läsvecka 6
5/12	5.2-5.3	Räkneregler för gränsvärden (forts.) Gränsvärden för trigonometriska funktioner.	6.1.1 Exempel på gränsvärden av rationella funktioner 6.1.2 Gränsvärden av rotuttryck 6.1.3 En viktig trigonometrisk dubbelolikhet 6.1.4 Trigonometriska gränsvärden 6.1.5 Exempel
7/12	5.4-5.6	Gränsvärden i oändligheten. Höger- och vänstergränsvärden. Kontinuitet.	6.2.1 Gränsvärden i oändligheten 6.2.2 Exempel på gränsvärden i oändligheten 6.2.3 Höger- och vänstergränsvärden 6.2.4 Kontinuitet - del 1 6.2.5 Kontinuitet - del 2
8/12	5.6	Kontinuitet (forts.) Repetition av funktioner, exponentialfunktioner och logaritmer.	6.3.1 Repetition 6.3.2 Exempel på räkning med kontinuitet - del 1 6.3.3 Exempel på räkning med kontinuitet - del 2 6.3.4 Repetition av funktioner 6.3.5 Inversa funktioner 6.3.6 Exponentialfunktioner och logaritmer 6.3.7 Exempel på logaritmekvationer
Läsvecka 7
12/12		Repetition av trigonometriska funktioner	7.1.1 Trigonometriska funktioner och triangelsatserna 7.1.2 Trigonometriska additionsformler 7.1.3 Trigonometriska ekvationer - del 1 7.1.4 Trigonometriska ekvationer - del 2 7.1.5 Trigonometriska ekvationer - del 3
14/12		Repetition av komplexa tal	7.2.1 Komplexa tal 7.2.2 Komplexa andragradsekvationer 7.2.3 Satsen om komplexkonjugerade rötter 7.2.4 Polär form 7.2.5 Binomiska ekvationer
15/12		Repetition av gränsvärden	7.3.1 Gränsvärden 7.3.2 Exempel på gränsvärde med parameter 7.3.3 Trigonometriska gränsvärden 7.3.4 Gränsvärden i oändligheten 7.3.5 Kontinuitet (Hossein gör ett fel och skriver cos(2x) istället för cos(4x) på exemplet i detta klipp, men detta påverkar inte svaret som är korrekt.)

Tillbaka till toppen

Demonstrationer och gemensam frågestund

Varje måndag, onsdag och torsdag förmiddag, kl. 10:15 -12:00 (obs första veckan är annorlunda), kommer vi att ha demonstrationsföreläsningar live via Zoom.
En av förutsättningarna för dessa är att man innan dess har sett dagens videoföreläsningar.

Tillbaka till toppen

Räknestuga/ frågestund

Varje måndag kl. 13:15-15:00 och torsdag kl. 13:15-15:00 kommer det att finnas möjlighet att ställa enskilda frågor till övningsledarna i kursen via Zoom. Hit kan ni vända er med alla frågor som ni skulle vilja ha svar på enskilt, t.ex. att ni undrar vad felet är i en viss räkning som ni har gjort, eller att ni har kört fast på en uppgift men inte vill ta upp detta inför hela klassen. Förutom att det inte finns några inlämningsuppgifter i del B, kommer upplägget på dessa att vara likt det i del A.

Tillbaka till toppen

Yata

Ett annat sätt att få svar på sina frågor eller funderingar är genom kursens forum i webb-applikationen Yata. Där kommer lärare svara på era frågor, både vad det gäller matematiken (övningsuppgifter, teori eller exempel i kursböckerna, duggorna mm) men också annat som berör kursen (tentor, examination, upplägget av kursen, mm). Här är några fördelar med att använda Yata på kursen;

• Frågor och svar som skrivs ses av alla - fördel för alla! Ofta är det många som undrar samma sak och då kan svaren/lösningarna/informationen komma alla till del.
• Alla studenter är anonyma (om man inte själv väljer att avsluta sitt inlägg med "MVH Matte Mattisson") och man får ett nytt alias för varje tråd man deltar i. Lärare är inte anonyma.
• Alla inlägg ligger kvar under hela kursen och kan läsas när det passar dig bäst.
• Vi lärare har ambitionen att ganska regelbundet besöka kursens forum på Yata (en stund nästan varje arbetsdag), så man behöver (normalt) inte vänta så länge på ett svar. 
• Det är inte bara lärare som kan svara på frågor, utan det är fritt fram för alla på kursen att hjälpa eller tipsa sina klasskamrater. Det kan vara både roligt och lärande att försöka förklara saker för andra - Tänk på Björns ord om detta!
• Om man så önskar kan man skriva snygga matematiska formler med typsättningssystemet LaTex (instruktioner/hjälp för detta finns i ett inlägg på forumet), men det går också lätt att klippa in bilder t.ex. foton på lösningar man skrivit på papper. Tyvärr funkar fotofunktionen inte i mobilversionen.
• Yata ska också fungera bra att använda från webbläsaren i mobilen.

Här är en länk till kursens forum i Yata. Yata är kopplad till Canvas och bara den som är registrerad på kursen och inlagd i Canvas kan komma åt kursens forum i Yata.

Tillbaka till toppen

Rekommenderade övningsuppgifter

Övningsuppgifterna finner ni i slutet av boken (* betyder miniräknaruppgift).

Läsvecka	Uppgifter
1	1.1, 1.2, 1.7bckl, 1.8cdef, 1.9ab, 1.10acef, 1.11, 1.12, (Upplaga 2018: mängduppgifter 1.1, 1.2 (Facit), 1.1bckl, 1.2cdef, 1.3ab, 1.4acef, 1.5, 1.6) 2.1, 2.3, 2.4, 2.6, 2.17*, 2.18, 2.19, 2.20abeg, 2.21a, 2.22cdef, 2.23bcef
2	2.25, 2.26, 3.1, 3.2, 3.3*, 3.7*, 3.10*, 3.11*, 3.19abc, 3.20abc, 3.21abcd, 3.23acegj, 3.25
3	3.26, 3.27, 3.28, 3.32 - 3.38 (3.36f (Facit) skiljer sig något mellan upplagorna)
4	4.1 - 4.6, 4.7-4.14, 4.18
5	4.20, 4.22, 4.23ac, 4.24a, 4.25a, 4.26a, 4.27, 4.28
6	5.1-5.4, 5.5efgh, 5.6ab,  5.7abc, 5.8, 5.11, 5.15, 5.17
7	Repetition

Tillbaka till toppen

Duggor

Under kursen kommer det vara möjligt att samla bonuspoäng genom s.k. duggor i det web-baserade systemet Möbius. Dessa är inte obligatoriska men man kan få upp till fyra bonuspoäng inför tentamen. Antalet erhållna bonuspoäng beror på hur många duggor man klarat av. Ifall man fått godkänt i N st duggor (och N>2), så får man N – 2 bonuspoäng till tentan. Bonusen är giltig under ordinarie tenta i januari, och omtentan i februari.

Tanken med duggorna är att underlätta studierna. Det är tillåtet att ta hjälp av lärare eller andra kursdeltagare för Möbius-duggorna. Det är inte tillåtet att låta någon annan göra duggan åt en, eller att ta hjälp av programvara för att lösa uppgifterna. När du lämnar in duggan intygar du samtidigt att du förstått de svar du lämnat och att du själv kommit fram till dem.

Duggorna kan göras när du vill inom följande tidsramar:

Dugga	Tillgänglig under tidsperioden
1	Tisdag 1/11, 15:00 - Onsdag 9/11, 17:00
2	Tisdag 8/11, 15:00 - Onsdag 16/11, 17:00
3	Tisdag 15/11, 15:00 - Onsdag 23/11, 17:00
4	Tisdag 22/11, 15:00 - Onsdag 30/11, 17:00
5	Tisdag 29/11, 15:00 - Onsdag 7/12, 17:00
6	Tisdag 6/12, 15:00 - Onsdag 14/12, 17:00

Du kan komma åt duggorna, under de tidsperioder de är tillgängliga, via modulen Duggor här på kurshemsidan i Canvas. Duggorna öppnas på tisdagar kl.15 och stängs kl.17 efterföljande onsdag. Deadline på onsdagar är skarp i den meningen att du inte kommer kunna lämna in dina svar efter att den stängts. Det kommer inte på något sätt gå att lämna in i efterhand, oavsett skäl till att vilja göra det. 

Du kan göra duggan hur många gånger som helst under tiden den är öppen och det är ditt bästa resultat som räknas. Du kan se din poäng under rubriken Omdömen här i Canvas. För att ha "klarat" duggan krävs att du har rätt på samtliga uppgifter. Du kan använda knappen "How did I do" för att se om dina svar är rätt innan du lämnar in duggan. Du kan använda knappen obegränsat antal gånger.

Om du har problem med funktionaliteten i Möbius eller andra oklarheter kring duggorna så kan du göra ett inlägg om det på Yata. 

Tillbaka till toppen